Johan Holmbergson

Född:1764-06-26 – Härnösands domkyrkoförsamling, Västernorrlands län
Död:1842-05-26 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Nationalekonom, Jurist, Hovrättsnotarie


Band 19 (1971-1973), sida 246.

Meriter

1 Holmbergson, Johan, f 26 juni 1764 i Härnösand, d 26 maj 1842 i Lund. Föräldrar: kh Olof Holmberg o Christina Berlin. Skolgång i Härnösand, inskr vid UU 13 febr 81, mag 16 juni 88, jur utr kand 90, doc i kyrkolagfarenhet 1 okt 90, e notarie i Svea hovr 92, v notarie där 94—99, jur lic vid UU 06, adj vid jur fak där 28 maj 07, sekr i lagutsk 09—10, jur utr dr vid UU 13 juni 10, prof i allm lagfarenhet vid LU 14 sept 10, prof i ekonomisk o kameral lagfarenhet (från 44 kallad administrativrätt o nationalekonomi) 38.

G 1) 1 febr 01 i Sthlm, Kat, m Sophia Justina Ulsberg, f 7 maj 66 i Färentuna, Sth, d 13 dec 02 i Uppsala, dtr till v komministern Olof U o Justina Maria Norén; 2) 4 sept 03 i Sthlm, Klara, m Maria Margareta Strindberg, f 9 febr 66 i Sundsjö, Jämtl, d 14 maj 38 i Lund, dtr till komministern Henrik S o Maria Elisabeth Åkerfelt samt förut g Arenberg.

Biografi

H hade fostrats i den Lockeska filosofins frihetsanda och hans första framträdanden präglades därav. Vid Gustav III:s besök i Uppsala 1786 väckte H uppseende genom sin opposition på några av professor Neikter uppställda akademiska disputations-teser, och han gjorde sig härvid till tolk för en mot adelns privilegier kritisk uppfattning. Under Gustav IV Adolfs regering kom H, på grund av ett alltför insinuant skrivsätt, i allvarliga svårigheter, bötfälldes och fråntogs rätten att föra andras talan. Efter två år återfick han nådevägen denna rätt. Först efter 1809 års revolution kunde H uppnå en ordinarie professur, den arbetstyngda rättsvetenskapliga i Lund, där han hade att ensam svara för en hel fakultets undervisning. H hade att tacka universitetskansler Lars v Engeström för denna befordran.

När H tillträdde sin professur, hade han bakom sig vidsträckta teoretiska studier och en betydande praktisk erfarenhet från Svea hovrätt och från riksdagens lagutskott. Uppgiften att ensam utbilda det sydsv universitetets jurister ansåg H dock alltför stor, och han ansåg det "vara mycket klokare ... att ha ett enda universitet i riket" med tillräckliga resurser för undervisning och forskning (brev till Lorenzo Hammarsköld). Emellertid lyckades han med stor framgång fylla sin uppgift. Man har sagt, att hans undervisning "hörer till de bästa av universitetets minnen" (Weibull). Hans kännedom om rättslivets verklighet och hans teoretiska intressen i förening gjorde det möjligt för honom att väcka till liv studier, som under hans närmaste företrädare fått förfalla; han var härutinnan en värdig efterträdare till David Nehrman-Ehrenstråle.

H, som börjat sin bana i den stelnande naturrättens skola, påverkades snart av den historiska skolans läror och utvecklades alltmer i konservativ riktning. Till Richert kom han därför att stå i visst motsatsförhållande. Eljest verkade hans historiska syn i hög grad befruktande. H tog upp till granskning tidigare tryck av de sv medeltidslagarna. I en självbiografi har han berättat, att han efter att ha upptäckt fel i Stiernhielms edition av Västgötalagen stimulerade lärjungar att ånyo och mera kritiskt edera sådana texter; laghistoriens utomordentliga vikt stod klar för honom. Hans största förtjänst på detta område torde ligga i den uppmuntran till rättshistoriska studier, som han gav C J Schlyter och H S Collin. Schlyter erkänner i företalet till Uplandslagen denna tacksamhetsskuld.

1820 genomförde H den första juris doktorspromotionen i Lund, då Schlyter och den tidigt bortgångne Collin promoverades, varvid H förklarade att de "mer hedrade hatten än hatten dem".

