A Peter (Per) Götrek

Född:1798-03-08 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län
Död:1876-12-06 – Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län

Skriftställare, Bokhandlare


Band 17 (1967-1969), sida 685.

Meriter

Götrek, Anders Peter (Per), f 8 mars 1798 i Linköping, d 6 dec 1876 i Karlskrona. Föräldrar: tullvaktmästaren Johan Godberg o Maria Södergren. Inskr vid LU 16 juli 17, vid UU 14 april 20, innehade bokhandel i Sthlm 24—29, boktryckeri där 29—31, bokhandel i Eskilstuna 34, åter i Sthlm 36, även lånebibi i Sthlm, flyttade 51 till Karlskrona, lärare, förläggare, utgivare av tidn:arna Brage dec 24—27, Sthlms Mercurius 1 febr 27— 21 jan 28, biträdde red för Carlscrona Weckoblad 64.

G 24 okt 24 i Sthlm (uppg i Post o Inrikes Tidn:ar nr 255) m Sara Charlotta Tidström, f 27 maj 83 i Linköping, d 2 aug 56 i Karlskrona, tidigare g m musikdir Johan Conrad Preumayr (d 19), dtr till bokhandl o bokbind Samuel T o Maria Christina Bergman.

Biografi

G var en av de tidigaste företrädarna för de socialistiska idéerna i Sverige och har ibland kallats Sveriges förste kommunist. Hans utveckling illustrerar de flytande gränserna mellan dåtidens socialistiska föreställningar, och olika värderingar av hans ideologiska verksamhet har framförts.

Efter skolgång i Linköping började G studera teologi i Lund 1817, och tre år senare skrev han in sig vid Uppsala universitet. Det var under studietiden han tog sig namnet G, då en anförvant skandaliserat familjenamnet. G utmärkte sig inte i sina studier och tycks inte ha avlagt någon examen. Men det berättas, att han i Uppsala visade en påtaglig talang som komisk skådespelare, och han lär tom ha mottagit anbud från K teatern i Sthlm.

1824 bosatte sig G i Sthlm, gifte sig och öppnade en bokhandel — senast belägen vid Järntorget. Något senare övertog han ett tryckeri. Han gav ut tidningarna Brage, där bl a Vitalis medarbetade, och Stockholms Mercurius som dock snart drabbades av indragningsmakten efter reportage om sociala missförhållanden. Från denna tid framstår G:s sociala engagemang tydligt och formuleras i termer som avslöjar en god kunskap om den samtida franska socialistiska litteraturen. I de små skrifterna Framtidens religion, uppenbarad af Saint-Simon (1831) och Saint-Simons religionslära (1833) bekänner han sig entusiastiskt till saint-simonismen, som kort tid innan presenterats i Sverige av tidningen Medborgaren. G:s sociala intresse tog sig även skönlitterärt uttryck i novellen Väktaren i Marie kyrkotorn (1833), som belyser fattigdoms- och nykterhetsfrågan.

G engagerade sig också praktiskt i de lägre samhällsskiktens villkor och medverkade aktivt i Sthlms bildningscirkel, som tillkommit 1845 för att höja arbetarnas bildningsnivå och underlätta umgänget mellan klasserna. Dess program var opolitiskt, och medlemmarna bestod till stor del av hantverksgesäller. Ett par år senare bildade G och läkaren J Ellmin det Skandinaviska sällskapet, som fick en, enligt tidens språkbruk, kommunistisk inriktning. En grupp ur Skandinaviska sällskapet samlades varje vecka i G:s hem för att läsa och diskutera den franske utopiske kommunisten Etienne Cabets (1788—¦ 1856) skrifter. Hantverkargesällerna var i majoritet. De företrädde vid denna tid den proletära opinionen i landet och spelade en viktig roll som förmedlare av de nya socialistiska idéerna, som de hade tillägnat sig under gesällvandringarna på kontinenten. Ett par av dem hade varit i personlig kontakt med Cabet i Paris. Kretsens egen bekännelseskrift Om proletariatet och dess befrielse genom den sanna kommunismen (1847) har ansetts som G:s märkligaste arbete. I samband med marsoroligheterna i Sthlm 1848 togs G och några av sällskapets medlemmar i förhör av polisen men släpptes omedelbart; gruppen befanns uppenbarligen ofarlig.

