J Alfred Hultman

Född:1861-07-06 – Hjärtlanda församling, Jönköpings län
Död:1942-08-07 – USA, Amerikas Förenta Stater (i Los Angeles, Kalifornien)

Predikant, Sångare, Musiklärare


Band 19 (1971-1973), sida 467.

Meriter

Hultman, Johannes Alfred, f 6 juli 1861 i Hjärtlanda, Jönk, d 7 aug 1942 i Los Angeles, USA. Föräldrar: lantbr Johannes Pettersson Koiapp o Christina Catharina Magnidtr. Predikant i sv missionsförs i Swedeburg, Nebr, 79, studerade vid ateneum i Chicago 79—81, predikant i Omaha, Nebr, 81-85, lär i musik o sång vid North Park College i Chicago 95—96, predikant i Salem Square-förs i Worcester, Mass, 00—06, sång-evangelist från 06.

G 1) 10 maj 84 i Omaha, Nebr, m Carolina Palmer, f 20 dec 57 i Sunne, Värml, d 12 aug 19 i Djursholm, dtr till hemmansägaren Nils Olsson P o Maria Nilsdtr; 2) 24 nov 27 i USA m Margareth Jansson, f 26 febr 64 i Östervåla, Vm, d 20 maj 63 i Salt Lake City, Utah, USA, dtr till hemmansägaren Johan (Janne) Jansson o Anna Andersdtr.

Biografi

Alfred H var den femte i ordningen bland sex syskon. Fadern brukade först en arrendegård i Hjärtlanda, Jönk, och från 1866 en egen mindre gård i Skepperstad, Jönk, där han samtidigt arrenderade en liten skvaltkvarn. De svåra missväxtåren 1868— 69 tvingade emellertid familjen att sommaren sistnämnda år emigrera till USA. Efter två år i Illinois, där de hade hjälp av släktingar och kunde arrendera ett lantbruk, flyttade de till Essex i Iowa, där H:s far köpte ett prärieland, som krävde mycket hårt arbete.

1877 drogs H med i en stark andlig rörelse som gick fram över bygden. Då han var musikalisk och kunde spela orgel, ville ledaren inom väckelserörelsen i Essex, pastor A Hallner, att han skulle bli sång- och musikledare i hans hemförsamling i Swedeburg, Nebraska, vilket erbjudande H antog. Han fick också genom Hallners försorg tillfälle att studera ett par år vid Chicago ateneum, framför allt sång, musik och harmonilära. På söndagarna var han engagerad som sångare i olika församlingar och tjänstgjorde även som predikant. 1881 bosatte han sig i Omaha, Nebraska, där han kom att stanna nära fjorton år. Under denna tid var han ofta ute på sångarresor. Bl a deltog han som sångare i P P Waldenströms tre månaders resa i USA 1889. I Omaha hade han 1885 utgivit sin första sångbok, Cymbalen, som innehöll 50 nummer. Den följdes 1888 av andra delen och ett Bihang, vardera också på 50 nummer. Han var sin egen förläggare; ingen annan ville ta risken. Den utgavs dock i sammanlagt 75 000 ex. Musiken var i stor utsträckning hans egen liksom flera av texterna. Ett flertal nummer i Bihanget var sv psalmer.

Från Omaha flyttade H 1895 till Chicago, där han på deltid var sång- och musiklärare i North Park College. Samtidigt tog han själv musiklektioner och gjorde flitiga sång-arresor. 1900—06 var han pastor i Worcester, Mass, och bodde kvar där' till 1909. På inbjudan av P P Waldenström gjorde H med familj sitt första besök i Sverige 1901. I slutet av sept reste han tillbaka till USA. Han återvände till Sverige 1909 och stannade till 1913. Han sjöng gärna sina signaturmelodier, bl a Det är solsken därborta på kullens topp, Släpp nu litet sol- sken in och Låt oss sprida solsken och kallades "Solskenssångaren". 1910 utkom första häftet av hans Solskenssånger (28 nummer). Det efterföljdes av nya häften och omfattade 1939 500 nummer, många med hans egna melodier. Texterna var skrivna av olika författare och handlar om barndomshemmet, glädjen i Gud, livets pilgrimsfärd och det eviga hemmet. Redan efter två år hade samlingen utgått i 20 000 ex, och 1942 beräknades den ha sålts i 200 000 ex.

1919 kom H till Sverige för tredje gången. Den 12 aug avled fru H hos dottern Julia, som sedan 1912 var gift med en son till P P Waldenström. Hösten 1921 reste H till Amerika och kom på nytt till Sverige följande år. I regel blev det sedan så, att han kom till Sverige på våren och återvände till USA på hösten. Efter att i nov 1939 ha lämnat Sverige kunde han på grund av kriget inte komma tillbaka. Men han sjöng alltjämt. Två dagar före sin död hade han sin sista sånggudstjänst i Los Angeles.

