K Ragnar J Hoppe

Född:1885-05-19 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län
Död:1967-06-22 – Oscars församling, Stockholms län

Konsthistoriker


Band 19 (1971-1973), sida 335.

Meriter

Hoppe, Knut Ragnar Johan, f 19 maj 1885 i Malmö, S:t Petri, d 22 juni 1967 i Sthlm, Osc. Föräldrar: fabrikören Fritz Conrad Magnus H o Olga Gullberg. Mogenhetsex vid Lunds privata elementarskola 3 juni 09, inskr vid LU 2 okt 09, FK där 14 sept 11, amanuens vid LU:s konstmus 1 jan 11—31 dec 16, FL vid LU 15 sept 16, amanuens vid Nationalmuseum 1 febr 17, SvD:s ord konstanmälare 19—20, intendent för handteckn- o gravyravd vid Nat:mus 1 nov 22 (förste intendent från 1 juli 45)—1 juni 50, konstanmälare i Social-Demokraten 23—27, i Sydsv Dagbl Snällposten 31—36 o i Morgon-Tidn 35—47, led av styr för Thielska gall 29—60, disp vid UU 21 okt 33, FD där 31 maj 34, led av styr för Fören för nutida konst 37—54, ordf i Fören för grafisk konst 59—63, utställn:kommissarie. — HedLFrKA 44.

G 1) 6 febr 27 i Hallsberg m Ellen Maria Everz, f 6 nov 04 i Nässjö, d 20 febr 51 i Sthlm, Osc, dtr till postmästaren Per Johan Alfred E o Ellen Maria Charlotta Wykman; 2) 20 maj 52 i Sthlm, Hedv El, m Agneta Lundberg, f 2 febr 20 där, Osc, dtr till civiling Bror Erik L o Karin Ebba Lindman.

Biografi

Ragnar H:s farbror Bruno H var en av Skånes mest anlitade porträttmålare. Han talade gärna med beundran om honom såsom den som tidigt väckt hans varma intresse för konsten. Efter ganska sent avlagd mogenhetsexamen började H sina konsthistoriska studier, som så småningom resulterade i en licentiatavhandling om Delacroix och hans färglära, förebådande impressionismens ljusa regnbågsskala. Studierna fördröjdes dock av att han långa tider ägnade sig åt måleri; han studerade i Paris 1914 tillsammans med Svante Bergh och deltog s å i en samlingsutställning på universitetets konstmuseum. Under de två följande åren fortsatte han sin konstutövning i Lund och delade ateljé med Johan Johansson.

Under första världskrigets år blev Khvn andningshålet utåt, och där samlades många unga nordiska konstnärer och författare, som fick tillfälle att i etatsrådet Wilhelm Hansens berömda samling på Ordrupgaard (numera i danska statens ägo) göra bekantskap med mästerverk av Cézanne, Matisse, Picasso, Rousseau le douanier, Derain m fl. Upplevelserna där och vänskapen med Hansen kom att betyda mycket för H:s starka engagemang i den nyare franska konsten, som tidigt funnit sina vägar till Danmark och dess museer, mycket tack vare Gauguins vistelse i Khvn 1884—85, föranledd av hans giftermål med en danska.

När H trädde i tjänst som amanuens vid Nationalmuseum, fick han en själsfrände till chef, konstnären Richard Bergh, som genast fattade sympati för sin unge, följsamme medarbetare i gravyrsalen. Genom Bergh kom H i nära kontakt med några av de övriga medlemmarna i Konstnärsförbundet: Christian Eriksson, Karl Nordström, Nils Kreuger och Carl Eldh. Om den sistnämnde, med vilken han blev mycket nära vän, har han författat en monografi.

H efterträdde 1919 August Brunius som kritiker i SvD. Hans radikala, men samtidigt framsynta artiklar betraktades av många av tidningens läsare som förargelseväckande och orsakade ofta insändarprotester. Vid denna tid hade Gösta Olson just startat Svenskfranska konstgalleriet, som visade utställningar av franska modernister, vilka det blev H:s uppgift att presentera för en för det mesta totalt oförstående publik. Som exempel på hans klarsyn kan nämnas en artikel om Bonnard (SvD febr 1922) som då var okänd här och mycket underskattad i Frankrike. Det värdeomdöme och den säkra karakteristik H där gav har citerats i kataloger till Bonnard-utställningar som anordnats flerstädes mer än 40 år senare. Att han mycket sällan tog miste i sina värderingar berodde på att han var utrustad med en målares receptiva känsla och öga. Han var ju som redan framhållits mera konstnär och facklitterär författare än konsthistoriker, även om hans doktorsavhandling om Elias Martin står sig gott ur rent vetenskaplig synpunkt. Martin vistades i London 12 år, vilket givit H en naturlig anledning att ingående uppehålla sig vid konstförhållandena i England under 1760-talet. En av H:s mest uppskattade skrifter vid sidan om Martin-boken är essäsamlingen Städer och konstnärer, där han målande redogjort för ett besök hos Monet i Giverny 1919 och hos Matisse 1920.