Intresset kring G har främst knutits till problemet om hans ideologiska position. Man kan här urskilja två uppfattningar. Den äldsta skapades av I Vennerström och G Henriksson-Holmberg, som ville se G som en marxistisk pionjär i Sverige. En annan syn har framförts av E Gamby, som betvivlar G:s marxistiska sympatier och ifrågasätter hans medvetenhet och originalitet som politisk tänkare. De båda ståndpunkterna är avhängiga framför allt av två problem: dels frågan om vem som var upphovsmannen till den första sv översättningen av Det kommunistiska manifestet, dels tolkningen av skriften Om proletariatet.

Föreställningen om G:s marxism är främst grundad på ett antagande, att han översatt Marx och Engels manifest, som kom ut i Sthlm i slutet av 1848 under titeln Kommunismens röst. Översättningen har setts som ett tecken på, att G:s tidigare utopiska kommunism undergått en radikalisering. Argumenten för hans befattning med manifestet är emellertid som Gamby påpekat, svaga. Möjligen tillhörde dock översättaren kretsen kring G, vilket i så fall utgör en bekräftelse på dess nära förbindelser med kontinentens socialistiska strömningar; den sv översättningen var en av de första i världen.

Den andra källan till oenighet i uppfattningen om G är hans bok Om proletariatet. I den första delen används något som liknar en marxistisk metod i terminologi och analys, medan den andra är helt genomsyrad av Cabets utopiska kommunism. Cabet önskade skapa ett samhälle av fullkomlig demokrati, jämlikhet och egendomsgemenskap med mönster från den »sanna» urkristendomen. Han var en stark motståndare till våldsmetoder, och det nya samhället skulle införas med stöd av den allmänna opinionen, successivt och fredligt. Bokens senare del består till stora delar av direkta översättningar ur Cabets skrifter, t ex Voyage en Icarie (1840) och Le vrai christianisme (1846).

Också den första »marxistiska» delen av Om proletariatet är i stor utsträckning översatt, dock inte ur Marx eller Engels skrifter, utan ur den »urkatekes» som utarbetades efter kommunistförbundets junikongress i London 1847. Författarens identitet är oviss, och urkatekesen är känd endast i fragment som överlevt i senare dokument, främst Engels Grundsätze des Kommunismus från nov s å. Om proletariatet utgör därför en viktig källa i det kommunistiska manifestets tillkomsthistoria. Anknytningen till urkatekesen ger anledning att modifiera den nämnda »marxistiska» tolkningen av Om proletariatet, ty även om urkatekesen stod under visst inflytande från Marx och Engels, så är den inte deras verk, och de skulle senare inte finna den användbar, då de utarbetade sitt manifest. Också G:s senare utveckling gör de förment marxistiska sympatierna svårförklarliga; i ett tal i Sthlms arbetareförening 1850 understryker han särskilt de fridsamma och kristna föreställningarna i sin kommunistiska åskådning. Det förefaller sålunda rimligt att betvivla bilden av G som marxistisk pionjär. Han var kommunist i ordets förmarxistiska mening, med stark förankring i den franska utopiska traditionen från Saint-Simon. Som medelpunkt för en grupp avancerade radikaler fick han en viss betydelse, men hans idéer kunde inte få några politiska konsekvenser i ett land som ännu saknade en utvecklad industri.

Då Skandinaviska sällskapet upphörde 1849, överflyttade G sin verksamhet till Sthlms arbetareförening och började samtidigt medarbeta i den radikala tidningen Demokraten. Talet i arbetareföreningen 1850 betecknar slutpunkten för hans ideologiska aktivitet, och året därpå bosatte han sig i Karlskrona, där han levde till sin död 1876. Han försörjde sig som privatlärare och journalist och deltog i stadens bildningscirkel. Från denna tid härrör hans lilla skrift om skäggets historia.

G var ständigt fattig och ekonomiska svårigheter tvingade honom till en mångsidig verksamhet. Han konstruerade en oanvändbar tryckpress och gav ut en rad häften om bokföring, skattebetalning och andra praktiska frågor. Han utarbetade också ett eget stenografiskt system som lär ha kommit till viss användning vid Uppsala universitet och norska stortinget.

G framstår som en godhjärtad och vänlig människa, som entusiastiskt och litet naivt upptog de olika socialistiska idéerna. Under sina senare år betraktades han som ett original: han bar stort skägg och egendomliga kläder, han gick hastigt och karakteristiskt framåtlutad, han var nykterist, vegetarian, kommunist och swedenborgare.

