Meriter

Holmquist, Per Johan, f 23 jan 1866 i Gbg, Domk, d 3 mars 1946 i Djursholm. Föräldrar: handelsbokhållaren Johan Peter H o Maria Christina Ohlsson. Mogenhetsex vid h a l i Gbg 3 juni 86, inskr vid UU 21 sept 86, FK där 30 jan 90, amanuens vid Sthlms högskolas mineralogisk-geologiska institution ht 91—vt 92, FL vid UU 19 okt 94, uppehöll undervisn i kristallografi, mineralogi o petrografi vid UU läsåret 95—96 o del av läsåret 96—97, disp pro gradu 29 maj 97, FD 31 maj 97, doc i geologi med mineralogi 97, allt vid UU, vik lektor i mineralogi o geologi vid KTH större delen av läsåret 97—98, vik geolog vid Sveriges geolog undersökning (SGU) 28 okt 99—31 okt 01, vik o tf lektor i mineralogi o geologi vid KTH 28 okt 01, prof i samma ämnen där 1 juni 12—31. — LIVA 25, LVA 35.

G 14 okt 04 i Sthlm, Ad Fredr, m Helena Charlotta Henrika Åkerman, f 16 sept 80 där, ibid, d 9 okt 57 i Djursholm, dtr till grossh Victor Å o Helena (Ellen) Augusta Clason.

Biografi

Under skoltiden visade Per H intresse främst för matematik och fysik. Vid universitetet inriktade han sig i början på kemin som huvudämne; inom denna föll också hans första vetenskapliga publikation. Redan 1891 deltog han emellertid i SGU:s fältarbeten, och snart övergick han definitivt till geologin. Härtill bidrog sannolikt att denna, i motsats till de helt laboratoriebundna vetenskaperna, erbjöd rikligt tillfälle till friluftsliv.

H:s befattning vid KTH innebar en mycket betungande undervisnings- och examinationsskyldighet; framförallt gällde detta innan "allmän geologi" avskildes som självständigt läroämne under särskild lärare (1912). Med dessa sina åligganden förmådde han emellertid även förena en mycket betydande insats som forskare, främst på urbergsgeologins område.

H:s första helt självständiga geologiska fältarbete föll inom den skandinaviska fjällkedjan, då han i slutet av 1890-talet på initiativ av prof H Sjögren studerade Sulitelmaområdet i Norge. Denna undersökning fortsatte han sedan i form av en profil österut, till fjällbildningarnas upphörande i Kvikkjokktrakten (publ 1900). Ett par år senare genomförde han med mycket begränsade resurser en liknande profil längs Torne träsk och fram till norska kusten (publ 1904). Dessa H:s arbeten inom fjällkedjan resulterade i många värdefulla observationer, framförallt över veckningstektoniken. I Torneträsk-profilen kom han dock, på grund av lokala förhållanden, att underskatta omfattningen av de för fjällkedjan utmärkande överskjutningarna av skållformade berggrundselement.

Vad beträffar urbergsgeologin gjorde H sin första närmare bekantskap med dess problem under anställningen vid SGU åren omkring sekelskiftet, då han deltog i rekognosceringen på det geologiska kartbladet Säffle. Detta kartblad blev visserligen ej färdigställt under denna tid, men H:s erfarenheter av dess berggrund åberopas senare av honom mer än en gång i urbergsgeologiska diskussioner.

Som lärare vid KTH fann H för sina studerande ett idealiskt övningsfält i Sthlms södra skärgård, och fick där, huvudsakligen på Utö och Runmarö, möjlighet till observationer som belyste den rådande formationens stratigrafi, tektonik och metamorfos. Som en betydelsefull detalj i dessa resultat kan anföras H:s synpunkter på uppkomsten av ådergnejser. De huvudsakligen av fältspat och kvarts bestående ådror i en mörkare huvudmassa, som har givit dessa bergarter deras namn, hade tidigare förmodats väsentligen vara granitiska intrusioner. H kunde nu uppvisa att ådrornas material i huvudsak segregerats ur den omgivande bergarten. Denna tolkning har visserligen senare fått modifieras i vissa avseenden men framstår likafullt som ett viktigt framsteg. — För kontakter med andra urbergsområden blev H i huvudsak hänvisad till exkursioner och översiktsresor.