Ett bra exempel på H:s slagruteaktiga förmåga att bedöma kvaliteten på de konstverk han ställdes inför är hans sympatiska omnämnande, vilket han var ensam om, av den post-kubistiska utställning som Otto G Carlsund arrangerat i samband med Stockholms-utställningen 1930. Här visades för första gången i Sverige bl a mästerverk av Piet Mondrian och Fernand Léger, som bara uppväckte löje hos de övriga kritikerna.

Under sin tid som intendent för handtecknings- och gravyravdelningen genomdrev H förvärv av omistliga konstverk, exempelvis stora serier teckningar av Hill, Josephson och Isakson, liksom också aktuell fransk grafik. Han var även en av de drivande krafterna inom Föreningen fransk konst, som hade systerföreningar i Khvn och Oslo, vilka på senare delen av tjugotalet anordnade förnämliga utställningar av målningar och skulptur alltifrån Delacroix och Courbet till Braque och Segonzac. Museiledningen var den gången konservativ, och det var mycket tack vare H:s entusiasm — understödd av tongivande konstnärer som Isaac Grünewald, Birger Simonsson och Otte Sköld — som museet motvilligt med sina samlingar införlivade verk som skänktes av föreningen.

Det har sagts att H genom sina många bisysslor som författare till katalogförord, artiklar i tidningar och tidskrifter och mera omfattande arbeten försummade sin dagliga tjänst som museiman. Däri kan nog ligga ett korn av sanning — han var minst av allt en administrativ skrivbordsmänniska, men generationer av konstnärer och konstvänner kan intyga den atmosfär av trivsel och sympati som präglade museets gravyravdelning. Den blev genom H:s och hans närmaste man Gunnar Jungmarkers insatser en av museets allra populäraste avdelningar.

Genom sina föreläsningar om fransk konst i museet, som alltid drog fulla hus, skaffade sig H många beundrare och vänner. Han hade en förmåga att inför en skioptikonbild på ett levande och medryckande sätt tolka färgernas spel i kontraster mellan varma och kalla toner. Han levde sig nästan medskapande in i konstverket, samtidigt som han gjorde försynt propaganda för äkta och full-lödig konst. Jämsides med föreläsningarna under trettiotalet anordnade H studieresor till Paris, också de fullbokade och mycket uppskattade. På dessa resor ingick inte bara museibesök eller utflykter i Seinelandskapet, där impressionisterna verkat, utan även minnesvärda visiter hos konstnärer i deras ateljéer. H kände väl Léger, Derain, Picasso och Braque och de tog gärna emot hans resegrupper, då de visste att det inte var av nyfikenhet de kom utan av intresse för deras arbete.

H har efterlämnat en omfattande brevsaml, vari ingår brev från nordiska förf o konstnärer, bl a från Vilhelm Ekelund, Edvard Munch, Ludvig Karsten, Henrik Sörensen o Väinö Aaltonen o från pariskonstnärerna Léger, Braque, Papazoff, Charchoune och Bazaine.

Författare

Gustaf Engwall



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fransk konst från 1800-talet (Konst, tidskr för konst, konsthandtverk och hemslöjd, 1917, Sthlm, 4:o, s 1—11). —¦ En assunta från Tintorettos atelier? (Tidskrift för konstvetenskap, 1917, Lund, 4:o, s 26—30; även smärre sign bidr där 1917—¦ 19). — A. T. Gellerstedt, grafiska blad. Inl och förteckn. Sthlm 1918. 4:o. 9 s, 30 pl. — Den franska utställningen i Sveriges allmänna konstförening (Saisonen, 1918, Sthlm, 4 :o, s 411—413). — Den danska utställningen (Svenska slöjdföreningens tidskrift, 1918, Sthlm 19[18—]19, s 11—24). — Den martinska bildsamlingen och dess upphofsman (ibid, s 37 f). —- "Stockholmarne" Nils Dar-del, Leander Engström, Isaac och Sigrid Griinewald, Einar Jolin (Kunst og Kultur,

