Meriter

Hägglund, Erik Karl Mauritz, f 15 juni 1887 i Hässjö, Vnl, d 13 mars 1959 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: landsfiskalen Erik H o Margareta Öhlén. Mogenhetsex i Sundsvall vt 06, inskr vid Sthlms högsk ht 06, amanuens i kemi där ht 08—ht 10, FM 2 okt 09, FL 28 jan 11, kemist vid Bergviks sulfit- o sulfitspritfabrik 11—15, disp vid Sthlms högsk 20 maj 14, FD 29 maj 14, eo lektor i Eksjö 15—16, kemist o avd:chef för Th Goldschmidt AG i Essen o Mannheim juni 16—20, prof i skogsprodukternas kemi o kem teknologi vid Åbo akad 27 juni 20—30, i cellulosateknik o träkemi vid KTH 4 april 30—54, chef för Cellulosaindustrins centrallab 33—54, för Sv träforskn:inst:s trä-kem avd 44. — LIVA 34.

G 29 jan 12 i Sthlm, Klara, m Aina Forsberg, f 25 aug 89 där, Ad Fredr, d 27 mars 65 där, ibid, dir till grosshandl Robert Henrik Gustaf Adolf F o Beda Maria Nyström.

Biografi

Efter fem år som kemist vid Bergviks sulfitcellulosafabrik blev Erik H 1916 avdelningschef vid Th Goldschmidt AG i Essen i Tyskland, där han bl a samarbetade med F Bergius, uppfinnaren av högtryckshydreringen av brunkol. 1920 kallades H till förste innehavare av professuren i skogsprodukternas kemi och kemiska teknologi vid den nygrundade akademin i Åbo, och tio år senare utsågs han till förste innehavare av den nya professuren i cellulosateknik och träkemi vid Tekniska högskolan i Sthlm. Hans verksamhet utökades med chefskapet för Cellulosaindustrins centrallaboratorium, där han kvarstod som konsult även efter sin avgång från professuren 1954. Vid det 1944 grundade träforskningsinstitutet kom han att bli den främste experten.

H:s första träkemiska publikation 1915 gällde försockring av trä med svavelsyra, saltsyra och andra syror. Under sin verksamhet i Tyskland under det första världskriget kom han att på ett avgörande sätt utveckla och förbättra försockringen av träavfall med koncentrerad saltsyra, vilken tidigare som laboratorieförsök utförts av R Willstätter och på vars tillämpning i tekniken Bergius uttog patent. Firman Goldschmidt önskade få fram socker för förjäsning till alkohol, som sedan via etylen skulle överföras till etylen-glykol. H iakttog bl a, att en saltsyrelösning, som redan uttömt sin hydrulyserande förmåga på träspån, överförd i ett annat kärl och där bragt i kontakt med färska träspån åter kunde bilda nytt socker. Detta ledde till uppställande av ett diffusionsbatteri, en rad behållare fyllda med träspån, där saltsyran successivt överfördes från den ena till den andra och det längst hydrolyserade träet utsattes för den färskaste saltsyran. Den nödiga förhydrolysen av hemicellulosan, återvinningen av saltsyran, glukosens kristallisation och mycket annat erbjöd otaliga svårigheter, som dock successivt övervanns. H intresserade sig hela sitt liv för denna träförsockringsprocess och hans sista publikation, ett bidrag i Sv papperstidnings festskrift till Gunnar Sundblads 70-årsdag hösten 1958 handlar om detta "Rheinau-Holzchemie-Verfahren", som utvecklats till en hög grad av teknisk fulländning.