En väsentlig del av H:s insats, särskilt inom urbergsgeologin, skedde i form av diskussionsinlägg, muntliga och skriftliga, i aktuella frågor. Urbergets problem är högst komplicerade och var det på H:s tid ännu mera än nu, då radiometrisk åldersdatering börjar ge en del fasta stödjepunkter. Det händer aldrig att två forskare inom området har exakt samma erfarenheter att bygga på. Det är därför naturligt att vetenskapens framåtskridande kommer att försiggå under meningsbrytningar, som lätt kan få en direkt polemisk färgning. H:s starka engagemang i dylika frågor skedde emellertid alltid med ett strängt skiljande mellan person och sak — ej endast formellt utan också, som nogsamt märktes, i den bakomliggande inställningen.

Även inom den rena mineralogin presterade H arbeten av värde. Som exempel må nämnas att han av "sliphårdheten" hos kalk-fältspat (anortit) drog vissa slutsatser rörande atomgrupperingen i detta mineral, vilka har bekräftats av den senare tillkomna röntgenografiska kristallanalysen. Inom petrografin gällde hans intresse främst graniterna, och särskillt rapakivigruppen som varande helt opåverkad av metamorfos. I samband med sina granitstudier angav han också en formel för koncist kemiskt karakteriserande av dylika bergarter.

H:s bidrag till malmgeologin var relativt små, men innehöll bl a värdefulla synpunkter på uppkomsten av långsträckta malmkroppar — primärt och genom tektonisk deformation — ävensom på järnmalmernas strukturella egenskaper och deras inflytande på anrikningsprocesserna. Ett arbete av väsentligt både vetenskapligt och praktiskt intresse rörde de i metallurgin använda kvartsteglen, vilkas svällande vid upphettning vållar svåra olägenheter. H kunde nu fastställa att företeelsen är en följd av kvartsens övereåner till andra kristallmodifikationer.

