Q Rurik S T Holm

Född:1877-02-01 – Väsby församling, Skåne län
Död:1947-06-22 – Skallsjö församling, Älvsborgs län

Folkbildare, Skolman


Band 19 (1971-1973), sida 219.

Meriter

Holm, Quintus Rurik Sten Ture, f 1 febr 1877 i Väsby, Malm, d 22 juni 1947 i Skallsjö, Älvsb. Föräldrar: folkskollär Johannes H o Jenny Ulrika Charlotta Carlsson. Mogenhetsex vid Helsingborgs h a l 9 juni 94, inskr vid LU 4 sept 94, FK 31 maj 96, Lunds studentkårs v ordf ht 03 o ordf 04, FL vid LU 31 maj 04, ordf i Lunds kristliga studentförb ht 04—ht 05, disp pro gradu 28 maj 06, FD 31 maj 06, doc i hist vid LU 11 juli 06, TK 14 sept 07, inspektör vid Gbgs stads folkskolor 1 juli 08—30 juni 13, lär vid Kjellbergska högre lärarinnesem i Gbg 08—30, led av styr för Kjellbergska flickskolan o högre lärarinnesem i Gbg från 09, inspektor vid Gbgs stads småskolesem 10—13, ordf i styr för Gbgs skolkökssem 10 ¦—13, red av styr för Gbgs skyddshem för gossar 10—13, för Västra Sveriges folkbildningsförb 10—13, föreståndare för den teoretiska provårskursen vid h a läroverken i Gbg ht 12—ht 15, föreståndare o chef för August Abrahamsons stiftelse, Nääs, 13 dec 12, led av Älvsborgs läns landsting 16—22 o 39—47, ordf i Skallsjö kommunalfullm o kommunalstämma 17—43, led i nord kyrkl samarbetskomm från 16, TL vid LU 24 maj 18, TD där 27 sept 18, led av styr för Fören Norden 19—43, v ordf o ordf i arbetsutsk för dess västra krets 20—47, ordf i styr för Älvsborgs läns folkhögskola o skyddshem från 43.

G 1) 16 juni 08 (—25) i Båraryd, Jönk, m Hilda Anna Emilie Elisabet Svedin, f 1 febr 84 där, d 3 april 45 i Sthlm, Bromma, dtr till provinsialläk Bengt Svensson o Hilda Lovisa Hammarström; 2) 15 jan 26(—30) enl vb för Gävle m Ingrid Tekla Maria Larsson, f 15 april 97 i Gävle, dtr till förste provinsialläk Anders Johan L o Signe Keiller; 3) 7 okt 36 i Skallsjö (enl vb för Uppsala) m Maria Björnström, f 21 dec 85 i Västerås, d 12 april 42 i Skallsjö, dtr till domprosten Johan Herman B o Anna De la Gardie samt förut g Persson.

Biografi

Rurik H utförde sin huvudsakliga livsgärning som föreståndare för slöjdskolan på Nääs. Före första världskriget samlades här kursdeltagare från alla hörn av världen. Där inhämtades i slöjd- och lärosalar under gymnastik och lekar för den pedagogiska verksamheten givande kunskaper. Efter första världskriget kom huvudparten av eleverna från de nordiska länderna. Under mellankrigsåren och andra världskriget höll H intresset för det nordiska samarbetet vid liv, och man kan med all rätt tala om Nääs som en internordisk institution under denna tid.

Som pedagog gick H:s strävanden ut på att med öppen blick för nya rön bygga vidare på i första hand traditionerna från sin företrädare Otto Salomon. H:s stora intresse för livsåskådningsfrågor och starkt förankrade uppfattning rörande etiska och estetiska problem kom till uttryck såväl i föreläsningar som i praktiska åtgärder. Han hävdade sålunda, att lek och dans — väsentliga inslag i verksamheten på Nääs — skulle sättas i samklang med kulturarv och miljö. Dessa synpunkter har han närmare utvecklat i sin skrift Våra sånglekar som kulturarv och som nöjesform (1921). H var ingen slöjdpedagog och hyste förståelse för den kritik, som småningom kom att riktas mot Nääs-systemets berömda modellserie av föremål tillverkade efter svårighetsgrad. Han kunde därför finna medarbetare också bland representanterna för den nya strömningen inom slöjdmetodiken, företrädd bl a av Carl Malmsten, som ledde kurser i slöjd och heminredning på Nääs 1922—25. På så sätt kom H åtminstone indirekt att bidra till en förnyelse av skolslöjden.

H var en utmärkt för att inte säga glänsande talare särskilt i mera högtidliga sammanhang. Föreläsningar, som ingick i den dagliga rutinen, kunde inte på samma sätt inspirera honom. Livet på Nääs, kännetecknat av stil och värdighet under arbete, sång och lek, präglades i hög grad av H:s personlighet.

