Gumsehuvud, släkt



Band 17 (1967-1969), sida 414.

Biografi

Gumsehuvud, numera vedertaget namn på en medeltida frälsesläkt, vars medlemmar själva enbart brukade förnamn o farsnamn.

Släkten härstammade troligen från Folke Ormsson (d omkr 1359), som blev riddare senast 1343. Han ägde gods i Västergötland o förde i sitt vapen kluven spets.

Gumsehuvudvapnet kan incm denna släkt tidigast beläggas (Gillingstam 1960) hos Orm Folkesson (levde 1379). Han satt 1373 fången på Axvall i Västergötland, som då innehades av konung Håkans anhängare, o torde alltså ha tillhört konung Albrekts parti. Namnskicket o godshistoriska indicier talar för att han var son till Folke Ormsson. Mer hypotetiskt är ett antagande, att han var ingift (Lundholm) i den släkt Sture som förde gumsehuvudvapnet, o att han upptagit dess vapen.

En av Orm Folkessons söner kallas omväxlande Fjällar Pik o Fjällar Ormsson (levde 1426) o var tydligen uppkallad efter en södermanländsk riddare Fjällar Pik, som antingen var hans morfar (Erslev; Karlsson) eller hans mors föregående make (Lundholm ).

En annan son till Orm Folkesson var Karl Ormsson (levde 1443). Han vann insteg i högfrälset genom att gifta sig först med södermanlandslagmannen Nils Erengislessons (Hammerstaätten) systerdtr Märta Gregers-dtr (Aspenäsätten) o sedan med riksrådet Staffan Ulfssons (Ulv) dtrdtr Ingeborg Bengtsdtr (Vinstorpaätten). Som riksråd kan han säkert beläggas först i det privilegiebrev för borgarna i Vadstena som visats härröra från mötet i Arboga i jan 1435. Redan 1429, 1430, 1433 o 1434 hade han emellertid varit med på stormannamöten, vars flesta deltagare bevisligen var riksråd. Nils Jönsson (Oxenstierna), som blivit riksråd senast 1432, förekommer än närmast före o än närmast efter honom i riksrådsbrevens namnlistor, vilket kan tyda på att de blivit riksråd samtidigt. K 0:s inställning till konung Erik framgår av att han på mötet i Vadstena i aug 1433 jämte riksrådet Sture Algotsson bevittnade biskop Tomas o två andra sv biskopars protest mot att Erik föregående månad tvingat dem att besegla ett brev till påven om upphävande av Olof Laurenssons utnämning till ärkebiskop i Uppsala. Två notarier intygade, att K O o Sture Algotsson inför dem gått ed på att Erik i deras åsyn med svåra hotelser förmått biskoparna till sigilleringen. 5 okt 1438 blev K 0:s dtr Katarina Karlsdtr (d 1450) gift med marsken Karl Knutsson (Bonde), som några dagar senare utsågs till riksföreståndare. 1441 var K O hövitsman på Västerås, o vid konung Kristofers kröning 1441 dubbades han till riddare. 1443 nämner Kristofer honom som sin ämbetsman på Axvall, där han torde ha efterträtt den av konung Erik 1442 tillfångatagne Bo Knutsson (Grip). 1449 var hans tredje hustru änka.

Släkten utdog med K 0:s son upplandslagmannen Gustav Karlsson (se nedan).

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Perg:brev 18 nov 1426, Ge-nealogica 2, f 28, RA. — G Bendix, Ham-merstaätten (PHT 1956); G Carlsson, Det engelbrektska upprorets begynnelseskede (HT 1934), s 249 f; dens, Arboga möte 1435 (HT 1936), s 21, 26; dens, Karl Knutssons testamente (HT 1943), s 5 f; DS 5 (1858—65); K Erslev, Slaegtskabsforbindelser mellem dansk og sv Adel i Tiden for Kalmarunionen (Personalhist Tidsskr 1:3, 1882); I Fredriks- son, Sv perconnamnsstudier (1961), s 57, 169; H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medelt (1952—53); dens, Kunde man under medelt upptaga vapen från sin hustrus släkt? (PHT 1960); K H Karlsson, Medeltidssläkter med namnet Pik (PHT 1909); K Kumlien, Karl Knutssons polit verksamhet 1434—48 (1933); dens, Karl Ormsson (SMoK 4, 1948); I Lundahl, Det medelt Västergötland (1961); K-G Lundholm, Gum-sehuvud (ÄSF 1:1, 1957); dens, Drottning Katarina Karlsdtrs förfäder (PHT 1958); Processus seu negocium canonizacionis b Ka-terine de Vadstenis (1942—46); SMR (1937); G T Westin, Karl Ormsson (Sv uppslagsbok, 15, 2 uppl, 1950).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gumsehuvud, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13301, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-09-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13301
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gumsehuvud, släkt, urn:sbl:13301, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-09-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se