Utgående från träförsockringen, kom H att intressera sig även för förjäsning av sulfit-cellulosa-avlutarnas socker till alkohol, varöver han 1921 utgav en kort handbok. I samband därmed studerade han bl a sockerförstöringen under sulfitkoket, sulfitkokets mekanism, och särskilt den stegvisa utlösningen av ligninet genom först sulfitering och sedan hydrolys, hemicellulosans sammansättning och utlösning, egenskaperna hos saltsyre- och annat lignin samt sulfitkok, särskilt 2-stegskok. Detta ledde bl a till NAF-Hägglund-2-stegs-sulfitkoket, som var särskilt aktuellt under andra världskriget, och H har genom sina forskningar direkt eller indirekt inspirerat bl a till de moderna 2-stegs-natriumsulfitprocesserna. Också de alkaliska koken intresserade han sig tidigt för. Tillsammans med Bergius uttog han redan 1917 patent på ett nytt regenereringsförfarande för svartlutsalkali innebärande kontinuerlig tryckupphettning vid 350° och bildning av bl a lignintjära, gaser, natriumacetat, aceton m m. Dessa försök fortsatte H under 1920-talet i Abo. 1926 utgav han handboken Natronzellstoff i serien Technik und Praxis der Papierfabrikation. Senare studerade han med medarbetare systematiskt också sulfatkokets mekanism, bl a bildningen av tiolignin, fabrikation av metylsulfid genom tryckupphettning och framställning av garvämnen ur sulfatlignin. Ultraviolettspekt-roskopiska undersökningar av lignin hade H utfört redan under 1920-talet i Finland tillsammans med F W Klingstedt.

H bedrev forskning över i stort sett hela träkemins område. En bild därav ger hans handbok Holzchemie. Sina forskningsresultat framlade han dessutom i c:a 250 publikationer och i talrika föredrag både i europeiska länder och Amerika.

