Biografi

Hoppenstedt, släkt, härstammande från Baltzar H (1622—99), som var född i Sachsen-Lauenburg o enligt vad hans son uppgivit (Bæhrendtz 1914, s 77) skall ha inkallats från Stralsund till Kalmar efter stadens brand 1679. Han avlade borgared som snickare där 1681 men invaldes 1697 i handlandenas klass som en av de 24 äldste. H uppges (Sylvander) ha förfärdigat den praktfulla barockpredikstolen i Kalmar domkyrka. Hans son Caspar Didrik H (1684—1745) fick 1725 som rådman i Kalmar tillsammans med landshövdingen där G W Fleetwood (bd 16) o assessor G F Rothlieb på Ebbetorp i Dörby, Kalm, bergskollegiets privilegium på masugn o hammare i Madesjö sn, Kalm, vilket bruk efter de första bokstäverna i deras namn kallades Flerohopp. Från 1734 var Caspar H politieborgmästare i Kalmar. Då rådhuset där brunnit 1731, bidrog han genom gåvor o lån till återuppbyggnaden. Till domkyrkan donerade H bl a en mässhake o ett antependium o lät förgylla predikstolen. Vid sin död efterlämnade han en förmögenhet på nära 100 000 dlr smt, bl a flera gårdar i Kalmar, ett tiotal hemman på Öland o fastlandet, flera fartyg samt andelar i Lovers alunbruk på Öland, i Skäggenäs saltbruk i Ryssby, Kalm, o' i flera handelskompanier, särskilt det ostindiska.

Sonen Caspar Didrik H dy (1719—69) övertog faderns del i Flerohopp men bytte 1743 denna mot Orrefors bruk i Hälleberga, Kron. Hans bror Baltzar Georg H (1718— 62) var verksam som skeppsredare o en av initiativtagarna till Kalmar sjömanshus (1753). Han ägde säteriet Kölby i Ljungby, Kalm. Vid sin död var han konkursmässig. Stora delar av H:s korrespondens o räkenskaper finns i VLA, fragment även hos Kalmar läns fornminnesförening (jfr dess Meddelanden, 31, 1943, s 83). Han var far till Baltzar Esaias H (1750—95). Denne var en tid källarmästare i Uppsala, blev rådman där 1781 o politieborgmästare i Kalmar 1786 samt fick lagmans titel 1792. Han var rdgm 1789 o 1792. Hans syster Emerentia Brita Maria H (1745—1817) ärvde som änka efter prosten Anders Bäckerström i Ljungby sin kusin bergsrådet Peter Christoffer Cederbaums (bd 7) gods Helgerum i Västrum, Kalm. Hon inrättade där ett fattighus för änkor, lät bygga en läkarbostad, underhöll egen läkare för bygden, tog initiativet till inrättandet av Västrums sockenmagasin o möjliggjorde genom en donation byggandet av Västrums nya stenkyrka 1797—99. Hon bodde emellertid på det ovannämnda Kölby i Ljungby, vars sockenmagasinsbyggnad hon bekostade. Då hennes barn dött före henne, ärvdes Helgerum av brodern Baltzar Esaias son tit bergsrådet Baltzar H (1776—1819). Han var g m en dtr till biskop M G Wallenstråle i Kalmar o morfar till kvinnosakspionjären Sophie Adlersparre, f Leijonhufvud.

Utan påvisbart samband med denna släkt var regementsfältskären assessor Fredrik Wilhelm H (1713—87) i Kristianstad, som var född i Bergen på Rügen o far till bl a generalkvartermästarlöjtnanten Johan Fredrik H (1747—1803) på Denningarum i Östra Broby, Krist.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Kalmar landskanslis arkiv E II: 15 : Caspar H d ä :s meritförteckn 24 sept 1729, VLA; Westrinska saml, Kalmar läns fornminnesfören.

A Anjou, Den vallonska slägten Anjou (1902); F Baehrendtz, Kalmar domkyrkas grafvar o epitafier (Medd:n från Kalmar läns fornminnesfören, 2, 1900), s 20 ff, 56 ff; dens, Ant:ar om Kalmar domkyrka (ibid, 8, 1914), s 49, 76 ff, 94, 116 f; P G Berggren o M Hofrén, Kalmar stad o dess hist (2 uppl 1936), s 122, 284; Carlander; S Engström, Kalmar nations matr 1663—1863 (1926— 51); Fortifik, 4: 1 (1930); Frälseg, 3 (1947), 4 (korr); K W Herdin, Bygge o bo i äldre tider, [1,] (1932); B Hildebrand, Sigrid Lei-jonhufvud (PHT 1937); E Hildebrand, Järnbruket Flerohopp 1725—1879 (Meddm från Kalmar läns fornminnesfören, 26, 1938), s 40—49, 81 f, 84 f; M Hofrén, Människor o miljöer (1945); dens, Helgerum i Tjust (1949); dens, Kalmar domkyrka (1952), s 24 ff, 49; dens, Sjöfart o sjömanshus i Kalmar (1954); dens, Kalmar karolinska borgarhus i sten (Nord mus:s handl 74, 1970); G Håkansson, Kalmar o kalmarbor under 1600-talet (1944); Millqvist; C Sjöström, Blekingska nationen 1697—1900 (1901); dens, Kalmar nation i Lund 1670—1914 (1915); C G Plåten, K skånska dragonreg:s hist, [1,] (1901); SKL; SLH 1:2 (1823); Sv boklex 1700—1829. Rättegångshandl (1958); G V Sylvander, Kalmar slotts o stads hist, 2: 2 (1865), s 657, 660 f, 2:3 (1865), s 147, 458; G WirselL Kastlösa (1952); Örnberg 10 (1894).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hoppenstedt, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13798, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13798
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hoppenstedt, släkt, urn:sbl:13798, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.