Meriter

Göthe, Anders Georg, f 5 okt 1846 i Sthlm (Maria), d 14 maj 1933 i Djursholm. Föräldrar: bankokommissarien Adrian G o Anna Sofia Wilhelmina Lundström. Inskr vid UU ht 65, FK där 30 maj 73, disp pro gradu där 17 mars 75, FD där 31 maj 75, eo amanuens vid Nat:mus 4 aug 73, 2:e amanuens där 1 febr 75, 1:e amanuens där 80, föreståndare för måleri- o skulptursaml 31 jan 81, intendent 1 jan 13—5 okt 16, föreläsare vid konsthögskolan dec 93, lärare där 1 juli 95—1 juli 19, lärare vid Högre lärarinneseminariet i Sthlm 16—26. — HedLFrKA 08.

G 14 nov 88 i Hälsingborg m Ebba Fredrika Augusta v Geijer, f 21 april 59 i Riseberga (Krist), d 30 dec 96 i Danderyd, dtr till överstelöjtn Bror Bengt Gustaf v G o Hedvig Beata Ida Ebba Follin.

Biografi

Som föreståndare för måleri- och skulptursamlingarna vid Nationalmuseum 1881—1916 genomgick Georg G med sträng vetenskaplig kritik museets målningsinventarier och redovisade sina resultat i mönstergilla kataloger över målningssamlingen (1887 och senare). Hans arbete gjorde Nationalmuseum till en även utomlands uppmärksammad konstvetenskaplig institution. Inom skulpturen kom J T Sergel att särskilt bli föremål för hans forskningar, publicerade i en rad arbeten, alltifrån en förteckning över Sergels porträttmedaljonger 1885 till hans stora arbete, Johan Tobias Sergels skulpturverk (1921). Utanför sin avdelnings direkta arbetsområde har G skrivit kataloger över tavelsamlingarna på Finspong (1894) och Vanas (1895), över konstakademins gipsavgjutningssamling (1904), den Rehbinderska porträttsamlingen i Djursholm (1913) och porträttsamlingen på Gripsholm (1925), den sistnämnda även med fylliga biografiska notiser. G var även medarbetare i Sthlms Dagblad från 1876 (förteckn på hans artiklar 1880—1915 i Nat:mus:s arkiv) samt i olika tidskrifter. Bland dessa kan nämnas Nordisk tidskrift, utgiven av Letterstedtska föreningen. G, som 1875 disputerat på avhandlingen Historisk öfversikt af de vittra samfunden i Sverige före Svenska Akademiens stiftelse, behandlade i sina artiklar både konsthistoriska och litterära ämnen.

Det har från olika håll omvittnats, att G hade höga ideal och i sina minnesord i Konstakademin 1933 talade Erik Lindberg om hans önskan att vara vapendragare »för en hälsofull, i sin individualitet ädelt mänsklig konst». Han kom härvid vid flera tillfällen i polemik med O Levertin. När denne i en recension av G:s med Lammska priset belönade arbete om J T Sergel (1898) kritiserade G för hans obenägenhet att behandla de sensuella drag, som utmärkte Sergels tid, svarade denne (SvD 5 juni 1899), att det var bättre med en objektiv redogörelse för förhållandena »än att ingå i en utförlig, färgstark redogörelse, som onödigtvis sårar, låt oss säga, anständighetskänslan».

Även i sina inlägg i den litterära debatten utgick G från sin idealistiska uppfattning, såsom i en artikel i Nordisk tidskrift 1907, där han under titeln En erotisk dekadansdikt behandlade Hj Söderbergs Gertrud. Själv har G sammanfört några artiklar från 1899—1909 i ett häfte med titeln Konst och sedlighet. Några ord i en aktuell fråga (1909). G:s musikaliska intresse låg bakom ett kapitel om Troili som musiker (i H Kjellins biogr 1917). I konsthögskolans lärarråd verkade han för avskaffandet av den gammalakademiska prisämnesinstitutionen, som han fann skadlig och hämmande för unga konstnärer.

G var en personligen blygsam man. Inom musiklivet i Djursholm intog han en ledande plats.