Författare

Per Geijer

Arkivuppgifter

H :s självbiogr anteckn:ar i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Triazolföreningar, fram-stälda af aldehyder och dicyanfenylhydrazin. 1—2 (öfversigt af Kongl. vetenskaps-akademiens förhandlingar, årg 48, 1891, Sthlm, s 429—440 = Meddelanden från Upsala kemiska laboratorium, 193; 52, 1895, s 335— 340 = Meddelanden... 233). — Pyrochlor från Alnön (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, 1893, Sthlm, s 588— 606). — Knopit, ett perowskit närstående nytt mineral från Alnön (ibid, 1894, s 73— 95). — Om diabasen på Ottfjället i Jemt-land (ibid, s 175—192). — Till frågan om alnöitens titanhalt (ibid, 1895, s 686—690). — Synthetische Studien uber die Perowskit-und Pyrochlormineralien (Bulletin of the geological institution of the University of Upsala, vol 3, 1896—97, Upsala 1898, s 181—268, 3 pl [nr 5]; även sep som akad avh, Upsala 1897, 88 s, 3 pl). — Ueber mechanische Störungen und chemische Um-setzungen in dem Bänderthon Schwedens (ibid, s 412—432, 1 karta, 3 pl [nr 12]). — Om Rödöområdets rapakivi och gångbergarter. Sthlm 1899. 118 s, 1 karta, 8 pl. (Sveriges geologiska undersökning, Ser C. Afhand-lingar och uppsatser, n:o 181.) — En geologisk profil öfver fjellområdena emellan Kvikk-jokk och norska kusten (Geol fören . . . förh, 1900, s 72—102, 1 karta, 151—177, 1 pl, 233—272; även sep, 100 s, 1 karta, 1 pl = Sveriges geol unders, Ser G, n: o 185). — Bidrag till diskussionen om den skandinaviska fjällkedjans tektonik (ibid, 1901, s 55—71). — Om de granitiska hufvudty-perna i Sverige (Förhandlingar vid Nordiska naturforskare- och läkaremötet i Helsingfors den 7 till 12 juli 1902. Comptes rendus . . ., Hfors 1903, Sektionen för geologi och mineralogi, s 31—36). — En geologisk profil öfver den skandinaviska fjällkedjan vid Torneträsk (Geol fören . . . förh, 1903, tr 1904, s 27—78, 3 pl). — Bihang till Torneträsk-profilen (ibid, s 373—390, 1 pl). — Behandlingen af berggrunden i "Geologiska kartbladet Loftahammar" (ibid, 1905, s 153— 161). — Loftahammarbladet och urbergsproblemen (ibid, s 237—253). — Studien uber die Granite von Schweden (Bulletin of the geol inst..., vol 7, 1904—05, tr 1906, s 77—269). — Är urberget bildadt under aktuella förhållanden? (Geol fören . . . förh, 1907, s 89—105). — De porfyroidiska bergarternas ursprung (ibid, s 305—3121. — Ådergneisbildning och magmatisk assimilation (ibid, s 313—354). — Skiktning och skiff-righet i urberget (ibid, s 413—435). — Utkast till ett bergartsschema för urbergsskiffrarna (ibid, 1908, s 269—293). — Gneis-frågan och urbergsteorierna (ibid, s 415— 432). — Nomenklaturen för malmernas lagerställning och utsträckning mot djupet (JKA, N S, årg 64, 1909, Sthlm, s 346—378, 1 pl; även sep, 1910, 33 s, 1 pl). — Om malmfall och fältstupning [text] (Bihang till JKA, årg 11, 1910, s 716—722). — Några jämförelsepunkter emellan nordamerikansk och fennoskandisk prekambrisk geologi (Geol fören... förh, 1909, tr 1910, s 25—51). — Slutord i gneisfrågan (ibid, s 108—112). — The Archaean geology of the coast-regions of Stockholm (ibid, 1910, s 789—911, 1 tab, 4 kartor; även sep, 123 s, 1 tab, 4 kartor = [11. geologkongr i Stockholm 1910 : Guides des excursions en Suéde,] 15). — Die Hoch-gebirgsbildungen am Torne Träsk in Lappland (ibid, s 913—983, 1 pl; även sep, 71 s, 1 karta = [Guides . . .,] 6). —¦ Några nyare undersökningar öfver porslinets konstitution (Svensk kemisk tidskrift, årg 23, 1911, Sthlm, s 57—63). — Excursions pendant la session (B 1—B 8). Excursion B 1. Grundgebirge, Wasastaden—Fagersjö, 19. Aug. 1910 (Compte rendu de la ll:e session du congrés géologique international (Stockholm 1910), Sthlm 1912, s 1289 f). — . .. Excursion B 7. Grundgebirge, Waxholm—Saltsjöbaden, 23. Aug. 1910 (ibid, s 1303 f). — Uber die Bildung von Tridymit und Ghristobalit in Quarz-ziegeln (Geol fören . . . förh, 1911, tr 1912, s 245—260, 3 pl). — Uber den relativen Abnutzungswiderstand der Mineralien der Härteskala (ibid, s 281—311). — Till frågan om urbergsdiskordanserna (ibid, 1912, tr 1913, s 386—410). — Järnmalmernas struktur och metamorfos (ibid, 1913, tr 1914, s 233—272). — Die Schleifhärte der Feldspate (ibid, 1914, tr 1915, s 401—431). — Swedish Ärchaean structures and their meaning (Bulletin of the geol inst..., vol 15, 1916, s 125—148). — Zur Morphologie der Ge-steinsquarze. 