T Oswald M Holmberg

Född:1882-07-17 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län
Död:1969-02-11 – Slottsstadens församling, Skåne län

Arméofficer, Gymnastiklärare


Band 19 (1971-1973), sida 244.

Meriter

3 Holmberg, Torsten Oswald Magnus, f 17 juli 1882 i Malmö, S:t Petri, d 11 febr 1969 där, Slottsstaden. Föräldrar: grosshandl Magnus H o Augusta Cecilia Lindqvist. Inskr vid LU ht 00, jur fil ex 23 april 01, underlöjtn vid Wendes art:reg 11 dec 03, löjtn 14 sept 06, genomgick GCI 07—11, e lär vid GCI 11—12 o 22—24, eo lär där 24—38, ord 38—44, lär vid h a l i Kristianstad 12—22, kapten 1 jan 16, undervisade vid Elisabeth Duncan School i Tarrytown vid New York 19—20, lär i gymn o vapenföring vid krigsskolan på Karlberg 15 okt 22—26, led av komm för utarb av gymn instruktioner för armén o marinen 25, idrottsinstruktör för armén 26, lär i gymn vid Nya elementarskolan i Sthlm från 28, ledde kurser vid International School of Physical Education i Geneve 29—32, avsked o major i armén 18 juli 32.

G 19 dec 42 i Sthlm, S:t Göran, m Anna Jeanette (Deth) Reuterskiöld, f 27 sept 84 på Kesäter, V Vingåker, Söd, d 3 maj 70 i Malmö, Slottsstaden, dtr till inspektor Casimir David R o Anna Nilsson Stenberg samt förut g Kleberg.

Biografi

Oswald H var en av de sv officerare som tidigt kom att huvudsakligen intressera sig för gymnastiken. Vid sekelskiftet inträdde han i Malmö gymnastik- och fäktklubb och deltog därefter i de flesta viktigare uppvisningar och tävlingar i gymnastik åtminstone två decennier framåt. Samtidigt gjorde han vissa organisatoriska insatser inom den moderna idrotten. Till en början blev han känd som landets kanske främste elitgymnast; då sv gymnastik länge av principiella skäl avvisade individuell tävlan, saknas dock möjligheten till exakta jämförelser.

Senast 1905 fick H kontakt med den av Viktor Balck ledda Sthlms gymnastikförening (SGF), stiftad 1875, där han bl a var instruktör och sekreterare och drogs in i det internationella utbytet. H deltog som höger flygelman i OS i Athen 1906, i London 1908 (tills med två bröder) och i Sthlm 1912; de två sistnämnda åren segrade Sverige i tävlan efter sv system.

I samband med Sthlms-OS övergick H alltmer till att bli ledare. 1913 företog SGF, delvis på H:s initiativ och under hans gymnastiska ledarskap, en tvåmånaders uppvisningsfärd till USA och Canada. Besöket blev åtskilligt uppmärksammat, bl a under intryck av de sv idrottsframgångarna föregående år. Av övriga insatser kan nämnas, att han vid de stort anlagda Baltiska spelen i Malmö 1914 ledde de första sv gymnastikuppvisningarna av verklig masskaraktär.

Under sin tjänstgöring som gymnastiklärare i Kristianstad from 1912 verkade H inom den mycket livaktiga skånska frivilliggymnastiken, bl a som en av de drivande bakom Skånes gymnastikförbund. Samtidigt och för lång tid framåt deltog han i Sv gymnastikförbundets arbete. 1919— 21 besökte H med statsunderstöd USA för att bl a studera militära träningsmetoder.

Då H 1922 påbörjade sin långa tjänstgöring som gymnastikpedagog vid GCI, koncentrerade sig hans insatser alltmer till den officiella gymnastikens utveckling. Sina mest bestående insatser har han gjort som gymnastisk skriftställare. Han förenade här sitt intresse för linggymnastikens ideologi med en historisk-humanistisk inriktning. I en uppsats 1928 om Hjalmar Ling (P H Lings son) och det välvda bröstets betydelse underkände han en avgörande grundsats hos tidigare, ortodoxa linggymnaster. H visade, stödd på den danske fysiologen J Lindhards experiment, att "den förhöjda medelställningen" på bröstkorgen, tvärtemot vad som ansetts fastslaget, motverkade andningsmekanismen.