Författare

Terje Enkvist

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ueber Adsorption gelöster Stoffe (Hoppe—Seylers Zeitschrift fiir physio-logische Chemie, Bd 64, Strassburg 1910, s 294—301). — Affinitätsmessungen in alko-holischen und wässrig-alkoholischen Lösungen. Uppsala... 1911. 31 s. (Arkiv för kemi, mineralogi och geologi, utg av K. svenska vetenskapsakademien, bd 4: 11.) — L'hydro-lyse dans les solutions alcooliques et alcoo-liques-aqueuses (Journal de chimie phy-sique, tome 10, 1912, Geneve et Paris (tr Geneve), s 207—240). — Spritframställning ur sulfitlut (Populär naturvetenskaplig revy, årg 3, 1913, Sthlm, s 45—48; även i Svensk motortidning, årg 9, 1915, Sthlm (tr Göteborg), 4:o, s 338—342). — Hefe und Gärung in ihrer Abhängigkeit von Wasserstoff- und Hydroxylionen. Teil 1—2. [Akad avh.] Sthlm 1914. 1. 46 s. [Omtr] Stuttgart 1914. (Sonderdruck aus Sammlung chemischer und chemisch-technischer Vorträ-ge.) 2. 49 s. — Uber eine Methode zur quan-titativen Trennung von Azetaldehyd und Aze-ton (Zeitschrift fiir analytische Chemie, Jahrg 53, 1914, Wiesbaden, s 433—439). — Die Sulfitablauge und ihre Verarbeitung auf Alkohol. Braunschweig 1915. 56 s. ([Omsl:] Sammlung Vieweg. Tagesfragen aus den Ge-bieten der Naturwissenschaften und der Tech-nik, Heft 29.) 2. umgearb und vermehrte Aufl 1921. 82 s, 1 pl. (D:o.) — Die Hydro-lyse der Zellulose und des Holzes (Sammlung chem und chem-techn Vortr, Bd 22, Stuttgart 1915, s 405—456; även sep, 52 s). — Uber die Analyse der Sulfitlauge (Chemiker- Zeitung, Jahrg 40, 1916, Cöthen, fol, s 433 f, 581; även sep, 4 s). — Beiträge zur Kenntnis des Lignins. Sthlm, Berlin, London, Paris (tr Uppsala) 1918. 20 s. (Arkiv f kemi . . ., bd 7:8.) — Uber die Gewinnung von Sprit aus Sulfitablauge (Die Naturwissenschaften. Wochenschrift. . ., Jahrg 6, 1918, Berlin, 4:o, s 25—30). — Den svenska sulfitspritin-dustriens nuvarande läge (Svensk tidskrift, årg 10, 1920, Sthlm, s 528—536). — Uber Trockenbestimmung der Zellulose (Schriften des Vereins der Zellstoff- und Papier-Chemi-ker, 13: Die chemische Untersuchung pflanz-licher Rohstoffe und daraus abgeschiedenen Zellstoffe, Berlin 1920, s 1—4). — Zur Frage der Zellulosabestimmung (ibid, s 110—113, 129—131). — Kvävet, dess tillgodogörande och betydelse. Sthlm 1921. 128 s. (Natur och kultur, 5.) 2. uppl 1922. — Aktuella spörsmål inom träkemien. Installationsföredrag . . . (Åbo akademis årsskrift, [årg 4—5,] 1920— 1921, Åbo 1922, s 363—381; även sep, 19 s). — Högtrycksteknikens användning i den kemiska industrien (Tekniska föreningens i Finland förhandlingar, årg 42, 1922, [Hfors,] 4:o, s 181—190). — Zur Kenntnis des Salz-säurelignins (Nach Versuchen von C. J. Malm) (Uber Naturprodukte. Chemische Ab-handlungen . . . Festschrift zum 70. Geburts-tage Max Hönig . . ., Dresden und Leipzig (tr Leipzig) 1923, s 24—35). — Untersuchung iiber das Salzsäure-Lignins (Berichte der deutschen chemischen Gesellschaft, Jahrg 56, 1923, Abteilung B: Abhandlungen, Bd 2, Berlin, s 1866—68). — Natronzellstoff. Berlin 1926. 4:o. XI, 359 s, 3 pl-bl. (Technik und Praxis der Papierfabrikation. . . Hrsg von E Heuser, Bd 2, T 2.) — Uber die Sulfitaddition an ungesättigte Verbindungen, [1—]2 (Zeitschrift fiir anorganische und allgemeine Chemie, Bd 150, Leipzig 19[25—]26, s 231—253, 169, 1928, s 96—98; tills med A Ringbom). — Om tillgodogörandet av sågverksavfall och cellulosaindustriens avfallslu-tar (IVA, meddelande n:r 7, 1927: Träkemiska spörsmål vid konferensen den 24 februari 1927, Sthlm, s 5—17). — Zur Charakterisie-rung von Cellulosepräparaten mittels der Drehwertsmethode, [1—]2 (Justus Liebigs Annalen der Chemie, Bd 459, Leipzig 1927, s 26—38, 476, 1929, s 286—297; tills med F W Klingstedt). — Uber Beziehungen zwischen Fluorescens und Rotwerden der Sul-fitzellstoffe (Zeitschrift fur angewandte Chemie. Eigentum und Organ des Vereins deutscher Chemiker, Jahrg 40, 1927, Berlin, 4:o, s 1101—04; tills med Torsten Johnson). — Uber die Fortschritte auf dem Gebiet der Cellulose- und Holzstoff-Fabrikation in den letzten Jahren (ibid, 41, 1928, s 6—14). — Holzchemie. Leipzig 1928. VIII, 275 s. 2. gänzlich neubearb Aufl Leipzig (tr Gräfen-hainichen) 1939. VII, 397 s. [Piratuppl] Ann Arbor, Mich., 1944. [övers:] La chimia del legno. Torino 1942. 409 s. (Biblioteca scienti-fica cartiere burgo, 2.) [Rev utg:] Chemistry of wood. New York (tr Sthlm) 1951. X, 631 s. — Nya egna undersökningar inom trä- och cellulosakemien. Föredrag .. . Sthlm 1928. 13 s. (IVA, medd n:r 86.) — Uber die Kol-hydratenbestandteile der leicht hydrolysier-baren Hemicellulose von Fichte (Hoppe—-Seylers Zeitschr f physiol Chemie, Bd 177,

