Hofsten, von, släkt



Band 19 (1971-1973), sida 190.

Biografi

von Hofsten (Hofstenius, Hofsten), släkt,, enligt uppgift (Värmland förr o nu 1917,. s V) härstammande från skattebonden Erik Nilsson (levde 1632) i Hovsten, Köla, Värml. Han skall ha varit far till kh Nils Erici Hofstenius (d 1661) i Arvika, vars stambok finns i LSB (B 83). Dennes son Erland H (1651—1717) blev lektor i Karlstad 1680, kontraktsprost 1697 o kh i Filipstad 1707 samt var rdgm 1693. Han har författat Beskrifning öfwer Wermeland (utg av E Nygren i Värmland förr o nu 1917 med biogr inledn) o Om scholevæsendet i Carlstad (avskr av E Fernow i Archivum Wermelandicum II, p 347—78, Stifts- o läroverksbibl, Karlstad). Hans son Bengt H (1689—1752) blev sekreterare i kommerskollegium 1720, adlades 1726 med namnet v H, blev assessor 1729 o kommerseråd 1741. Handskriften Thottske saml 4:o nr 2195 i Det Kongelige Bibl, Khvn, har vid undersökning visat sig vara en samling politiska o privata tillfällighetsdikter av hans hand (Leijonhufvud). Han köpte 1722 järnbruket Villingsberg i Knista, Ör, och 1750 herrgården Riseberga i Edsberg, Ör, o kom genom sitt äktenskap med en dtr till brukspatron Henrik Kolthoff mot slutet av sitt liv även i besittning av en del av Älvsbacka järnbruk, Värml. Där bodde länge sonen kammarherre Henrik v H (1721—93), som även han framträtt som tillfällighetspoet (Westerlund). Villingsberg ärvdes av dennes äldre bror, kammarherre Erland v H (1719—58), o hans son Erland v H (1751—93). Dennes sonson löjtnant Sten Erland v H (1816—67) sålde Villingsberg 1856 o köpte då herrgården Sund i Nysund, Ör. Han deltog från 1850 i flera av de sista ståndsriksdagarna o var 1867 rdgm i FK.

Erland v H d y:s äldre bror hovjunkaren Bengt v H (1747—1826) kom genom äktenskap med en dtr till Johan Eberhard Geijer (bd 17) i besittning av Valåsens järnbruk i Karlskoga. 1796 köpte han herrgården Hönsäter i Österplana, Skar, som efter honom innehades av svärsonen Hugo David Hamilton (bd 18). En samling brev från Bengt v H till hans hustru från 1809 års riksdag utgavs 1913 av Lydia Wahlström med en omfångsrik inledning, som refererar en samling brev från hösten 1797. Tre av hans söner blev stamfäder för släktens viktigaste grenar.