Som gymnastikhistorisk författare intresserade sig H bl a för Lings kontakter med samtida kulturpersonligheter. Hans främsta verk är dock Den sv gymnastikens utveckling, utgivet till Lingjubileet 1939 och fortfarande den bästa översikten på svenska i sitt ämne.

I synnerhet under senare år ställde sig H skeptisk till flera nya riktningar och framstår som en fast försvarare av linggymnastikens traditioner, även om han varnade för en utveckling mot "själlös formalism". När den individuella, internationellt förankrade tävlingsgymnastiken introducerades i mitten av 40-talet, föreslog H härför namnet "sportgymnastik" och vägrade att se den som en utveckling av linggymnastiken. Ungefär samtidigt visade han sig något oförstående inför den rytmiska kvinnogymnastiken, representerad av Sofiaflickorna (Maja Carlquist) m fl.

H har beskrivits som en gymnastikens gentleman och intog en medlande hållning i de betydande motsättningar ("odium gymnasticum") som sedan länge rådde på GCI. Idéhistoriskt har han spelat en liknande roll genom att förena förståelse för förnyelse med en allt starkare känsla för de traditionellt lingska värdena.

Författare

Jan Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H :s klippböcker med huvudsakl egna art: ar o uppsatser i Gymnastik- o idrottshögskolans bibi. Brev från H i Sv gymnastikförb :s arkiv, RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Motions-gymnastik för icke-gymnaster. En dagövning för mindre övade. Med förord av V. G. Balck. Sthlm 1915. 63 s. — Dualismen i fråga om fotvinkel och handställning i gymnastik och exercis. [Rubr.] Lund 1915. 4 s. [Ur Svensk gymnastiktidskrift.] — Den lille hemgymnasten. Kristianstad 1918. 15 bl. — Förslag till öv-ningsplan för undervisningen i gymnastik vid högre allmänna läroverk jämte rörelseförråd. Kristianstad 1926. 48 s. — Principer och rörelseförråd i svensk pedagogisk gymnastik sammanställda och belysta. Sthlm 1926. 84 s. (Svenska gymnastikförbundets bokserie, 11 [19].) — Hjalmar Lings uppfattning om det välvda bröstets betydelse i modern belysning [sign] (K. gymnastiska centralinstitutet. 1. Redogörelse för institutets verksamhet under arbetsåret 1927—1928 . . ., Sthlm 1929, s 26—36). — Gymnastiskt rörelseförråd för de allmänna läroverken och därmed jämn-ställda skolor. Sthlm 1929. 51 s, interfol. — Den pedagogiska gymnastikens utveckling 1904—1929. [Rubr.] Göteborg 1930. Ils.— "Gymnastica rediviva." Ett ofullbordat verk av Hjalmar Ling. [Rubr.] Sthlm 1931. 11 s. [Ur Svenska gymnastiken i in- och utlandet.] — Lärobok i gymnastik avsedd för Gymnastiska centralinstitutet och folkskoleseminarierna. På uppdrag av direktionen . . . utarb. D 1—3: 1*. (Tills med Ernst Abramson m fl.) 1. 1932. 228 s. 2. 1936. 360 s. 3. 1939. 274 s. — Den lingska gymnastiken i dess historiska sammanhang (T Lindfors m fl, Anders Otto Lindfors, en pioniär för kroppskultur i Sverige..., Sthlm 1934, s 123—146, 1 pl; 2. uppl 1934—35). — Den svenska gymnastikens utveckling. Per Henrik Ling och hans verk. Sthlm 1939. 206 s. — Artiklar i ovannämnda o a facktidskr.

Redigerat: Skånes gymnastikförbunds årsbok 1916. Kristianstad 1916. 118 s. (Tills med A Berg von Linde.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Art i SvD 16 juli 1942; NF :s sportlex, 4 (1941); OS i Sthlm 1912. Officiell redogör (1913); Skånes gymn:förb:s årsböcker 1914—21; Sv idrott 1942, nr 31; Sv idrott. Sv gymn- o idrottsfören : arnas riks- förb:s årsbok 1922 (1922); Sv officersmatr, 2 (1934).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
T Oswald M Holmberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13731, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2019-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13731
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
T Oswald M Holmberg, urn:sbl:13731, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2019-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se