1928, s 248—262; tills med F W Klingstedt, T Rosenqvist o H Urban). — Ueber die Zell-stoffgewinnung aus Buchenholz nach dem Sulfitverfahren (Technologie und Chemie der Papier- u. Zellstoff-Fabrikation. Chemisch-technische und wissenschaftliche Beilage zu der Zeitschrift Wochenblatt fiir Papierfabri-kation, Jahrg 25, 1928, Biberach-Riss, s 173— 178; tills med H Urban). —¦ Strävanden och resultat att på kemisk väg utnyttja sågverkens och pappersmasseindustriens avfallsprodukter. Föredrag . . . (Tidskriften Skogen, årg 15,

1929, Sthlm, 4:o, s 253—258). — Sulfitcel-lulosakokningens kemi och kemiska kontroll [föredrag] (Papir-journalen, utg av De norske papirfabrikanters förening, aarg 17, 1929, Oslo, 4:o, s 307—311, 18, 1930, s 9—12; även sep, 8 s). — Uber den Einfluss von Zuckerarten auf die Stabilität von Bisulfit-Lösungen (Berichte der deutschen chem Ge-sellschaft, 62, 1929, s 84—90). — Uber den Einfluss von Bisulfit-Lösungen auf Zuckerarten bei höherer Temperatur (ibid, s 437— 441, 2046—51, 63, 1930, s 1387—95; tills med T Johnson, H Urban). — Nobelpriset i kemi 1931 (Elementär matematik, fysik och kemi, årg 14, 1931, Sthlm, s 220—224; även sep, 5 s). — Uber das Adsorptionsspektrum des Ligninderivate im Ultraviolett (Zeitschrift fiir physikalische Chemie, Abteilung A. Che-mische Termodynamik. Kinetik. Elektroche-mie. Eigenschaftslehre, Bd 152, Leipzig 1931, s 295—312; tills med F W Klingstedt; ur Sv kem tidskr 1929). — Ueber die Druckerhit-zung der Schwarzlaugen der Natronzellstoff-fabrikation und die dabei gewonnenen Pro-dukte und deren Eigenschaften (Wochenblatt fiir Papierfabrikation, Jahrg 62, 1931, Bi-berach a. d. Riss, Wiirttemberg, 4:o, Sonder-und Festnummer (23 A), s 47—53, Nr 1—¦ 52, s 902—907; tills med M Tuominen o K Lindblom; ur Pappers- och trävarutidskr f Finland så). — Ueber die Sulfonierung des Fichtenholzlignins und die Essigsäurebildung bei dem Sulfitzellstoffkochprozess (ibid, 63, 1932, Sondernummer (23 A), s 26—30; tills med J Hostomsky). — Uber den Zellulose-gehalt und die Hydrolysierbarkeit der ver-schiedenen Hemicellulosen des Fichtenholzes (ibid, 64, 1933, Sondernummer, s 17—20; tills med B Proffe; ur Sv kem tidskr så). —• Undersökningar över vedbeskaffenhetens inflytande på utbyte och kvalitet av sulfit- och sulfatmassa. 1. Undersökning av granved. [Omsl.] Sthlm 1934. 4:o. 13 s. (Meddelande n:o 18 från Svenska pappers- och cellulosa-ingeniörsföreningens forskningskommitté; tills med O Sandelin, C Nyman, T Eriksson, H von Koskull; ur Sv papperstidn så.) — Un- dersökningar över vedbeskaffenhetens inflytande på utbyte och kvalitet av sulfit- och sulfatmassa. Sthlm 1935. 