H:s varma röst, klara textuttal, alltid soliga ansikte och enkla andliga sång gjorde honom älskad och uppskattad i vidaste kretsar. Överallt dit han kom samlade han till trängsel fyllda lokaler. Vid sina sångstunder spelade och sjöng han ömsom till sin lilla reseorgel och till pianot, flygeln eller kyrkoorgeln, som fanns i lokalen. Allt verkade i högsta grad improvisation. Enbart i Sverige och delvis i övriga Norden hade han åren 1901—39 5 432 sångstunder. I Amerika var de långt flera, men dessa höll han ingen räkning på. Med sin sångbok, sin sång och sina 176 grammofoninspelningar nådde han de vidaste kretsar både i Sverige och Amerika. Till H:s popularitet bidrog inte minst hans stora givmildhet. Han sjöng in pengar för en mångfald olika religiösa och sociala ändamål. Han gav bort långt mer än han använde för egen del. Det beräknas, att han sjungit in mer än en million kr för sådana syften.

H:s födelsehem i Småland restaurerades på 1940-talet, till stor del med ekonomiskt bistånd av hans änka. Minnesgården invigdes 7 aug 1948.

Författare

Oscar Lövgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Av H utgivna sångsamlingar och sånghäften: Cymbalen. D 1—2 + Bihang. Chicago 1885—88. 110 + 37 s. [D 1 även uppl med omsl: Musik till Cymbalen.] •— Saul, David och Goliat. Omaha, Nebraska, 1894. 14 s. [Nya uppl:] Omarb Sthlm 1901. 16 s. 1911. 14 s. 1913. 13 s. 1920. 14 s. — Jubelklangen. Minneapolis, Minn., 1896. 254 s. (Tills med A L Skoog.) — Sions basun. Minneapolis 1908. 712 s. (I redaktionskomm tills med N Frykman m fl.) — Solskenssånger. Saml [1]—4. Sthlm 1910—39. 528 s. [1.] [Utg i separata eller successivt smbd häften] 1910— 12. 134 s. [Sång 1—125.] 2. [D : o] 1913— 20. 128 s. [I denna uppl numrerade: Sång 1—125.] [Ny uppl] 1923. S 137—264. [Sång 126—250.] 3. 1924—28. S 265—400. [Sång 251—375.] [Början med egen paginering 1923, 24 s, numr: Sång 1—22. Sång 303—332, 1926, först under beteckn Saml 4.] 4. 1932—39. S 401—528. [Sång 375—500.] [Av varje kompl saml 1—3 en eller flera senare uppl, även smbd jämte register.] [Saml 1—4: ny uppl] 1950. 517 s. [Nya uppl] Sthlm (tr Falköping) 1958, 1968. — Solglimtar. 100 andliga sånger. Worcester, Mass., 1916. 88 s. — Solskensstrålar. Worcester 1916. 12 s. — Nya solskensstrålar. Chicago 1927. 41 s. —¦ Mindre häften: Mitt barndomshem, 1906, Mönster-kyrkan, The model church, ord av J H Yates, 1906, Ett barndomsminne, 1909, Göken, ord av D. M. Bflomqvist], musik av J. B[lomqvist], u å, Jag älskar Norden, 1916, "Längtan" till fosterjorden, ord av E Ruhnborg, [1916,] Var är ditt hem, ord av Karl XV, 1916, Min hembygd, ord av Hulda, 1916, Hjärtats längtan, ord av A Öländer, 1916, Så älsTcade Gud, 1917, Ett skönt ackord, ett enda, ord av A Procter, musik av A Sullivan, På bryggan jag stod vid midnattstid, ord av H W Longfellow, musik av F M Lindsay, 1922, alla tr Worcester; Hem och fosterjord, 4 sånger: Barndomshemmet, Längtan till fosterjorden, Jag älskar Norden, Barndomsminnet, Sthlm (tr Khvn) 1909; Förbundssång för S.M.U., ord af A Thomander, Sthlm 1910; Det är blott en liten väg hem, Sthlm 1932; [3 sånger med eng o sv text:] 'Tis only a little way home, Det är blott en liten väg hem, 'Twas only a beam of sunshine, Det var blott en solskenstrimma, Sunshine cometh in the morning, När morgon gryr, då blir det solsken, Sthlm 1933, [nya uppl jämte:] Let the sunshine of joy come into your life, Det är solsken på kullens topp, Be a little sun-beam, Var en solskensstrimma, 1933, 1935, [ny uppl jämte:] Home, heavenly home, Hem, härliga hem, 1938. — Många senare omtr av sånger sep o i div samlingar. — Text till Solskenssånger m. fl. ... Osby (tr Huskvarna) 1913. 32 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: O R Landelius utl-sv saml, SBL, dep RA.

A E Elmquist, Solglimtar av Solskenssångaren (1958); Lund-Olson-Strom, Fryk-man, H, Skoog, Pioneers of Govenant Mu-sicians (Chicago 1943); O Lövgren, Solskenssångaren J A H (3:e omarb o utök uppl 1971), o där anf källor; Sv folkrörelser, 2 (1937); P P Waldenström, Genom Norra Amerikas förenta stater (1890).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Alfred Hultman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13879, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar Lövgren), hämtad 2020-02-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13879
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Alfred Hultman, urn:sbl:13879, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar Lövgren), hämtad 2020-02-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se