August E A Holmgren

Född:1829-11-10 – Västra Ny församling, Östergötlands län
Död:1888-12-31 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Entomolog, Zoolog


Band 19 (1971-1973), sida 256.

Meriter

3 Holmgren, August Emil Algot, bror till H 1 o H 2, f 10 nov 1829 i Västra Ny, Ög, d 31 dec 1888 i Sthlm, Hedv El. Inskr vid UU 12 juni 50, amanuens vid VA 55— 56, elev vid Skogsinst 58—59, lär i naturvetenskap där 23 sept 59, tjänstl 1 år för att som zoolog delta i sv exp till Spetsbergen 14 juli 68, lektor i naturhist vid Skogsinst från 71, LA:s entomolog 80—87.

G 10 nov 75 i Sthlm, Hedv El, m Charlotta Eleonora Öhman, f 6 maj 31 i Värmdö, Sth, d 16 jan 13 i Sthlm, Kat, dtr till porslinsarbetaren Anders Ö o Charlotta Grandin.

Biografi

Som student i Uppsala ägnade sig August H åt naturalhistorien och blev vän med prof Liljeborg, adjunkten Marklin och Thore Fries. Tio terminers uppsalavistelse gav till faderns och brödernas grämelse inget påvisbart resultat, och enligt brodern Hjalmar saknade han "krafter och spänstighet nog för att taga graden".

H:s skarpögdhet som entomolog uppmärksammades tidigt. Med understöd från enskilda och VA gjorde han under somrarna på 1850-talet insamlingsresor från Skåne i söder till Lappland i norr. I en uppsats i VAH 1854 kunde han t ex efter en sommarvistelse i Skåne och Halland redovisa 39 för vetenskapen nya parasitsteklar. Tillfälligt var han anställd som assistent åt prof Boheman vid ordnandet av insektssamlingama på Riksmuseum. Tidvis drog han sig fram som informator, bl a hos regementsskrivare C W Carlsvärd i Åtvidaberg. Läsåret 1858—59 gick han igenom Skogsinstitutet.

Efter avslutad kurs blev H utsedd till lärare vid institutet, därtill entusiastiskt förordad av prof J W Zetterstedt i Lund, åt vilken han flera somrar samlat flugor. H:s skaplynne drog honom till glada vänners lag, och han hade livet ut att kämpa med dålig ekonomi. Han tvingades därför åta sig uppgifter som splittrade honom. Hans populärvetenskapliga artiklar och böcker bär ibland spår av att han skrev för brödfödan och hade betalt per ark. H fick också i uppdrag att avhjälpa bristen på läroböcker vid Skogsinstitutet. De för träd och buskar nyttiga och skadliga insekterna (1867) lästes där i 50 år. Ekonomiska framgångar blev hans bok om hönshöken — myndigheterna lät dela ut den till landets skolor — och häftena om småfåglarnas nytta och om fågelholkar. Allmänheten fick en ändrad inställning till icke matnyttiga fåglar, och fågelholkar blev vanliga på 1870-talet. I brev till A E Nordenskiöld och H v Post på 70-talet klandrar H samtida entomologer, som han ansåg uteslutande ägna sig åt att beskriva torkade insekter och gräla om prioritetsrätten. Honom intresserade i första hand insekternas ekologi — en dittills i Sveriges nästan obeaktad vetenskapsgren — och han blev den praktiska entomologins grundläggare i Sverige. 1868 följde han som entomolog Nordenskiölds expedition till Spetsbergen och Björnön. Resultatet blev fynd av nya arter och upptäckter om förhållandet mellan växter och insekter i arktiska trakter. Han deltog i entomologkongressen i Paris 1874, och hans sätt att praktiskt tillämpa sitt vetande vid bekämpning av skadeinsekter väckte fransmännens beundran. 1877 blev han av vinodlare kallad till Sydfrankrike för att ge dem råd i kampen mot vinlusen men lyckades inte finna någon effektiv bekämpningsmetod. 1880 blev H anställd som LA:s entomolog med skyldighet att vara sakkunnig vid insektsbekämpningar på skog och grödor. De många och besvärliga resorna som befattningen förde med sig gjorde att han tröttnade efter sex år.

Som specialist på parasitstekelfamiljen Ichneumonidae var H internationellt känd och till honom sändes för artbestämning steklar ända från Nordamerika. Av akademiska zoologer i Sverige tycks han ha betraktats med viss skepsis. Till detta bidrog utom hans brist på universitetsmeriter hans skarpa penna. Han medarbetade i bl a DN och Ur årets krönika under signaturerna Flugis och Benevolus. H var med sin lysande röda mustasch en känd figur i sthlms-livet. Hans förmåga att illusoriskt återge djurläten var mycket uppskattad i föreläsningssalar och sällskapsliv.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från H i LUB (till C G Thomson o J W Zetterstedt), UUB (till H 2) o VA (till bl a A E Nordenskiöld o H v Post).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Entomologisk tidskrift, årg 10, 1889, Sthlm, s 168—171.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Holmgren, Ur prof K A Holmgrens levnad, X 268 u, UUB; Emil Holmgrens (H 6) självbiogr anteckn:ar, VA.

Biogr anteckn:ar (Tidskr för skogshus-hålln, 1893, h 2, s 86 ff); Jägarens nord gall (Jägaren 1904, s 189 f); Samzelius; Skogen 1958, nr 6; J Spjångberg], A E H (Entomolog tidskr 1889); Ur årets krönika 1889.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
August E A Holmgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13744, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13744
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
August E A Holmgren, urn:sbl:13744, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se