4:o. 7 s. (D:o, 19; tills med S Ljunggren, H Nihlén, O Sandelin; ur d:o s å.) — Vedbeskaffenhetens inflytande på utbyte och kvalitet av sulfit- och sulfatmassa (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, årg 34, 1936, Sthlm 19[36—]37, s 133 —151). — Ueber den heutigen Stånd der chemischen Holzverwertung (I. Schweiz. Kongress zur Förderung der Holzverwertung [Vorträge,] 1, Bern 1936, s 173—185; även sep, 15 s). — Neue Wege der chemischen Holzverwertung (Österreichische Chemiker-Zeitung, Jahrg 40, 1937, Wien, s 5—11; även sep, 19 s). — Uber Ausbeute und Qualität von gebleichtem Sulfit- und Sulfatzellstoff (ibid, 42, 1939, s 125—131). — Pappersmasseteknik (Svensk teknisk uppslagsbok, utg av G A Strömberg, d 2, Sthlm 1939, 4:o, s 607—676; tills med T Johnson; [ny uppl] 1943). — Uber die Fortschritte auf dem Gebiet der Zellstoffabrikation in den letzten Jahren (Zeitschr f angew Chemie, 52, 1939, s 325—332). — Undersökningar beträffande framställning av konstsilkemassa av björk (Sv skogsvårdsfören tidskr, 38, 1940, s 105—152; tills med W Améen, T Bergek, I Lindholm, H Nihlén). — Tekniskt-vetenskap-lig forskning i Finland. Studieresa 5—11 juni 1941. [Omsl.] Sthlm [1941]. Fol. 28 s. [Stencil.] — Preliminära undersökningar angående fodermasseframställning genom natron- och sulfatkokning av furuflis. [Omsl.] [Sthlm 1941.] 4:o. 4 s. [Stencil.] (Meddelande från Cellulosaindustriens centrallaboratorium, ser. B. Nr 4; tills med T Bergek.) — Teknikens möjligheter 2. Utvecklingsmöjligheterna inom trä- och cellulosakemin (Tiden, årg 33, 1941, Sthlm, s 333—342). — Uber den Aufschluss des Kiefernkernholzes nach dem Sulfitverfah-ren (Österr Chemiker-Zeitung, 44, 1941, s 104—107). — Den träkemiska forskningen och det norrländska skogsbrukets framtid (Andra Härnömässan 1942. Föredrag och anföranden i Härnösand den 17 och 18 juni, utg av Härnösands tekniska förening, Härnösand 1942, s 179—199). — Utnyttjandet av skogs- och vedavfall genom försockring (Industriens utredningsinstitut. Norrlandsutredningen: Tillvaratagande och förädling av mindervärdigt virke samt avfalls- och biprodukter i skogsindustrien, Sthlm (tr Upps) 1942, 4:o, s 102—107). — Cellulosans användning för kemiska ändamål (ibid, s 227—232). — Vedbeskaffenhetens inflytande på utbyte och kvalitet av sulfitmassa (IVA, utg av Ingeniörs-vetenskapsakad, 1942, Sthlm, s 77—84). ¦— Undersökningar angående framställning av kristalliserad glykos ur lösningar, erhållna vid försockring av ved och cellulosa med stark svavelsyra (ibid, 1943, Sthlm 19[43—]44, s 44—53). — Om sulfitkoksyrornas inverkan på sockerarter och jäsbarheten av starkmasse-avlutar. [Omsl.] [Sthlm 1943.] 4:o. 19 s. [Stencil.] (Medd från Cellulosaind:s central- lab, ser B. Nr 6; tills med H Heinwinkel o T Bergek.) — Undersökningar angående framställning av katjonväxlare ur sulfitavlut. [Omsl.] [Sthlm 1944.] 4:o. 7 s. [Stencil.] (D:o, nr 8; tills med N J öglund o B Rabbing.)