1920, Bergen, 4:o, s 22—34). — Franska landskapsmålningar från adertonhundratalet i Nationalmuseum (Festskrift vid föreningen Nationalmusei vänners tioårsjubileum, Sthlm

1921, 4:o, s 52—72, pl-s 11—18). — Degas och hans arbeten i nordisk ägo. Utg av Föreningen Fransk konst. Sthlm 1922. 4:o. 88 s. — Elias Martin. En biografisk studie (SAK:s publikation, 31, Sthlm 1923, 4:o, s 118— 166). — Géricault och Delacroix i Nationalmuseum i Stockholm (Kunstmuseets Aars-skrift 1921—1923, Khvn 1924, 4:o, s 100— 110). — Stockholmsbilder (Stockholm tecknat av tio konstnärer 1927, Sthlm 1927, tv-4:o, s 3—8). — Bouchers teckningar i Nationalmuseum, ett utkast (Konstvetenskapliga essayer och studier [omsl: studier och essayer]. Tillägnade August Hahr . . ., Sthlm 1928, 4:o, s 49—54, 2 pl-bl). — Fransois Boucher, tju-gutvå reproduktioner i färgfaksimil. . . Inl och katalog. Malmö 1928—30. Atlasfol. 17 s, 21 pl. (Ur Nationalmusei handteckningssamiing, 1.) [Fr uppl.] (Collection de dessins du Mu-sée national de Stockholm, 2.) — I Paris efter tre år. De första intrycken (Finn, utg av Lukasgillet i Lund, Lund 1928, 4 :o, s 124— 129). — Honoré Daumier, Gustave Courbet, två franska mästare och deras arbeten i nordisk ägo. Sthlm 1929. 4:o. 91 s. (Fören Fr konst.) — Edvard Munch som grafiker. [Rubr.] [Sthlm 1929.] Fol. (2) s. [Grafiska sällskapets publikation 1929.] — Nationalmusei konstskatter (Julstämning, 1929, Sthlm, fol, s [13—28]). — Les beaux-arts suédois (La revue beige d'importation et deportation, [Bruxelles 1929,] 4:o, s 65—73). — J. F. Willumsens stora relief i Statens Museum for Kunst (Kunstmuseets Aarsskrift 1926— 1928, tr 1929—30, s 118—127). — Brända tomten och Bäckahästen. Sthlm 1930. 27 s.

— Städer och konstnärer. Resebrev och essäer om konst. Sthlm 1931. 4:o. 225 s. — Nicolas Poussin, aderton reproduktioner . . . Katalog... Malmö 1931—35. Atlasfol. 17 s, 18 pl. (Ur Nationalmusei handteckningssaml, 2; tills med G Wengström.) [Fr uppl ej utk.j

— Några stockholmsbilder av Elias Martin (SSEA, 1932, Sthlm, s 9—30, 8 pl-bl). — Proletären i konsten (Julfacklan, [Socialdemokratiska arbetarepartiets jultidning,] 1932, Sthlm, fol, s 9—12). — En bog om Gerhard Henning (Tilskueren, 1932, Khvn, Halvbd 2, s 279—291). — Elias Martin. [Även akad avh med tit Målaren E M.] Uppsala 1933. 4:o. XIII, 323 s. (SAK:s publ, 42.) - Nytryck ur Nationalmusei samling av kopparsticksplåtar. Sthlm (tr Upps) 1933. (10) s, 8pl. (Tills med G Jungmarker.) — Carl Eldh. Sthlm 1933. 22 s, 32 s pl. (Bonniers konstböcker.)