A Erland v H (1780—1839), som fick bergmästares titel 1812 o ärvde Valåsen, var far till Christina Johanna Augusta v H (1832—1913). Johanna v H skrev talrika ungdomsböcker, särskilt i den historiska genren. Hennes bror Bengt Johan v H (1824—83) sålde Valåsen 1882. Han var far till Hugo Olof v H (1865—1947) som 1885 emigrerade till USA, där han blev känd som tecknare o akvarellmålare. Bengt Johan o Johanna v H:s bror Nils Eberhard Hjalmar v H (1828—1912) köpte 1852 säteriet Kilagården i Västra Gerum, Skar. Han ägnade sig där särskilt åt nötkreatursavel o lyckades åstadkomma en mycket högklassig besättning av ayrshireras. Från 1863 upprättade han där länets första mejeriskola. Nils v H var 1862—1910 ledamot av Skaraborgs läns hushållningssällskaps beredningsutskott (från 1878 förvaltningsutskott) o fick 1893 sällskapets stora guldmedalj. 1873 blev han LLA o 1901 HedLLA. Han var också ordf i styrelsen för Skaraborgs läns landtmannaskola i Skara 1888—1912, i styrelsen för Veterinärinrättningen i Skara 1889—1912 o i styrelserna för Skara kemiska station o Skara frökontrollanstalt från 1892. 1867—75 var han rdgm i FK. Hans verksamhet fortsattes av den yngste av hans söner i äktenskapet med en dtr till justitiestatsministern G A V Sparre, Gustaf Adolf v H (1880—1955). Gustaf v H var från 1904 förvaltare på Kilagården, som han från 1920 ägde tillsammans med ett par av sina syskon. Han var ledamot av Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott från 1922 samt fick dess stora guldmedalj 1940. 1928 blev han LLA o 1945 HedLLA. Förutom i ett antal lokala föreningar, nämnder o styrelser var han ordf i kontrollnämnden över avelsbesättningar 1934—51, i Avelsföreningen för sv röd o vit boskap 1939—51 samt i styrelsen för Institutet för husdjursförädling 1940— 50. Hans äldre bror Erik Gustaf Nils v H (1874—1956) var VD i Enskilda järnvägarnas pensionskassa 1916—38 o i Sveriges allmänna hypoteksbank 1936—44. Erik v H hade även kommittéuppdrag o var styrelseordf eller styrelseledamot i diverse olika företag. Son till honom är direktören o ombudsmannen i Sv trävaruhandlarföreningarnas centralförbund Bengt v H (f 1905). Erik o Gustaf v H:s äldre halvbror var far till prof Nils Gustaf Erland v H (se nedan). Söner till denne är byråchefen i Statistiska centralbyrån docent Erland v H (f 1911), som numera kallar sig H, o docenten i mikrobiologi i Uppsala Bengt v H (f 1928).

B Kanslisten Johan Henrik v H (1782—1853) på Svaneberg i Bredsäter, Skar, som fick häradshövdings titel, var far till justitierådet Carl Erland v H (1817—89). Dennes brorson Sven Adolf Gerhard v H (1853—1914) blev 1887 med dr o docent i pediatrik vid Karolinska institutet, var 1890—1910 överläkare vid det nybildade barnsjukhuset Samariten i Sthlm o hade från 1898 långvariga förordnanden som eo prof vid Karolinska institutet. Brorson till Sven v H var Gustaf Henrik Eberhard v H (1880—1958). Gustaf v H var 1898—1906 banktjänsteman men deltog 1901—02 i E Nordenskiölds Chaco-Cordilleraexpedition till gränstrakterna mellan Argentina o Bolivia o företog senare jaktresor till Nordafrika. Från 1905 gjorde han sig känd som en av de sv luftballongpionjärerna. Efter verksamhet som köpman i Sthlm 1909—14 o direktör i ab Nordisk handel 1916—23 fick han 1923 i uppdrag att leda uppbyggnads- o organisationsarbetet vid den flyghamn vid Lindarängen som Sthlms stad då inlöste från Sv lufttrafikab. Där var han chef till 1937. Hans äldre bror disponenten vid Bultfabriksab i Hallstahammar civilingenjör Carl Fredrik Gerhard v H (1878—1918) var far till chefsingenjören Carl Olof v H (f 1908) i Sandviken, inköpschefen vid Bultfabriksab i Hallstahammar Erik v H (f 1909) o informationschefen agr dr Carl Gustaf (Guck) v H (f 1911). C F G o G H E v H:s farbror översten för Upplands regemente Bengt Erland Eberhard (Ebbe) v H (1850—1905) var far till fd tekniske chefen vid Domnarfvets jernverk överingenjör Sven v H (f 1888).

C Kapten Adolf Ludvig v H (1798—1867) på Säby i Berga, Skar, var farfar till Carl Adolf Erland v H (1870—1956). Erland v H var sekreterare o kamrerare i Skaraborgs läns landsting 1904—13 o borgmästare i Lidköping 1907—19, köpte säteriet Borrud i Bäck, Skar, 1919 samt blev kammarherre så. Han var rdgm i AK 1912— 17 o i FK 1919—21 samt ordf i Skaraborgs läns landsting 1919—46, i dess hushållningssällskap 1931—36 o i Sv landstingsförbundet 1933—39. Son till honom var ryttmästare Sten Erland Christoffer v H (1904—69) på Borrud, som var landstingsdirektör i Skaraborgs län 1931—64 o ordf i Sv röda korset 1962—69.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Boskapslängder: Närke-Värmland, 6: 2, f 55v, 6: 3, f 19, RA; klipparkivet, SvD.

