Per Håkansson

Född:1842-09-21 – Äsphults församling, Kristianstads län
Död:1918-07-11 – Stockholms stad, Stockholms län (skriven i Eslöv)

Industriidkare, Kommunalpolitiker, Filantrop


Band 19 (1971-1973), sida 571.

Meriter

Håkansson, Per, f 21 sept 1842 i Äsphult, Krist, d 11 Juli 1918 i Sthlm (skriven i Eslöv). Föräldrar: lantbrukaren Håkan Persson o Hanna Persdtr. Studentex i Lund vt 63, inskr vid LU ht 63, teor teol ex vid LU 14 dec 65, FK 30 maj 71, laborator o amanuens vid kem institutionen 18 jan 73— 74, disp 30 maj 73, FD 3 juni 74, allt vid LU, innehavare av P Håkanssons ättiksfabrik i Eslöv från 21 sept 74, led av kommunalfullm där 76—10, av stadsfullm 11— 14, av kyrkobyggn:komm där 87—91, innehade Salubrinfabriken i Eslöv från 93.

G 21 sept 77 i Lund m Hilda Ottilia Malm, f 20 juni 23 där, d 2 nov 96 i V Sallerup, Malm, dtr till skräddarmästaren Johannes M o Anna Brita Gyberg.

Biografi

Under sina universitetsstudier i Lund fängslades H särskilt av kemi, där han som lärare hade den berömde kemisten Wilhelm Blomstrand (bd 5). Han tjänstgjorde som amanuens vid dennes kemiska laboratorium och beslöt att efter sin doktorsdisputation ägna sig åt kemisk industri såsom mera lönsam än den pedagogiska banan.

Närmast tänkte H försöka tillverka spritättika och besökte flera tyska fabriker för att studera automatiska framställningsmetoder. Han lånade startkapital, köpte tomt i Eslöv och lät uppföra ett litet hus som efter tyskt mönster innehöll både bostad, kontor och fabrik. Med egna förbättringar framställde han här från 1874 en god, aromatisk jäsningsättika. Avsättningen ökade efter hand så kraftigt, att fabriken redan i början av 80-talet var en av landets största med ett tillverkningsvärde på 70 000 kr, medan övriga åtta ättiksfabriker tillsammans redovisade 160 000 kr. Marknaden försämrades emellertid snart genom den billigare träättikan och det tyskimporterade ättiksyrade natronet, varför H fann det nödvändigt att utöka tillverkningen med andra produkter.

H hade iakttagit, att hans arbetare sällan var förkylda, och hans starkt tuberkulöse bokhållare, som även bodde i fabriken, visade tydliga tecken på tillfrisknande. Han beslöt undersöka, om de gaser, som uppkommer vid ättiksbildningen, kunde ha gynnsam verkan mot tuberkulos. Problemet diskuterade han med sina lärda vänner, främst Blomstrand, som ofta vistades hos H, men han rådfrågade även medicinska auktoriteter som prof Seved Ribbing i Lund. En mängd experiment anställdes, och Eslövs distriktsläkare Nils Kulneff gjorde försök på djur. Forskningarna, som pågick 1889—93, är beskrivna i den medicinska tidskriften Eira.

I stället för ett medel mot tuberkulos lyckades H framställa ett antiseptiskt preparat, som var verksamt, smärtstillande och giftfritt. 1 okt 1892 erhöll han patent (nr 4377) på detta medel, som benämndes Salubrin (patentet kompl 1893, nr 5251). Det bestod av en lösning av ättiketer i en alkohol- och ättiksyrehaltig vätska, eventuellt med en tillsats av aromatiska ämnen. Vid sidan av ättiksfabriken lät nu H bygga ett särskilt bostadshus och en relativt stor kemisk-teknisk fabrik, där Salubrin framställdes och kunde börja saluföras 1894. Med sin sega energi arbetade H på att få allmänheten att inse behovet av Salubrin i hemmen för bättre sårvård m m. Han blev en pionjär inom reklamtekniken och annonserade så effektivt och finurligt, att även han själv blev riksbekant och omstridd. Salubrin gjorde ett snabbt segertåg in i sv folkets husapotek för att stanna där i femtio år.

Efter sekelskiftet steg årliga tillverkningen till ett värde av 700 000 kr, och för H var de ekonomiska bekymrens tid förbi. I Sthlm såldes Salubrin genom grosshandelsfirman Geijer & Co, i Gbg genom handlanden Gustaf Johns och i Khvn inrättades en dotterfabrik med ingenjör Hans Schou som chef. Även i USA, som H besökte 1904, lyckades han få till stånd en salubrinfabrik, först i Cincinnati, Ohio, men från 1906 i Chicago, där studiekamraten från lundatiden, prof Josua Lindahl, var chef till sin död 1912.

Jämsides med framgångarna hade H mångåriga processer att utkämpa med en del apotek angående intrång i patentet och missbruk av varumärket. En apotekare försökte t o m få patentet upphävt, varpå följde en mycket uppmärksammad rättegång. Svår konkurrens bjöd tekniska fabriken Helios, som drev liknande annonskampanjer för Lazarol, ett antisepticum av delvis samma ämnen. Lazarol men ej Salubrin svartlistades emellertid 1904 av Byrån för upplysning av läkemedelsannonser, och H uttog stämning på Helios för att beteckningen "salubrin" användes på lazaroletiketterna.