— Einar Jolin. Sthlm 1934. 36 s, 16 pl-bl. (Ibid.) — Joan Miro (Cahiers d'art, 9, 1934, Paris, no 1—4, s 34 f). — Nutida svenskt måleri, en översikt. Sthlm 1935. 4:o. 171 s. (Nutida svenskt måleri, d 1.) 2. uppl 1940. 192 s. (Ibid, d l[:h 1].) — Konstnären prins Eugen (Till prins Eugen, närkeshertigen, konstnären, [Örebro, tr] Sthlm 1935, 4:o, s 1—61). — Julius Meier-Graefe (1867— 1935) (Konsthistorisk tidskrift, 1935, Sthlm, 4: o, s 117—119). — Kring Frams redaktion, ett knippe minnen från Malmö åren 1906— 1909 (Tiden, 1935, Sthlm, s 537—542). — The art of Sweden (The studio, vol 109, London 1935, 4:o, s 3—20). — Olof Säger Nel-son och hans brev till Albert Engström (Samfundet Örebro stads- och länsbiblioteks vänner. Meddelande n:o 6, Örebro 1935, s 13— 33, 2 pl; även sep, 23 s, 2 pl). —• Franska 1800-talsmålare i Nationalmuseum. Sthlm 1936. 31 s, 8 pl-bl. (Nationalmusei småskrifter, 8.) — Katalog över Thorsten Laurins samling av måleri och skulptur. Sthlm (pl tr Malmö) 1936. 4:o. XIII, 219 s, 130 pl-bl. — Det Rittfeldtska hemmet i Lund (Svenska hem i ord och bilder, 1936, Sthlm, 4 :o, s 1— 14). — Swedish art [anon] (The Sweden year-book 1938, Sthlm (tr Upps), s 212— 232). — Konsten och arbetsfolket. [Omsl.] [Sthlm 1939.] 12 s. [Undert; föret av A Lindberg o H Elldin.] — Arbetarna och konsten (Tiden, 1939, s 445—451). — Eric Hallström. Sthlm 1939. 4:o. 104 s, 5 pl-bl. (Svenska målare; tills med L Seth.) 2. omarb uppl Malmö 1953. 103 s, 5 pl-bl. — Johan Johansson. Sthlm 1940. 4:o. 100 s, 7 pl-bl. (Ibid.) 2. omarb o utök uppl Malmö 1953. 101 s, 8 pl-bl. — Från impressionismen till expressionismen (Svenska folket genom tiderna, bd 11: Det nya århundradet, Malmö 1940, 4:o, s 289—314, 9 pl). — Färg och form i hemmet (Hem i Sverige, 1941, Sthlm, 4:o, s 604 f). — Konst åt våra hem (ibid, 1942, s 183—188, 218). — Konstsamlare och konstälskare i Sverige (Konst i svenska hem . . ., samlingsverk, d 1, Gbg 1942[—43], 4:o, s 11—32). — Några franska och skandinaviska konstsamlare (ibid, 2, 1943[-—44], s 43— 54). — Något om konstförvärv och moderna reproduktioner (Granaten, 1943, Sthlm, 4:o, n:r 5, s 15). — Kring en resa 1938. Ett knippe intryck och reflexioner (Örebro läns konstförening, årsberättelse och medlemsförteckning 1942, Örebro 1943, s 3—13). — Akvareller och teckningar av Elias Martin, ett urval reproduktioner . . . Malmö 1943. Atlasfol. 31 s, 16 pl. (Ur Nationalmusei handteck-ningssaml, 3; biogr inl av H, katalog av G Jungmarker.) — Elias Martin in England (The Burlington magazine . . ., vol 82—83, London 1943, 4:o, s 301—303, 305). — Emil Johanson-Thor. Gbg 1944. 13 s, 30 pl. (Svenska konstnärer.) — [Endre] Nemes. [Sthlm] 1945. Fol. (4) s, 6 pl lösa i portf. [Undert.] (Ars konstserie.) —[Curt] Clemens. [Sthlm] 1945. Fol. 4 s, 7 pl . . . [Undert.] (Ibid.) — Wald. Sjölander. [Sthlm] 1946. Fol. (4) s, 6 pl . . . [Undert.] (Ibid.) — Sixten Strömbom (S Strömbom, Nutidsmänniskan och konsten, utg av tidn Studiekamraten .. ., Sthlm 1948, [d 1,] s 5—20). — Från Chardin till Utrillo. Essayer och kritiker. Sthlm (tr Upps) 1949. 263 s. — Inledning (E Delacroix, Dagbok, i urval av R H, Sthlm (tr Upps) 1952, s 9—22). — Franska 1700-talsmästare i Nationalmuseum (Årsbok för svenska statens konstsamlingar, i : An-toine Watteau och andra franska sjutton-hundratalsmästare . . ., red av G Nordenfalk, Sthlm 1953, s 13—60). — Från Pilo till X:et. Sthlm (tr Upps) 1954. 281 s. — Konsten åt folket (Arbetets söner . . ., d 4: Nydaningens tid, [Sthlm, tr] Örebro 1956, s 477 -^89; 3. [= 2.] uppl 1960). — [Marc] Cha-gall, målningar. Inl och övers [från ital uppl]. Sthlm (tr i Italien) 1957. 4:o. 7 s, 10 pl i portf. (FiB:s konstmappar, [8 = uti serien:] 5.) — Erik Nordkvist, vännen och konstvännen. Några minnesord (Dalarnas hembygdsbok. Årsbok... 