Meriter

Häggbladh, Abraham, f 1 jan 1789 i Vasa, Finland, d 20 mars 1848 i Sthlm, Finska. Föräldrar: skrivaren Abraham H o Maja Stina Öberg. Student vid Åbo akad 30 sept 07, renritare vid fältmätn:brigaden av ingkåren 23 nov 12, underlöjtn där 6 april 13, officersex 19 mars 19, löjtn 30 juni 20, kapten 4 juli 28, major i armén 10 febr 37, vid topografiska kåren 3 febr 43, överstelöjtn 28 nov 45. — LKrVA 31, LVA 46.

G 6 sept 22 i Ängelholm m Brita Clara Cronacker, f 10 jan 94 på Holma, Höör, Malm, d 12 nov 70 i Sthlm, Finska, dtr till överjägmästaren Erik Magnus G o Catharina Liedbeck.

Biografi

H hade inte någon djupgående teoretisk utbildning. Åbo akademi stängdes på grund av kriget ett år efter hans inskrivning. Han vistades senare några år som informator hos en finsk familj i S:t Petersburg men motstod lockelser, bl a genom G M Armfelt, att gå i rysk tjänst. Från 1812 till sin död var han knuten till ingenjörkårens fältmätningsbrigad, från 1831 topografiska kåren. Den hade under namnet fältmätningskåren inrättats 1805 och därmed hade kartläggningen av Sverige fått en militär organisation med helt andra krav på vetenskaplig precision än tidigare. Det förberedande arbetet bestod i rekognosceringar, triangelmätningar, bas-mätningar och astronomiska observationer. Genom oavlåtliga vetenskapliga studier, bl a under ledning av S A Cronstrand och Gustaf Svanberg, och en enastående praktisk erfarenhet utvecklades H till att bli en av 1800-talets ledande topografer. Jämte sin svåger C G Spens utförde han 1820 basmätningar på Vänerns och Vätterns isar med fara för liv och hälsa. För astronomiska ortsbestämningar av 186 särskilda punkter i olika delar av landet vann H vetenskapligt erkännande. Han deltog 1833 i en på ryskt initiativ tillkommen kronometerexpedition för longitudsbestämningar över Östersjön och biträdde följande år, då de sv och ryska triangelmätningarna sammanfördes över Ålands hav. Högt uppskattad var H:s ledning 1838 av sammanbindningen av det sv och danska triangelnätet.

H förde topografens strapatsrika liv med ständiga resor och hårda, ofta omänskliga arbetsförhållanden. Som lärare vid fältmätningskårens undervisningsverk och förman i fältarbetet var han ett lysande föredöme för en yngre generation topografer.

Författare

Bertil Broomé

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Åminnelse-tal öfver Wilh. Maxim. Carpelan. . . Upläst den 30 juli 1832 (Tal, hållne i Kongl. krigs-vetenskapsakademien. Åren 1831 och 1832, Sthlm 1832, s 33—44).

Källor och litteratur

Källor o litt: Krigsexp:s registr, RA; Biograf ica, Fältmätningskårens (topografiska kårens) arkiv, J F N Arosenius papper, KrA.

E Bratt, En krönika om kartor över Sverige (1958); V Lagus, Åbo akad:s student-matr, 2 (1895); minnestal över H i VAH 1848 (1849); G Svanberg, Redovisn för en lång lefnad, ed N V E Nordenmark (1949); S G v Troil, minnestal över H (KrVAH 1848): Österbottniska nationens matr, 3 (1948)

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Abraham Häggbladh, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13981, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13981
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Abraham Häggbladh, urn:sbl:13981, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-20.