1—2 (Geol fören . .. förh, 1915, tr 1916, s 681—687; 1926, s 406^28, 2 pl). — Die Härtestufe 4—5 (ibid, 1916, tr 1917, s 501—520). — Das Lötrohr als pyromet-rischer Apparat (ibid, 1917, s 709—720, 1 pl). —¦ Några ord om de sedimentära seveskiffrarnas sammansättning och geologiska ställning (ibid, 1919, tr 1920, s 347—368). — Om pegmatitpalingenes och ptygmatisk veckning (ibid, 1920, tr 1921, s 191—213). — Die Harte von Mischkristallen (ibid, s 393—412). — Stockholmstraktens berggrunds-tektonik. En översikt (ibid, 1921, tr 1922, s 216—240). — Anvisningar till geologiska exkursioner inom Stockholm och dess kusttrakter (ibid, s 412—424). — Einfluss der Tenazität auf die Schleifhärte einiger Mineralien (ibid, 1922, s 485—504). — Användningen av termerna struktur och textur i petrografien (ibid, 1924, s 654—660). — Nya synpunkter på fjällproblemen (ibid, 1925, s 181—202). — Sur la formation de la mélanite dans les briques de silice des fours Martin (ibid, s 205—222). — Den s. k. granitgnejsens problem (ibid, s 406—415). — Worauf beruht die Uberlegenheit der Quarzitsandsteine als Material zur Herstellung von Quarzziegeln? Sthlm 1927. 18 s. (IVAH, 64.) — The relative plasticity of rock-masses under the influence of dynamic deformation. Hfors 1928. 13 s. (Fennia, 50, n:o 33.) — En superkrustal porfyritformation inom urberget i Stockholms kustområde (Geol fören ... förh, 1928, s 19—37). — Uber die Verwendbarkeit der Färbemethode zur Unter-scheidung von Quarz und Feldspaten (ibid, 1930, s 311—314). — An interesting ladder-vein structure (ibid, s 357—365). — On the relations of the "boudinage-structure" (ibid, 1931, s 193—208). — Mikrostrukturens och röstningens inflytande på förloppet vid kross-ning av vissa järnmalmer (JKÄ, 116, 1932, s 119—148). — Uber sog. Fiederspalten (Geol fören... förh, 1932, s 99—118). — Den arkeiska lagerföljden och tektoniken inom Södertörns kustområde (ibid, s 347—371). — Einige diagenetische Erscheinungen in kri-stallinischen Gesteinen (ibid, 1933, s 499— 505). — Frågan om nytt åldersschema för de sydsvenska urbergsbildningarna (ibid, s 651— 655). — Några iakttagelser av kolutfallning i masugnstegel (JKA, 118, 1934, s 519—530). — Regionaltektoniken och järngnejsgränsen inom det sydsvenska urberget (Geol fören . . . förh, 1934, s 81—97). — Ytterligare om åldersförhållandena inom det sydsvenska urberget (ibid, s 360—364). — En berggrundsrekognoscering inom Lekebergsområdet (ibid, 1935, s 275—286). — Erik Wilhelm Dahlgren (VAÅ för år 1935, Sthlm (tr Upps), s 301—323, 1 portr). — Gomposition and oro-genesis of the Swedish Archean (International geological congress, Report of the 16 session, United states of America 1933, vol 1, Washington 1936, 4:o, s 311—326, 4 pl). — Uber die sog. hohlen Kanäle in Kalkspat. [Sthlm, tr] Upps 1936. 16 s, 4 pl. (Arkiv för kemi, mineralogi och geologi [utg av K. svenska vetenskapsakademien], bd 12 A, n: o 10.) — Von der chemischen Zusammensetzung der Kalifeldspate des Wiborger Rapakiwis und uber die Deutung desselben (Geol fören . . . förh, 1939, s 157—167). — Om relationen emellan kornfasthet och fogfasthet hos bergarter och metaller (JKA, 125, 1941, s 190— 206). — Details of the quartz transformation in silica bricks. Sthlm 1947. 19 s, 6 pl. (IVAH, 192; även som Acta polytechnica, 5 = Chemistry including metallurgy series, vol 1, nr 1 [omsl tr 1948].) — Talrika art i TT, avd Kemi och bergsvetenskap jämte Veckouppl, från 1911; smärre bidr där samt i Geol föreningens i Sthlm förhandl 1891— 1943 o JKA 1930—45.

Källor och litteratur

Källor o litt: P Geijer, P J H. Minnes-teckn (VAÅ 1946. s 297—307).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per J Holmquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13760, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Geijer), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13760
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per J Holmquist, urn:sbl:13760, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Geijer), hämtad 2024-04-19.