Författare

Boo von Malmborg

Arkivuppgifter

Strödda brev från G i Nat:mus arkiv, KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Historisk öfversigt af de vittra samfunden i Sverige före Svenska akademiens stiftelse. Akad. afh. Sthlm 1875. 172 s. — Nationalmusei tafvel-samling. En konsthistorisk öfversigt. Sthlm 1879. 103 s. 2. uppl, omarb o ill. 1893. 137 s. — En tysk lärd om Stockholm och vårt nationalmuseum (Ny ill tidning, 1881, Sthlm, s 18). — Folkmusiken hos de gamle nederländarne (Ny sv tidskrift, 1884, Sthlm, s 515—526). — Den gamla holländska målningskonsten betraktad ur några moderna synpunkter (Nordisk tidskrift . . . utg af Letterstedtska föreningen, årg 7, Sthlm 1884, s 1—20; även sep). — Johan Tobias Sergels porträttmedaljonger (Meddelanden från Nationalmuseum, 5, Sthlm 1885, s 37—71 [»Bihang»]). — Tafvelramen och dess historia (Meddelanden från Svenska slöjdföreningen år 1886, Sthlm, s 69—89). — Tafvelsamlingar i London. Anteckningar från en resa (Nordisk tidskr. . . 1886, s 345— 367). — Svensk bildkonst 1886 (ibid 1887, s 1—19). — Nationalmusei tafvelsamling. Beskrifvande förteckning. Afd 1—2. Sthlm 1887, 1897. 1. Utländske (icke-nordiske) mästare. 1887. XXIII, 311, 11 s. [Fr övers:] Notice descriptive des tableaux du Musée national de Stockholm. P 1. Maitres étrangers (non scandinaves). Sthlm 1893. XXI, 380 s, 18 pl. 2. éd 1900. XXI, 389 s, 18 pl; Supplement. . . (1903), 16 s. 3. éd 1910. XX, 407 s, 20 pl. 2. Nordiske mästare. 1897. V, 169 s, 12 pl. — Björnstjerne Björnsons senaste roman ... På Guds veje (Nord tidskr 1890, s 45—54). — Ett porträtt... La comtesse d'Egmont... (ibid, s 321—333, 1 pl). — Populära taflor (ibid 1891, s 51—59). — Henrik Ibsens senaste drama. Hedda Gabler (ibid, s 171—175). — En dansk konstforskare och en Rembrandts-tafla i Sverige (ibid 1892, s 203—225, 1 pl). — Målningskonsten i 19:de seklet (OoB 1893, s 190—192). — Två af Rembrandts målningar i Nationalmuseum (ibid, s 279—282). — En madonna-tafla från Flandern (OoB 1894, s 229—232). — Sergel-porträtt (ibid, s 449—461). — Sergels porträttbyster (Statens konstsamlingar (Kongl. museum — Nationalmuseum) 1794— 1894. En festskrift utg af Nationalmusei tjenstemän, Sthlm 1894, Fol, s 83—113, 4 pl). — Jonas Lie och hans senaste biografer (Nord tidskr 1894, s 1—12). — Tafvel-samlingen på Finspong. Sthlm 1894. 42 s, (24) pl. [Föret.] — Tafvelsamlingen på Wan-ås. Sthlm 1895. 4:o. 30 s, (15) pl. [Föret.] — Nationalmusei konstskatter. Utförda i ljustryck .. . Text af dr. G Göthe m. fl. [Serie 1—5.] Sthlm 1895—99. Fol. 125 pl, 125 textbl. [Texten helt av G.] — Gustaf III porträtterad af Sergel (OoB 1897, s 433— 441). — Johan Tobias Sergel i Rom (Festskrift utg af Kongl. akademien för de fria konsterna vid invigningen af dess nybyggnad den 31 maj 1897, [red L Looström,] Sthlm 1897, Fol, s 77—109, 1 pl). — Striden om den nya konsten (Nord tidskr 1897, s 140— 159). — Johan Tobias Sergel och Per Tham af Dagsnäs (ibid 1898, s 83—94). — Johan Tobias Sergel. Hans lefnad och verksamhet. Sthlm 1898. 344 s, 7 pl. — Sergels bref till Abildgaard (Nord tidskr 1899, s 377—399). — Gustaf Upmark (ibid 1900, s 341—360). — Sergelska bref. Efterskrift till »Johan Tobias Sergel, hans lefnad och verksamhet». Sthlm 1900. 