S Andersson, Alnarps matr (1935); Bergskoll; B Boethius o Å Kromnow, Jernkontorets hist, 1 (1947); [J C Bratt,] Bengt Erland Eberhard v H (KrVAH 1905, s 266 ff) ; Bultfabriks ab Hallstahammar (Verkstäderna 1915); Carlander; C Fr v H f (Verkstäderna 1918); J Curman, Gustaf v H in memoriam (SvD 3 okt 1955); L Dahlgren, Marie Charlottes dagbok (1931); L Dalgren, Karlskoga hist 1586—1936 (1936); F Domö, Erland v H död (SvD 3 aug 1956); R Eldh, Skar:s landsting (1962); Erland v H död (DN 21 nov 1969); L Geijer, Släkten Geijer (1953); S Gerentz, Kommerskoll o näringslivet (1951); E Gren, Värmlands nation i Uppsala från år 1595, 1 (1939), s 55; T Gullberg, Sv vingar. Pionjärskedet 1900—30 (1929), s 23—30; Gustaf v H t (SvD 31 dec 1958); N Hagström, Lärare o studenter vid Norra reallärov (1941); S Heijkenskjöld, En bergsmanssläkts hist (1933); Karlstads hm, 3 (1968); R Kjellén, Skar:s k hus-hålln:sällsk 1807—1907 (1907), 1, s 269, 341, bil, s 71 f, 74, 2, s 46, 74, 106, 110, 135, 161; Kommerskoll; S Leijonhufvud, Några kvarlefvor af sv dramatik från sextonhundratalets slut (Saml 1903), s 41 ff; G Lindberg, Karlskoga bergslag (1895); N Lindh, Hönsäters alunbruk (Daedalus 1942), s 53; T Låstbom, Esaias Tegnér, Erik Gustaf Geijer, Selma Lagerlöf, Gustaf Fröding (Genealogica, 1, 1918—19), s 93; E Malmberg, Sund (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början. N F. Nerike, 1923), s 89, 94; H Martin, Gustaf v H (NF :s sportlex, 4, 1941); P v Möller, 1867 års FK (1875); Nils v H (H8D 9, 1907—08); C E Nygren, Karlstads stads hist, 1 (1934); E W Olson, The Swedish element in Illinois (1917); H Pettersson m fl, Erland v H död (SvD 21 nov 1969); PrRP 4 (1962); M Roth, Riseberga herrgård (Förr o nu, 5, 1875), s 606; dens, Villingsberg (ibid, 6, 1875); SKL; SLH 3:1, 3, 4:2 (1886—1932); SMoK; SPG; G Stiernstedt, Ur Erik Gustaf Geijers liv, 1 (1963); S Svartling, En barnens författarinna (Idun 1912); Sv flyg o dess män (1939), s 324—29, 352; Sv författarlex; Slott o herresäten i Sverige. Västergötland . . ., 1—2 (1968); SvTeknF; E Söderlund o P E Wretblad, Nittonhundratalet (Fagerstabrukens hist, 3, 1957), s 167, 209, 290, 745; Tablåer över intressenterna i Enblomska hjelpfonden år 1961 (u å), s 3; S Tjerneld, Gentleman på Djurgården med rekord i ballongflyg (Expressen 6 jan 1958); O Wester-lund, Karl XII i sv litt (1951); E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 2(2 uppl, 1930). — W Kaudern, Erland Nordenskiöld in memo-riam (Sv geogr årsbok 1932), s 189; E Nordenskiöld, Från högfjäll o urskogar (1903), s 2, 40, 54, 72 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hofsten, von, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13691, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13691
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hofsten, von, släkt, urn:sbl:13691, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se