H anlitades flitigt som föredragshållare vid lärarmöten, och ämnesvalet fick med åren en allt starkare anknytning till den nordiska tanken. I ett föredrag betitlat Skolan, lärarna och det nordiska samarbetet, hållet vid det adertonde allmänna sv folkskollärarmötet i Sthlm 1930, framlade han sina synpunkter på vad skolan kunde göra för att vidga de kulturella och ekonomiska förbindelserna, samarbetet och samhörighetskänslan mellan de nordiska länderna. För dessa strävanden myntade H uttrycket den "pedagogiska skandinavismen".

Som flitigt anlitad föreläsare vände sig H till den bredare publiken. Ett studium av Västra Sveriges folkbildningsförbunds föreläsningskatalog vittnar om mångfalden av de ämnen, som han kunde uppbygga och underhålla sina åhörare med. Till en början dominerade märkliga historiska händelser och litterärt betydelsefulla personer, men de nytillkomna ämnena handlade i regel om det nordiska samarbetet, dess mål och medel, ofta tecknat mot en historisk bakgrund.

H hörde inte till debattörerna i den aktuella diskussionen rörande uppfostran och undervisning, men som föreståndare för August Abrahamsons stiftelse och genom sitt arbete för internordiskt samarbete blev han en av våra utanför landets gränser mest kända pedagoger.

Författare

Gustaf Kaleen



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från H i KB (bl a till A Molin) o UUB (bl a till C Annerstedt o F N Beskow).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Joannes Elai Terserus. Hans insats i samtidens kyrkliga, vetenskapliga och politiska lif. 1*. Terseri lif och verksamhet intill år 1659. Akad afh. Lund 1906. XV, 378 s. — Olavus Petri. Upsala (tr Sthlm) 1917. 159 s, 1 pl. — Stiftelsen Kjellbergska flickskolan 1835—1910. Historisk öfverblick (Stiftelsen Kjellbergska flickskolan. . ., Göteborg 1917, s 9—23). — Den svenska missionen bland lapparne och dess möte med lapparnes religion (KHÅ, 1919, Upps..., s 315—336). — Våra sånglekar som kulturarv och som nöjesform. Göteborg 1921. 19 s. — August Abrahamsons stiftelse Nääs 1872—1922. Högtidstal vid femtioårsfesten den 12 juli 1922. Göteborg 1923. 15 s. — Stat och kyrka i 1600-talets Sverige, några synpunkter (Studier tillägnade Magnus Pfan- nenstill..., Lund 1923, s 345—355). — Den helige Franciscus. Uppsala 1926. 128 s. — Johannes Messenius. En livsbild från brytningen mellan reformationens och storhetstidens århundraden (Linköpings stifts julbok 1928, Linköping, s 113—122). — Skolan, lärarna och det nordiska samarbetet (Berättelse över Sveriges allmänna folkskollärareförenings 50-årsjubileum i samband med adertonde allm sv folkskolläraremötet i Stockholm den 9—11 juli 1930, Sthlm 1930, s 338—347; även sep, 1931, 8 s). — Gustav Adolfsminnet (Nordens kalender [1932 (omsl)], [Sthlm, tr] Gbg 1931, s 176—181). —¦ Breitenfeldsminnet (Götiska minnen. Medlemsblad för Götiska förbundet och dess dotterloger, 1932, Trollhättan, 4:o, nr 1, s 2— 6). — Nääs historia 1872—1942 (Nääs 1872 —1942 ..., [d 1,] Göteborg 1942, 4 :o, s 17— 82). — Danslekar (E Lundberg m fl, Folket i fest, Sthlm 1946, s 190—212). — Art i SBL, bd 1—8, Sthlm 1918—29.

Redigerat: O Salomon, Tankar om slöjd uppfostran och lärarebildning. Ett urval. . . 1—2. [Sthlm, tr] Göteborg 1941—42. 117 s, 1 portr, 124 s. (Pedagogiska skrifter utg av Sveriges allmänna folkskollärarförenings litteratursällskap, h 170, 178.) — Nääs 1872 —1942. Minnesskrift. D [1]—2. Göteborg 1942—43. 4:o. 366, 360 s. (Huvudred.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Folkbildningsförb :s före-läsn:kat 1922—42 (1922—42); Folkskolans vän 2 juli 1947; GHT 31 jan 1947; B Ljungqvist, Slöjdboken (1957); Meddel från Västra Sveriges folkbildn :förb. Föreläsn :kat 1922—42 (1922—42); O E Olsson, Gbgs folkskolor 1858—1958 (1958); Sv skoltidn 5 juli 1947; Årsbok från Nääs 1945 (19461. — Nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Q Rurik S T Holm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13719, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Kaleen), hämtad 2019-11-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13719
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Q Rurik S T Holm, urn:sbl:13719, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Kaleen), hämtad 2019-11-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se