81 s. — Peter Paul Rubens (OoB 1900, s 337—347). — Något om Anton Mor och gamla porträtt (OoB 1901, s 226—235). — En konstnärs sista år [sign; särtr ur Sthlms dagblad; om Egron Lundgren] (Midsommarsägner och midsommarbruk / En konstnärs sista år, Örebro 1902, s 19—31). — Har Allart van Everdingen varit i Norge? (Nord tidskr 1903, s 315—319). — Pseudoklassisk konst (ibid, s 381—401). — En fransk författare i svensk konsthistoria (ibid, s 488—490). — Julius Langes skrifter (ibid 1904, s 102—114). — Ny dansk konstlitteratur (ibid, s 469—481). — Carl Gustaf Estlander (OoB 1904, s 121—128). — Be-skrifvande katalog öfver Kungl. akademiens för de fria konsterna gipsafgjutnings-samling. Sthlm 1904. 85 s. — En erotisk dekadans-dikt (Nord tidskr 1907, s 132—139). — John Börjeson. Sthlm 1909 [omsl]. 8 s, (18) pl-s. [Undert.] — Konst och sedlighet. Några ord i en aktuell fråga. Sthlm 1909. 34 s. — En svensk adelsdams själfbiografi (Nord tidskr 1910, s 52—63). — Från Sergels och Gustaf III:? Rom (ibid, s 305—319). — Por- trätt af Erik Gustaf Geijer (OoB 1910, s 497—506). — Efterskrift till »Porträtt af Erik Gustaf Geijer» (OoB 1911, s 237 f). — Sergelska skulpturer på Fullerö (ibid, s 449 —458). — Erik Gustaf Geijer på gamla dagar (Nord tidskr 1911, s 27—34). — Om stiliseringen i det moderna måleriet (ibid, s 245—249). — Två svenska memoarverk . . . (ibid 1912, s 56—64). — Ett svenskt porträttgalleri samladt af Hugo Rehbinder. Efter hans anteckningar beskrifvet. Sthlm 1913. Fol. 70 s, 30 pl. — Skulpturen under 1700-talet. Johan Tobias Sergel (Svensk konsthistoria utg af A L Romdahl och J Roosval, Sthlm 1913, s 426—452). — Ett bref från J. T. Sergel till J. N. Byström . . . (PHT 16, 1914, s 168 f). — Till Sergels minne. Tal på Konstakademiens minnesfest den 20 febr. 1914 (Nord tidskr 1914, s 123—132). — Spridda intryck från sommarens nordiska konstutställningar (ibid 1915, s 1—14). — Troili som musiker (SAK:s publikationer 25: H Kjellin, Uno Troili 1815—1875, Sthlm 1917, s 193—198; även sep, 8 s). — Finnes det några byster av Jean Antoine Houdon i Stockholm? (OoB 1917, s 471—483). — Anonyma porträttmedaljonger modellerade af Sergel (PHT 20, 1918—1919, s 171—182). — Johan Tobias Sergels skulpturverk. Sthlm 1921. 4:o. VII, 205 s, 58 pl-s. — Sergelska skissböcker (Festskrift vid föreningen Nationalmusei vänners tioårsjubileum, Sthlm 1921, 4:o, s 105—116). — Porträttsamlingen på Gripsholm. Sthlm 1925. III, 348 s. — Ytterl rec i OoB 1892, 1898, 1903, 1917.

Utgivit: G M Lamm, Efterlämnade dikter, Sthlm 1892, XXIII, 106 s (föret).

Källor och litteratur

Källor o litt: Nat:mus prot, Biograficasaml, tidningsklipp, Natrmus arkiv o bibi.

E Lindberg, minnesord över G i FrKA:s årsredogör 1933; C Nordenfalk, Samlingarnas hist (i Nat:mus. Äldre utländska målningar o skulpturer, 1958); S Strömbom, Nationalromantik o radikalism. Konstnärsförb:s hist 1891—1920 (1965).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Georg Göthe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13460, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13460
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Georg Göthe, urn:sbl:13460, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-24.