1958, Falun, s 27—52). — Emil Johanson-Thor, öns målare (Sydsvenska dagbladets årsbok 1961, Malmö 1960, 4:o, s 41—55; även sep, 17 s). — Kokoschka in Schweden (Bekenntnis zu Kokoschka, Erin-nerungen und Deutungen, Berlin und Mainz 1963, s 87—91). — Artiklar i NF, 3. uppl, samt i bl a: OoB 1917, 1931—34, National-musei årsbok 1919, 1921, 1924—32, 1934, 1937—40, 1942/43, 1946—17/48, Studiekamraten 1920, 1923—29, 1931—32, 1935— 39, 1945—48, 1950, 1953—55, 1957, 1959, (flera art även sep,) Konstrevy 1927—39, 1943—46, 1948, Tidens magasin 1929, Bonniers veckotidning 1929, 1932, Bonniers månadstidning 1930, H8D 1931, Svensk dam-tidning 1935, 1937, Svenska journalen 1938, Folket i bild 1939, 1941, 1944, Svenska hem 1941, Vi 1949, 1955, 1957—58, allt Sthlm; vidare i SvD 1917—22, 1924, 1928, 1930, So-cial-demokraten (MT) 1923—27, 1935—, SDS 1926, 1931—34, 1936, Verdens Gang, Oslo 1927, Halland 1931, Hallands-posten 1931, GHT 1932, 1937—38, Skelleftebladet 1935, Hälsingborgs dagblad 1941, Västerbot-tens-kuriren 1942, Östra Småland 1943, Norrköpings tidningar 1953, S-T 1958. — Utställningskataloger eller del däri, vanl företal: Nationalmusei utställningskat, [2,] 1917, 11, 1920, 23, 1926, 30[ = 32], 1929, 38, 1932, 43, 1933, 53, 1935, 60, 1937, 86, 1942, 88, 1943, 160, 1949, 168, 1950, samt Ausstellungen aus-serhalb Schwedens, 2, 1955; Svensk-franska konstgalleriet, kat n:o 66, 1928, 133, 1937, 140, 1938, 175, 1942; Föreningen Fransk konst, utst, 10, 1931, 11, 1934, 12, 1941; Färg och form, kat n:r 30, 1935, 51, 1937, 64, 69 o 74, 1938, 100 o 107, 1940, samt Ju-bileumsutst, 1942; Riksförbundet för bildande konst, vandringsutst, 30, 1943, 42, 1946, 67, 1949, 86, 1950; Liljevalchs konsthall, kat [185], 1950, 210, 1954; övriga katalogers titel el ämne, plats, år, ev tryckort utom Sthlm samt ev serie el arrangör: J Skovgaard, FrKA 1923 (SAK), Prins Eugen, Helsingfors 1925, Hfors (Finlands konstakad), Åbo 1925, Hfors (Konstfören i Åbo), Oslo 1925, Oslo (Ghristiania Kunstforening), T Laurins samling, FrKA 1927 (SAK), Europäische Kunst der Gegenwart [sv avd], Hamburg 1927 (Kunstverein Hamburg), L Engström, FrKA 1928 (SAK), 2. uppl s å, H Gabrielssons saml, FrKA 1928 (SAK:s utst av privatsaml, 3), B Svenonius saml, FrKA 1929 (ibid, 4), [ny tr s å,] L'art suédois depuis 1880, Musée du jeu de paume å Paris 1929, Eskilstuna konstförenings utst 150 målningar av sv konstnärer 1929 [Eskilstuna konstfören, kat 4; Sv-fr konstgall], H Löwenhielm, Galleri modern 1929, O Elgström, Konstnärshuset 1929, Utst av modern sv konst, Sv-fr konstgall, även i Uppsala, 1929, Upps; Skånska konstnärsgruppen De tolv, Den frie Udstilling 1930, Malmö, Halmstadgruppen, Galleri modern 1931, Halmstad, H Thorell, FrKA 1931, In-terskandinavisk grafisk konst, FrKA 1931 (SAK), E Martin, FrKA 1931 (SAK), F Lé-ger, Stockholm, Göteborg o Oslo 1934 (Ga-leri möderne, Gbgs konstmuseum, Kunstners-forbundet), E Hallström, Skellefteå 1935, Skellefteå, Umeå 1935, Ume, samt Linköping o Borås 1936, C Kylberg, Konsthallen 1936, Gbg [Göteborgs konstfören], Svensk nutida konst 1906—-1936, Samlarnas utst, Liljevalchs konsthall 1937, Fr modernister som gobelängkonstnärer, Universitetets konstmuseum 1937, Lund (Sv-fr konstgall o Skånska konstmuseum), [ny uppl] Gbg s å (Röhsska konst-slöjdmus, [tillf] utst 181), O Arborelius, W v Gegerfelt, K Nordström, Sv-fr konstgall 1938 (Sundsvalls konstfören o Sv-fr konstgall), H Matisse, Picasso . . . Oslo, Köpenhamn, Stockholm, Göteborg 1938, Oslo [Fören för nutida konst, kat 1], Bröderna Martins stockholmsbilder, Stadsmus 1939 (Nationalmus o Stockholms stadsmus), Ur etsningsskolans portföljer. . ., FrKA 1939, C Gunne, FrKA 1940, Höstutst av Sv o fr konst i Sollefteå, Härnösand o Örnsköldsvik 1941 (Sv-fr konstgall), Utst... i Boden december 1941 (d:o), I Lönnberg, Konstsalong Rålambshof 1941, HSB:s utst God konst i alla hem 1941—43, B Damm, FrKA 1943, W Dahlbom, Gallerie möderne 1943, Konst ur enköpingshem 1944 (Enköpings konstfören), Sv konstnärernas fören, FrKA 1943 o 1944, Sune Nilsson, Gummessons konsthall 1944, E Goldschmidt, Galerie möderne 1944, E A Fenyö 1944 (Fören Sv konst för varor), A Nordgren, Konstsalongen Samlaren 1945 o ab D Börjessons konsthandel i Göteborg 1945, A Schultz-berg 1948, Grafik och skulptur [försäljnings-kat] 1948, Solna, C F Hill, Luzern 1949, Lu-zern, J Mirö, Galerie Blanche 1949, H Matisse, Samlaren 1955.