H var en djupt religiös personlighet. Han tillhörde den inre kretsen kring Henric Schartau och utgav en del av dennes skriftliga kvarlåtenskap. I enlighet med ett av Schartau i livstiden givet uppdrag skötte han boutredningen efter denne.

H:s forna lärjungar lät prägla en medalj över honom 1859.

Författare

Stig Jägerskiöld



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från H i RA (Ericsbergsarkivet), KB (bl a till L von Engeström o L Hammarsköld) o UUB (bl a till L W Henschen o P Säve).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Cogitationes politicse de hodierna artium elegantium constitutione, •cum prisco illarum habitu comparata. P 1. [Akad avh, preses N G Agander.] Upsalae [1784]. 32 s. — Dissertatio de fundamentis et aminiculis scientiae legislatorise. [Akad avh, preses D Boéthius.] Upsalias [1788], 12 s. — In jus gentium positivum prolegomena. [Akad avh, resp P Beckman.] Upsaliae [1803]. 14 s. — De jure in re per contrac-tus adquirendo. [Akad avh.] Upsalias [1806]. 32 s. — Förklaringar öfver Handelsbalken. D 1, st 1. [Akad avh, resp P Österborg.] Upsala [1806]. 31 s. — Om inskränkning i friheten att göra fidei-commisser. Sthlm 1810. 28 s. [Anon.] — De connubiis inter cognatos aut adfines prohibitis. [Akad avh, resp C J Schlyter.] Lundae 1813. 35 s, 1 pl. — Om prohibitiva författningar och luren-drägerier. Sthlm 1817. 19 s. [Anon.] — Strödda anmärkningar om lagens rätta förstånd och tillämpning, såsom bilagor till of-fentelige föreläsningar. H 1*. Lund 1825. 44 s. — Historisk och analytisk utredning af juridiska begrep, isynnerhet med anledning af förefallna rättegångsmål, framstäld . . . Lund 1834. 18 s. — Juridiska skrifter. Ordnade af •en den aflidnes lärjunge samt efter författarens död utg af C J Nerman. Christianstad 1845. 108, 120 s. — Bidrag i: Juridiskt arkif. Utg af Carl Schmidt. Christianstad 1830—.

Utgivit: H Schartau, Försök at, i öfverens-stämmelse med den heliga Skrift, i frågor och svar, föreställa den evangelisk-lutherska församlingens lära om nådavalet, Lund 1825, 125 s (anon), 2. uppl 1867, V, 93 s (ej anon); dens, Bref i andeliga ämnen, h 1—2, Sthlm 1828—30, 220, 189 s (föret; enl Linn-ström utg av C J Schlyter), 1:2.—5. uppl 1847, Lund 1868, 1897, 1925; dens, Anteckningar, föranledde af åtskilliga ställen i d. h. Skrift, jemte anvisningar till ett rätt bruk af d. h. Skrift, efter författarens död utg, Lund 1829, VI, 224 s, 1 tab.

översatt: G Sartorius, Handbok för statshushållningen efter Adam Smiths grundsatt-ser, Sthlm 1800, 230 s (anon); Fröken Flo-rentinas af Ober-Weimar berättelse om hennes befrielse . . . [anon] (Fröken Florentinas af Ober-Weimar berättelse om sin befrielse från klostret, efter d:r Martin Luthers text, med 11 teckningar af J Holmbergsson [dy] . . ., Sthlm 1842, 4:o, s 36—40).

Källor och litteratur

Källor o litt: P G Ahnfelt, Studentminnen (1963); J E Almquist, Sv jur litt:hist (1946); C Annerstedt, UU :s hist, 3:1—2 (1913—14); Biogr lex .. ., 6 (1840, 1876; självbiogr upplysn:ar); G Hafström, De sv rättskällornas hist (1970); K Warburg, Johan Gabriel Richert, 1—2 (1905); B Wed-berg, Tärningskast om liv o död (1935); M Weibull, LU:s hist, 1 (1868); L Österlin, Thomanders kyrkogärning (1960). — A Green, Spegeln av en djärv natur. En bok om Henric Schartau (1963).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Holmbergson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13733, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13733
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Holmbergson, urn:sbl:13733, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se