Författare

Peter Cornell



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från G till F Borg i LUB o strödda brev i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dödsförbundet eller Lottas och Minas sista timmar. Sthlm 1825. 15 s. [Anon.] 2. uppl så. — Stenograf i, eller konsten att skrifva så fort man talar. Samlad ur de bästa utländska författares arbeten, och lämpad till svenska språket. Jönköping 1829.

15 s, 1 pl. [Anon.] — Franska revolutionen i slutet af juli månad 1830. Tecknad enligt tillförlitliga uppgifter. Sthlm 1830. 80 s. [Anon.] — Framtidens religion, uppenbarad av Saint-Simon. Sthlm 1831. 48 s. [Anon.] — Juridisk handbok för medborgare af alla klasser; eller alfabetiskt ordnadt sammandrag af alla vigtigare lagrum... af N Lundequist. Utg efter författarens död. Sthlm

1832. 292 s. [Egentl av G.] 2.—13. uppl, öfversedd . . ., 1833, 1834, 1836, 1838, 1842, 1845, 1849, 1852, 1855, 1858, 1861, 1864. 305 å 472 s. 14.—17. genomsedda... uppl 1871, 1874, 1879, 1893. 434 ä 550 s. Juridisk handbok . . . Urval . . . Sthlm 1849. 208 s. 2. uppl 1852. — Saint-Simons religionslära. I kort sammandrag uppställd. Sthlm

1833. 34 s. [Föret.] — Väktaren i Marie kyrkotorn, eller den fattiges lif. Sann berättelse. Sthlm 1833. 16 s. [Anon.] [Ny uppl] Sthlm 1942. 19 s. (Frilansens urkundssamling, 1.) [I övr med titeln:] Förderfvets breda väg. Sannfärdig historia om en händelse passerad i Stockholm år 1833. Jönköping 1833.

16 s. [Anon.] [Senare uppl:] Götheborg 1837, (24) s, Jönköping 1845, 1848, 16 s. — Snabb-skrifnings-lära tillämpad de skandinaviska språken. Sthlm 1847. 54 s. Snabbskrifnings-lära för svenska språket. 2. förbättr uppl 1853. 47 s. — Om proletariatet och dess befrielse genom den sanna kommunismen. Jemte bihang: Om kommunisternas beslutade stora emigration till Icarien. Sthlm 1847. 44 s. [Anon.] [Ny uppl] Sthlm 1944. 34 s. (Frilansens urkundssamling, 5.) — Tal, hållet vid Arbetare-föreningens allmänna sammankomst i Stockholm den 12 maj 1850. Sthlm 1850. 12 s. — Snabbräknaren, innehållande de enklaste och derjemte fullständigaste rän-te-tabeller . . . Carlskrona 1855. 28 s. —- Den beqvämaste mynt-boken, som i en enda fullständig öretabell visar det gamla riksgäldsmyntets och det nya riksmyntets inbördes värde. Carlskrona 1856. 64 :o. 16 s. 2.—3. uppl 1856, 1857. — Den lille bokhållaren eller kort framställning, att, på egen hand, lätt och grundligt, lära sig enkla och dubbla bokhålleriet. . . Carlskrona 1856. 95 s. 2. uppl, tillökt och förbättr, 1857. 104, IV s. 3. uppl 1861. 144 s. —- Ordbok för svenska språkets rättskrifning, enligt de af Svenska akademien fastställde grunder . . . Carlskrona 1857. XVI, 103 s. — Afräknings-tabeller i riksmynt öfver kofferdi-sjöfarandes månadshyror .. . Carlskrona 1858. (12) s. — Skägget. Dess historia från äldsta till närvarande tid, jemte några ord om skägget, såsom skydds-, helso- och skönhetsmedel. Carlskrona (tr Carlshamn) 1859. 24 s. — Huru mätes och väges från och med år 1863? Jemförelse-tabeller . . . Carlskrona 1862. 24:o. 16 s. — Handbok för skattskyldige, eller högst nödig hjelpreda för hvar och en att finna, hvad som, till undvikande af böter, bör vid mantals- och skattskrifningen iakttagas .. . Calmar 1862. 66 s. — Handbok för arftagare och förmyndare, innehållande hvad Sveriges rikes lag samt. . . förordningar . . . stadga. Calmar 1862. 77 s. — Handbok i skuldfordringsmål. Juridisk hjelpreda för fordringsägare och gäldenärer. . . Calmar 1864. 216 s.

