Anna Stina (Sophie) Hagman

Född:1758-12-31 – Eskilstuna församling, Södermanlands län
Död:1826-05-06 – Klara församling, Stockholms län

Dansare, Mätress


Band 17 (1967-1969), sida 746.

Meriter

Hagman, Anna Stina (Sophie), f 31 dec 1758 i Eskilstuna, d 6 maj 1826 i Sthlm (Klara). Föräldrar: timmermannen Peter H o Elisabeth Hedman. Dansös vid operan i Bollhuset 75—78, hertig Fredrik Adolfs mätress trol från 78, efter viss brytning 81 sammanbodde hon åter med hertigen till omkr 93.

Biografi

Sophie H flyttade med sina föräldrar till Sthlm 1762. Uppgifterna om hennes tidigare öden är av ganska skiftande värde och ibland motstridiga. Så mycket synes vara troligt, att hon började som barnflicka hos franske balettmästaren Louis Gallodier. I hans hem har hon förmodligen lärt sig litet franska, som senare kom henne väl till pass. H:s ovanliga skönhet, som omtalas av flera samtida, väckte uppmärksamhet, sedan hon vunnit inträde som »figurantska», dvs dansös vid operan i Bollhuset. Det är känt, att hon dansade i baletten Aeglé på operascenen 24 april 1775, liksom att hon ännu 1778 kallas figurantska vid operan; hon bodde då i nuvarande huset Stora Nygatan 18. I Uttinis opera Aline, drottning av Golconda, som hade sin debut 11 jan 1776, hade hon en bemärkt plats bland herdinnorna i Gallodiers balettinslag.

Hertig Fredrik har tydligen gjort hennes bekantskap, när hon var dansös, och det är troligt att förbindelsen börjat 1778, eftersom hon då avgick från operan. I aug 1779 bodde hon med hertigen vid Kina slott. 2 jan 1780 presenterades hon på Gripsholm för den unge kronprinsen. Presentationen skedde med officiell etikett. »Mamsell H kysste hans [kronprinsens] hand och började konversation med damerna, för vilka hon även blev presenterad. Hennes konversation var otvungen och behaglig; hon visade mycken modesti och respekt men ingen blyghet och undergivenhet. Hertigen satte sig icke under hela tiden, så att de närvarande damerna även måste stå, på det att hans mamsell ej bleve den enda, som i annat fall måst stå» (G J Eh-rensvärd). Den 3 reste hertigen och H till Sthlm. Senare i samma månad var de på Tullgarn.

En viss brytning vållades, då hertig Fredrik uppvaktade fröken Margareta Lovisa Wrangel (dotter av riksrådet greve A R Wrangel), men förbindelsen med H återknöts snart. I febr 1787 fick hon ett barn med hertigen som döptes till »Sophia Fredrica» (hovförs dpb 20 febr). Barnet hade blivit upphittat i hertig Fredriks garderobstrappa. Föräldrarnas namn meddelas inte, men både hertigen och H är upptagna bland faddrarna. Barnet torde ha dött vid späd ålder.

Under finska kriget råkade hertigen i schism med sin bror konung Gustav. Denne skrev 8 okt 1788 till Sophia Albertina bl a att »om någon skulle kunna bringa honom till förnuft, så är det hans sköna», vilket visar Gustav IILs omdöme om henne. Enligt uppgift skall hon under kriget gjort en »extratur» med brukspatron Anders Hahr (s 762), som velat gifta sig med henne, och att detta givetvis orsakat en kontrovers med prins Fredrik. Emellertid anger Schröderheim i brev 4 nov 1789, att »mamsell har återtagit sitt förra välde; man vet ej, om åren giva mer tranquillité, eller om hon mer behagar sig av les environs men hennes tycke lärer fixera sejouren», som då var på Tullgarn. H:s förbindelse med hertigen skall i all stillhet ha upplösts 1793, då denne i stället ägnade sig åt en av de bekanta systrarna Löf.

H hade först erhållit Säby i Frustuna (Söd), men 1787 fick hon Vappersta i Vagnhärad, där hon tidvis var bosatt (nära Tullgarn). Hon köpte 1792 hus i Sthlm, flyttade därifrån i början av 1800-talet och bodde sedan i ytterligare några fastigheter på Norrmalm.

Enligt skvallret skulle H haft en förbindelse med den förföriske konsertmästaren Edouard Du Puy. I juni 1795 träffade Franzén på henne i Khvn, tydligen på resande fot. Han redovisar sina positiva intryck i sin dagbok och säger sig ha fattat »verkelig högaktning till det förnuft och den godhet, som lyste i allt hennes väsende». 1796 skall hon ha besökt Frankrike. H:s närmaste förbindelser som äldre var systern Elisabeths barn: tullförvaltaren Pehr (Peter) Bjurström och mamsellerna Sophia och Augusta Bjurström, vilka enligt hennes testamente ärvde henne. Bland umgängesvänner namnes eljest Sergel och Bellman. När hon dog, var boets tillgångar förhållandevis små — hon hade aldrig riktat sig i högre grad. Men hon hade pension såväl från konungens privatkassa som från sv statsverket och har ej lidit någon nöd. I boet fanns rikligt med silver, även en del juveler.

Författare

Bengt Hildebrand



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några brev från H i KB o UUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: M J Crusenstolpe, Medaljonger o statyetter (1882); G J Ehrensvärd, Dagboksan teckn :ar förda vid Gustaf III:s hof, 1 (2 uppl 1878); L v Engeström, Minnen o anteckn:ar, 1 (1876); C Forsstrand, S H o hennes samtida (1911); A v Fersen, Hist skrifter, ed R M Klinckowström, 4 (1869), 5—6 (1870—71); A Gynther, När o var föddes S H? (PHT 1926); R F Hoch-schild, Memoarer, 1 (1908), s 61, 3 (1909), s 193; H Olsson, Carl Jonas Love Almquist till 1836 (1937); E Schröderheim, Skrifter till konung Gustaf III:s hist jämte urval ur S:s brefväxling (Från tredje Gustafs dagar, 1, 1892); B Schöldström, Mörkt o ljust (1893); A Setterwall, Den gustavianska miljön på Tullgarn (Rig, 39, 1956); A F Skjöl-debrand, Memoarer, ed H Schiick, 1 (1903), s 115, 146.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anna Stina (Sophie) Hagman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13515, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2019-10-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13515
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anna Stina (Sophie) Hagman, urn:sbl:13515, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2019-10-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se