H var spekulativt lagd och hade en okuvlig envishet, som stundom kunde driva honom för långt. Han ansågs dock leva mera för sina idéer än för ekonomisk vinning. Han hade en ljus, religiös livssyn och visade hjälpsamhet mot svårt sjuka och mot fattiga studenter. Hans äktenskap ansågs lyckligt, trots att hustrun var 19 år äldre, och när hon avlidit förblev han änkeman men förde ett gästfritt hus. Under senare år såg man "sure doktorn", som han kallades, ofta jäktande med cigarr i munnen, iförd jackett med vit nedvikt krage, svart rosett och en låg, styv svart hatt. I Eslövs kommunala liv deltog han flitigt redan från ditkomsten.

Under första världskriget drabbades salubrintillverkningen av stor råvarubrist genom ransoneringen. Då "spanska sjukan" grasserade hösten 1918, rönte Salubrin stor efterfrågan, och H, vilken som vanligt blint trodde på dess undergörande verkan, insjuknade själv i farsoten. Ingen kunde emellertid hindra den rastlöse 76-åringen att för tidigt stiga ur sjukbädden, och i ett sista försök att skaffa råvaror bege sig till Sthlm, där han avled på ett hotellrum.

H saknade bröstarvingar och hade före sin amerikaresa upprättat ett testamente. I enlighet med detta bildades 1920 Doktor P H:s stiftelse, som övertog förvaltningen av tillgångarna, bundna i fabriksrörelsen, som 20 nov 1919 ombildats till ab P Håkansson. Rörelsen utvidgades 1940 med en konservfabrik för ättiksinläggningar i särskilt bolag, P Håkanssons konserver ab, från 1954 ab Felix, som utvecklades till ett storföretag med betydande export. Men själva salubrin- och ättiksindustrin drevs fortfarande i mindre skala med 32 anställda och 4 miljoners tillverkning. Genom stiftelsen skulle den årliga behållningen därav utdelas till välgörande ändamål, främst sjukvård och medicinsk forskning. 1942 hade stiftelsen tillräckliga medel att förverkliga H:s sista önskan: ett sjukhem för kroniskt sjuka i Eslöv (Stiftelsen P H:s sjukhem), som öppnades på 100-årsdagen av hans födelse.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ett nytt svenskt medel mot lungtuberkulos och lungkatarr (Eira, årg 15, 1891, Sthlm, s 219—227). — Ytterligare undersökningar rörande ättikångors användning såsom medel mot tuberkulos (ibid, s 593—599; även sep, 6 s). — [Inlägg i debatt om salubrin] (ibid, s 725—727). — Behandling af tuberkelsår och lungsot med ät-tiketer (ibid, årg 18, 1894, s 367—377; även sep, 15 s; [ny uppl i:] Behandling... samt redogörelse af prof. C. J. Ask och regements-läk. Casper Andersson för af dem anställda försök, Sthlm 1903, s 3—13, samt i Af tryck ur medicinska tidskriften Eira, Lund 1907, s 5— 15, med tit: Meddelande). — Om ättiketers och salubrins användning för medicinska ändamål (ibid, årg 19, 1895, s 723—727; även sep, 5 s, samt i Aftr ur med tidskr Eira, 1907, s 18—23). — Är salubrin en verklig uppfinning och ett värdefullt preparat? Lund 1907. 10 s. [Undert.] — Om tuberkulösa sjukdomar. Föredrag hållet på Vetenskapsakademiens hörsal i Stockholm i april 1897, jämte tillägg. Malmö 1907. 24 s. — Några företeelser och deras orsak. [Iakttagelser om salubrin m. m.] Sthlm 1908. 4:o. 4 s. [Undert.] — Handl tr i: Handlingar i salubrin-frågan utg af Apotekare-societetens direktion, 4:o, Två inlagor i salubrin-patentmålet, Handlingarne hos Kongl. maj:t angående intrång i ... patent å salubrin, Handlingar hos Kongl. maj:t i mål angående obehörigt användande af ... varumärke Salubrin, alla Sthlm 1900, Handlingar i revisionssaken . . . rörande upphäfvande af patent å salubrin, Sthlm 1901.

Källor och litteratur

Källor o litt: Tidmklipp (bl a P H:s Salubrin-annonser) i Tekn mus.

J Carlsson, En bok om Eslövs stad, eslövsbygden o Eslövs sparbank (1941), s 156 f, 162 f; E Forslid o J Sallius, Bygden, staden, banken. Minnesskr med anledn av Onsjö härads sparbanks 100-årsjubileum 1961 (1961), s 50; Fästskr till hugfästande av fil dr P H:s minne ... (1924); Ab P Håkansson, Eslöv (Sveriges äldsta företag, ed C Forsstrand, 1923), s 180; Hälsingborg, Landskrona, Eslöv, Höganäs, Lund, med omgivningar (Sv stadsmonografier, ed P Harnesk, 1952), s 271; Inbjudn:skr till ... fil drs-prom ... [Lund] 3 juni 1874 (1874); Internat industri-lexikon (1884); J Sallius, G Johannesson o A Arvastson, Fälad blev stad. Historik med anledn av Eslövs femtioåriga tillvaro som stad (1961), s 71 f, 79, 99, 181; "Salubrinfabriken fyller 75 år i dag" (art i Sthlms-Tidn 21 sept 1949); C G San-tesson, Lazarol (NF, 2 uppl, 1911); dens, Salubrin (ibid, 1916); Sv industrien, ed C o E Sjögren (1906); Till hundraårsminnet. Fil dr P H — Salubrins upphovsman 1842 21/9 1942 (1942). — Nekr i SvD 12 juli 1918.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per Håkansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13952, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-06-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13952
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per Håkansson, urn:sbl:13952, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-06-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se