Meriter

Hultmark, Emil Fredrik Gottfrid, f 15 dec 1872 i Skeda, Ög, d 31 dec 1943 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: folkskollär Fredrik Alfred Andersson o Emma Catharina Andersdtr. Elev vid h a l i Linköping, studier vid UU ht 92—vt 97, studieresor i Europa 97— 00, inskr vid univ i Berlin april 01, studier i konsthist, litt:hist, filosofi o estetik där till okt 03, studier i London, Heidelberg, Italien 04, konst :hist studier vid univ i Wien dec 04—maj 05, inskr vid univ i Bern maj 05, disp o Dr phil där 26 juli 06. Konsthist förf o samlare. — HedLFrKA 41.

G 29 maj 13 i Sthlm, Joh, m Astrid Selma Christina Talén, f 9 jan 79 i Sthlm, Ad Fredr, d 17 nov 50 i Sjögestad, Ög, dtr till grosshandl Oscar Johan Fredrik T o Selma Fredrika Charlotta Blomberg.

Biografi

Emil H kom 1892 till Uppsala, där han studerade historia. Särskilt intresse visade han för personhistoria. Hans håg för konsthistoria väcktes under en treårig utlandsresa, som gick över London, Paris, Schweiz, Italien och därifrån över Paris åter till Sverige, påbörjad i aug 1897 och avslutad i nov 1900. I april 1901 inskrevs han vid univ i Berlin, där han studerade konsthistoria, litteraturhistoria, filosofi och estetik. Här hade han så framstående lärare som H Wölfflin, A Goldschmidt och K Frey. I april—maj 1904 var han åter i London, där han efterforskade verk av sv målare, främst C F von Breda. Från dec 1904 fortsatte han sina konsthistoriska studier, nu vid univ i Wien. I maj 1905 skrev han in sig vid univ i Bern, där han sommaren 1906 disputerade på en avhandling om C F von Breda.

I jan 1907 bosatte sig H i Sthlm och arbetade där och i London 1908 med att utarbeta en beskrivande porträttkatalog till sin avhandling om Breda (tr 1915). I Wien fortsatte han 1910 insamlandet av uppgifter om sv konstnärer i utlandet, samt förberedde 1910—15 ett lexikon över sv miniatyrmålare, ett arbete som han emellertid inte fullföljde, sedan E Lemberger 1912 utgivit Die Bildnis-Miniatur in Skandinavien. Åren 1912—20 publicerade han smärre konsthistoriska artiklar huvudsakligen behandlande sv konstnärer under 1700-talet i SvD och DN samt medverkade i tidskrifter och lexikon.

Vid sina konsthistoriska forskningar hade H en stor hjälp av det bibliotek och arkiv han själv skapat. Redan vid 7 års ålder gjorde han sitt första egna bokinköp på en auktion, och sedan han ärvt en betydande förmögenhet kunde han göra sina förvärv i stor skala. Vid H:s död uppgick hans bibliotek till ca 15 000 volymer, omfattande främst arbeten om konst, historia, topografi samt reseskildringar och vitterhet.

Biblioteket kompletterade H med ett arkiv, som tidigast omfattade biografiskt material om sv konstnärer i utlandet. Från 1914 började han genom avskrifter av arkivaliskt material i arkiv, bibliotek och museer metodiskt bygga upp ett arkiv rörande sv konstnärer och konsthantverkare och 1918 påbörjade han en systematisk excerpering av kyrkoarkiv i Sverige och Finland liksom av viktigare serier i RA, SIA och olika stadsarkiv. Sitt arkiv utökade han 1938 med Chr Eichhorns omfattande anteckningar om sv konst samt med originaldokument, främst Tessinpapperen från Löberöd 1942. Till arkivet fogades en omfattande samling kataloger, främst över auktioner.

H avsåg att genom sitt arkiv skaffa sig ett pålitligt material för ett sv konstnärslexikon. Ett första resultat av hans samlande utgjorde arbetet Kungl akademiens för de fria konsterna utställningar 1794—1887 (1935). Året efter H:s död utkom Svenska kopparstickare och etsare 1500—1944 med dottern Carna Hultmark och G D Moselius som medförfattare. Bägge dessa arbeten karaktäriseras av den stränga saklighet, som utmärkte H:s forskargärning.

Som konstsamlare intresserade sig H tidigast för sv måleri från främst 1600- och 1700-talen, senare utökat med en rad verk från 1800-talet och några från det moderna genombrottet 1909. Samlingen kompletterades också med europeiskt måleri och med ett mindre antal skulpturverk. Utsökta möbler och konsthantverksalster fyllde också hemmen på Birger Jarlsgatan 32 i Sthlm och egendomen Sjögestabro i Sjögesta (Ög). Särskilt kan nämnas H:s samling av sv silver och 1700-talsfajans. Från 1920-talet blev han en passionerad samlare av östasiatiskt konsthantverk och orientalisk konst. Ett urval av hans samling utställdes i Konstakademin 1942 till förmån för Rädda barnen. . H framträdde även som donator till olika museer, Konstakademin och Sv institutet i Rom. Han var en grundlärd man som levde tillbakadraget, upptagen av sina forskningar.

Författare

Boo von Malmborg

Arkivuppgifter

H:s samlingar hos dottern fru Carna Moselius, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: An interesting portrait by the Swedish painter Hans Hysing (The con-noisseur, vol 35, London 1913, 4:o, s 103—105). — Carl Fredrik von Breda, [avh:] Sein Leben und sein Schaffen. [Även akad avh, Bern.] Sthlm 1915. 4:o. 234 s, 1 portr. — Alexander Roslin i Wien (Tidskrift för konstvetenskap, årg 1, 1916, Lund, 4:o, s 3—7). — Arenius, Olof (SBL, bd 2, Sthlm 19[19—] 20, s 137—140). — Kungl. akademiens för de fria konsterna utställningar 1794—1887. Förteckning över konstnärer och konstverk. Utg med bidrag av Akademien till dess 200-års jubileum 1935. Sthlm 1935. 4:o. XIV, 566 s. — Konst i svenska hem, målningar och skulpturer från 1800 till våra dagar, samlingsverk. D 1—2. Göteborg 1942—[44]. 4:o. (Tills med C Faerber, R Hoppe mfl.) 1. 1942[— 43]. 673 s. 2. 1943[—44]. 699 s. — Svenska kopparstickare och etsare 1500—1944. [Sthlm, tr] Uppsala 1944. 4:o. LXIX, 391 s, 1 portr. (Tills med C Hultmark o C D Moselius.) — Medarb i U Thieme o F Becker, Allgemei-nes Lexicon der bildenden Kiinstler. Art o rec bl a i DN 1912 o SvD 1912—13.

Källor och litteratur

Källor o litt: E H:s saml. Sthlm 1942 i FrKA [SAK] (1942); E Lundberg, nekr över H (FrKA :s årsber 1944); C D Moselius, E H som samlare o forskare (inledn till H :s ovan a a, 1944). — Tidn: klipp, Nat:mus:s bibl.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Emil F G Hultmark, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13884, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13884
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Emil F G Hultmark, urn:sbl:13884, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-25.