Meriter

1 von Holten, Johan Jacob, f 3 april 1768 i Hamburg, d 1 maj 1841 på Marieholm, vid Gbg. Föräldrar: guldsmeden Philip Jacob v H o Catharina Amalia Fredrika Süring. Anställd hos grosshandl P Militz i Gbg 87—91, grosshandl i Gbg 91—99, burskap där 11 dec 95, ägde sillsalteri o trankokeri på Hisingen 95—omkr 08, tolagskamrer i Gbg 99—20, led av dir för Gbgs allm fattigförsörjningsinrättn från 00, led av styr för Frimurarebarnhuset 18—23, av interimsstyr för Chalmerska slöjdskolan i Gbg 20—23, förest för tyska kyrkan där 20—24, skattm i Gbgs o Bohus läns hushålln:sällsk 21—23.

G 1) 3 april 92 i Gbg, Kristine, m Anna Margareta Sjögård, f 6 juli 72 där, ibid, d 11 juni 02 där, ibid, dtr till sjömanshusombudsmannen Anders S o Margareta Beckman; 2) 3 april 04 i Lerum, Älvsb, m Catharina Beata Hummel, f 3 april 82 i Gbg, Domk, d 26 dec 39 på Aspenäs, dtr till kh Carl Christian H o Christina Grahl.

Biografi

Ännu ej fyllda 11 år fick H plats som lärling på ett kontor i Hamburg, där han under sju år genomgick "alla branscher uti kommissionsaffärer". Han hade tidigt förlorat sin far och när lärlingstiden var slut miste han också sin mor. Han beslöt nu att pröva sin lycka utomlands. På kontoret hade han haft kontakter med sv handelshus, och då han fick ett erbjudande om anställning hos grosshandlaren Peter Militz i Gbg, bestämde han sig för att fara dit.

H ankom sjövägen till Gbg i april 1787 och fick snart många goda vänner. Sedan kontraktet med Militz utlöpt, inträdde han 1791 som kompanjon i ett bolag, som drevs av Zach B Roos. Affärerna blomstrade och utökades, särskilt sedan H under en resa till Tyskland och Holland knutit flera nya förbindelser. Men Roos var ej särskilt intresserad av utlandshandeln, varför kompanjonerna separerade efter några år. Sedan H fått burskap öppnade han 1795 egen firma under namnet v Holten & Co med I C Bauch som delägare. Detta år anlade han även ett sillsalteri och trankokeri på Hisingen. Sillfisket efter bohuslänska kusten stod vid denna tid på sin höjdpunkt och gav årligen under ett par höstmånader mycket rika fångster.

Firman råkade emellertid ut för en del bakslag, som, säger H, "övertygat mig om handelns äventyrlighet". 1799 upplöste han bolaget och övertog mot kontant vederlag till förre innehavaren tjänsten som tolagskamrer i Gbg. Inom kort inföll den s k kontinentalperioden. Den av Napoleon påbjudna blockaden mot England medförde, att Gbg blev en centralpunkt för sjöfarten på n Europa och Östersjöländerna. Otroliga mängder gods infördes dit och omlastades, och de sportler, som H hade rätt till, torde ha varit ansenliga. Vid sidan av tolagskamrerstjänsten skötte H sillsalteriet och tran-kokeriet, till dess plötsligt sillen några år in på 1800-talet uteblev och gjorde affären olönsam.

H och hans maka längtade efter att leva på landet, och 1807 förvärvade han landeriet Marieholm i Gamlestaden utanför Gbg. Han rustade upp byggnaderna och förbättrade jordbruket, så att egendomen snart lämnade god avkastning. Det var på Marieholm som excellenserna Magnus Brahe och Fabian v Fersen hälsade tronföljaren Karl August välkommen, då denne i jan 1810 från Norge anlände till Gbg. Marieholm gästades senare också av tronföljaren Karl Johan, som där mötte det sv generalitetet i samband med uppmarschen mot Norge 1814.

1821 köpte H på sterbhusauktion det naturskönt belägna Aspenäs säteri i Lerum. Han rev den fallfärdiga herrgårdsbyggnaden och uppförde en ny efter ritningar av stadsarkitekten i Gbg J F Weinberg och flyttade dit, medan Marieholm utarrenderades. Jordbruket, som låg för fäfot, sattes i gott stånd. H anlade kvarn, byggde flera nya torp och rundade av godskomplexet genom köp av några mindre gårdar i omgivningen. Han byggde också mälteri och ett brännvinsbränneri, till vilket bönderna i trakten fick leverera potatis. Produkten såldes merendels till grossister i Gbg.

Redan 1790 kom H med i frimurareorden i Gbg, där han blev mycket anlitad. Här blev han god vän med den framstående läkaren och kommunalmannen Pehr Dubb, vars sociala intresse han delade. Han hjälpte Dubb med arbetet att skapa en modern fattigförsörjningsinrättning efter förebild av en liknande sådan i Hamburg, vars beskrivning och organisationsplan H fört med sig därifrån. Under Aspenästiden tog H livlig del i socknens allmänna angelägenheter. Sonen Herman fick överta Aspenäs 1836, dock på villkor att föräldrarna skulle få bo kvar där under sina återstående livsdagar. Marieholm övergick till sonen Johan David (H 2) 1839.

I sitt Sannfärdigt historiskt sammelsurium har H på ett livligt och målande sätt berättat om sitt brokiga liv. "Sammelsuriet" ger också intressanta och dråpliga bilder från hans in- och utländska resor och om livet i Gbg denna dramatiska tid.

Författare

Folke Vigård

Arkivuppgifter

"Sammelsuriet" har fått lämna stoff till många kulturhistoriska skildringar, t ex G A Tiselius, Gbg under kontinentaltiden (1935), H Fröding, Berättelser ur Gbgs historia under gustavianska tiden (1922), A M Fallström, Kontinentalblockaden i Historia kring Gbg (1967) o har dessutom använts i ett otal tidningsartiklar.

Ett ex av "Sammelsuriet" i H Brulins saml, RA, o ett annat i en ngt utförligare version i GUB, en huvud- o kassabok 1821—40, Phragmenter utur min Biographie samt Stammbaum, samtl tre i Aspenäsarkivet, GLA, o en redogörelse för en olycklig resa med galeasen Importencia i H Brulins saml, RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: H Brulins saml, RA; Aspenäsarkivet. GLA.

E Fischer, Gbgs landerier (1923); H Kie-sow, Verzeichnis der Vorsteher der Deutschen Gemeinde zu Gothenburg (1941); C Lagerberg, Frimurarebarnhuset i Gbg (1906); E Långström, Gbgs stads borgarelängd (1926); G Sanne, Gbgs o Bohus läns hushålln:sällsk:s hist 1814—1914 (1917); A Wijkander, Chal-merska inst 1829—1904 (1907). — Kontoristen sept 1936.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Jacob Holten, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13789, Svenskt biografiskt lexikon (art av Folke Vigård), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13789
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Jacob Holten, von, urn:sbl:13789, Svenskt biografiskt lexikon (art av Folke Vigård), hämtad 2024-04-16.