Redigerat: Konst i svenska hem, målningar och skulpturer från 1800 till våra dagar, samlingsverk. D 1—2. Gbg 1942—[44]. 4:o. (Tills med G Faerber, E Hultmark . . .) 1. 1942[—43]. 673 s. 2. 1943[—44]. 699 s. — "Lär er teckna", 1. Figurstudier. Sthlm 1945. Tv-4:o. 12 lösa plmmi portf. (Roto-serien.) — Sverige genom barnaögon, Folket i bilds teckningstävling för skolungdom. Sthlm 1947. 13 s, 25 pl-bl. (Tills med G Jungmarker.) — R H Wilenski, Målarkonstens mästare. Sthlm 19[47—]49. 4:o. XII, 252 s, s 273—354. (Under överinseende av H.) —¦ Dessutom deltagit i urvalet i bl a: Ernst Josephsons teckningar 1888—1906 med inl av G Paulsson, Sthlm 1918, Teckningar av Johan Tobias Sergel, ett urval reproduktioner. . . Beskrivande katalog av G Jungmarker, Malmö & Sthlm 1945 (Ur Nationalmusei handteck-ningssaml, 4), Svart och vitt, svenska grafiker och tecknare under 1900-talet av R H o G Jungmarker, Sthlm (tr Lund & Malmö) [1947?!.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED :s konseljakter 30 nov 1922, nr 33, RA.

Inbjudn till fil drsprom . . . (Uppsala) 31 maj 1934 (1934); C G Laurin, Liv o konst (1946); LUM 1913 (1913); SKL; A Sköld, Otte. En bok om Otte Sköld (1960). — Nekr: er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Ragnar J Hoppe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13797, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Engwall), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13797
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Ragnar J Hoppe, urn:sbl:13797, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Engwall), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se