Utgivit: [E Sjöberg,] Dikter af Vitalis. Sthlm 1824. 20 s. [Även med titelbl:] Brage, ark 1. [Ej identisk med följande, ark 1.] — Brage. Vitter tidskrift. Ark 1—18, 19—29. Sthlm 1824—25, 1827. 12x 15 s, 39 s, 40 s (ark 15—17 = Smärre dikter), 15 s; 173 s. [Jfr övers nedan 1825 och 1827.] — Stockholms Mercurius. Febr 1827—jan 1828. — Biträdde red av Carlscrona veckoblad 1864 —72.

översatt: [K F Muchler,] Gamla mor Maja eller Storpraterskan, Sthlm 1825, 39 s (Brage, Vitter tidskrift, [ark] 13—14; anon, tills med Sara Götrek); T Körner, Brandvakten. Lustspel i en akt, Sthlm 1826, 48 s (anon); W Scott, Mathilda Rokeby, eller Röfvareku-lan i Scargill, Sthlm 1827, 173 s (Brage, [ark] 19—29; anon); J H M Poppe, Handbok i physiken, med tillämpning på konster, manufacturer, och näringar, Sthlm 1832, 224 s (anon); O Courtin, Anvisning till det enkla och dubbla bokhålleriet. . . öfvers från 6. original-uppl, Sthlm 1833, 79 s (anon), 2.— 6. uppl 1836, 1847, 1855, 1861, 1870; Kommunismens röst. Förklaring af det kommunistiska partiet, offentliggjord i februari 1848, Sthlm 1848, 44 s (anon; tillskr); L Blanc, Socialismens historia. Föreläsningar, började i London i october 1849, h 1», Sthlm 1850, 20 s; [A A] Ledru[-]Rollin, Inga riksdagsmän mer!, Sthlm 1851, 20 s (anon); Bajerskt öl som läkemedel . . . Öfvers af M Lindewald [egentl G], Carlskrona 1855, IV, 60 s (anon); Hvitlök, det bästa, med de lyckligaste följder använda, läkemedel mot gikt. Öfvers från danskan, Carlskrona 1855, 24 s (anon); [J Burne,] Ingen dålig mage mer! . . ., Carlshamn 1855, 72 s (anon); [E Skouboe, pseud] A Bootzen, Den återvunna helsan, Carlskrona 1855, 22 s (anon); E Copley, Huslig lycka, 1—2, Carlskrona (tr Carlshamn) 1856—57, 96 s (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: Poliskammarens prot 26 mars 1848 ang marsoroligheterna, SSA; Prot för bildmcirkeln i Sthlm 1845—51, AA.

W Anderson, Blekingebilder från fordom (1926); I A Bonnier o A Håneli, Anteckn:ar om sv bokhandlare, 1—2 (1920—35); F Borg, nekr över G i Öresundsposten 1876; F Böök, Sv vardag (1922); E Gamby, Kommunismens röst (Fackfören: rörelsen 1950); dens, Till P G:s biogr (Tiden 1952); dens, Kommunisten P G (Morgon-Tidn 21 aug 1955); Götrekiana (Blekingeboken 1950, s 229 f); G Henriksson-Holmberg, Socialismen i Sverige 1770—1886 (1913); J P Kandel, Neue Fakten zur Geschichte des Manifests der Kommunistischen Partei (tr i Beiträge zur Geschichte der deutschen Arbeiterbewe-gung 1961:1, övers från Nowaja i nowej-schaja istorija 1960:2); A Kjellén, Sociala idéer o motiv hos sv förf, 1—2 (1937—50); dens, Den sv opinionen inför det sociala läget 1846—48 (HT 1945); C Landelius, P G, en kommunist o studieledare från 1840-talet (Studiekamraten, 16, 1934); dens, 1840 —1850-talets bildningscirklar o arbetareför-en:ar i Sverige, 1—2 (1936); F Lindberg, Skrädderi o politik (HT 1968); J Lindgren, P G o marxismen (Brunnsvikarnas midsom-marskr 1935); dens, Från P G till Per Albin (1936); C Lundin, Kommunismen vid Järntorget (Nornan 1893); dens, Tidsbilder ur Sthlmslifvet (1895); dens, En gammal stockholmares minnen (1904); P Nilsson-Tan-nér, Uppviglare o utopister (Social-Dem 4 mars 1934); A Strindberg, Kring en julpredikan på 1830-talet (Frihet 1935, nr 24); I Vennerström, Sv utopister (1913).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Peter (Per) Götrek, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13467, Svenskt biografiskt lexikon (art av Peter Cornell), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13467
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Peter (Per) Götrek, urn:sbl:13467, Svenskt biografiskt lexikon (art av Peter Cornell), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se