— Cellulosakemiska framsteg och perspektiv (Vetenskapen just nu. . . under red av K Modin, Sthlm 1946, s 111—131). — Om granvedens träpalyser och deras förhållande vid hydrolys. [Sthlm] 1947. 4:o. 9 s. (Medd från Cellulosaind:s centrallab, ser B. Nr 13.)

— Fiinfzig Jahre Holzchemie (Cellulosa och papper. . ., utg av Sv pappers- och cellulosa-ingeniörsfören, Sthlm 1948, s 118—135). — Uber Schwefellignine mit höhem Gehait an Schwefel (Festskrift tillägnad J A Hedvall, Sthlm 1948, s 149—167; tills med T Enkvist). — Cellulosa ur ved (Handbok i kemisk teknologi, d 4, Sthlm 1949, s 11—183).

— Papper, papp och kartong (ibid, s 184— 201). — Socker ur trä (ibid, s 202—211). — Development in the field of chemical wood utilization (Actes du 3e congrés forstier mondial. . ., No 1, rapports generaux . . ., Helsinki 1949, s 189—196). — A study of the chemistry of the sulphate process (Pulp & paper, vol 23, 1949, Columbia, Wash., 4:o, nr 6, s 50, 72—76). — Sulphidity in the sulphate process (Tappi, vol 32, 1949, Easton, Pa., 4:o, technical section, s 241—245). — The chemistry of the sulphite pulping process and the evaporation of its waste liquor (ibid, 33, 1950, s 520—527). — Några utdrag ur utvecklingen av pappers- och massaprovningen (En verkstad i Karlstad. Minnesskrift utg med anledning av ab C J Wennbergs mekaniska verkstads 75-åriga tillvaro 1875— 1950, Karlstad 1950, s 105—108). — Intryck från en studieresa i Förenta staterna och Kanada hösten 1951. [Omsl.] [Sthlm] 1951. Fol. 24 s. [Stencil.] (Tills med E Adler.) — Uber den Sulfitaufschluss von weissfaulem Buckenholz (Die makromolekulare Chemie, Bd 6: Staudinger-Festband, Mimenen und Basel (tr Freiburg im Breisgau) 1951, s 280— 291; tills med P W Lange). — Neuere Er-gebnisse der Chemie des Sulfit- und Sulfat-kochprozesses (Das Papier, Jahrg 5, 1951, Darmstadt, 4:o, s 37—46). — Comparative investigations on native and isolated lignin (Tappi, 35, 1952, technical section, s 281— 284; tills med H Richtzenhain). — Recent investigations concerning sulphite pulping (Paper mill news, vol 75, 1952, Philadelphia, Pa., 4:o, no 12, s 44—48; tills med L Stockman). — Massaindustri (Svensk skog och skogsindustri, red av K G D af Buren, Sthlm (tr Örebro) 1953, s 293—360; tills med L Stockman). — Sulfitkochung mit Ablaugen-zuriickfiihrung (Das Papier, 7, 1953, s 41—• 46). — Ståndorts- och trädegenskapers inverkan på utbyte och kvalitet vid framställning av sulfitmassa av gran. Sthlm 1954. 184 s. (Meddelanden från Statens skogsforskningsinstitut, bd 44, nr 11; tills med P Nylinder, G Gran, Axel Johansson, T Johnson o L Stockman). — Die Holzverzuckerung nach dem Rheinauverfahren. Zusammenfassung ei-nes Vortrages . . . (Bulletin de la Société chi-mique Beograd, vol 20, 1955, Beograd, s 381—383). —¦ Dimethylsulphoxide, a solvent for hemicelluloses (Acta chemica Scandina-vica, vol 10, 1956, Sthlm, Copenhagen, Oslo, Helsinki (tr Helsinki), s 1160—64; tills med B Lindberg o J McPherson). —• Uber ein methoxylhaltiges Kohlenhydrat im Fichten-holz (Ghemische Berichte, Jahrg 89, 1956, Weinheim (tr Heidelberg), s 357—378; tills med H Richtzenhain o E Dryselius). — Bidrag i: Acta academica Aboensis. Mathema-tica et physica, bd 1:6, 19[21—]22, 2:3—6, 19[23—]24, 3:2—3, 19[23—]24, 4:4, 1927, 5:4, 19[28—]29, 6:1, 1932, 6:15, 1932, Åbo; Meddelanden från Åbo akademis institut för träkemi 1—23, 25, 27—33, 35—36, 38, 40—41, 44, 46—48, 55—58, 60—65, 67, 69—70, 72—74, 77, Åbo 1922—29 [utgör omtr ur föregående samt ur Pappers- o trä-varutidskr f Finl, Sv papperstidn, Journal f praktische Chemie, Biochem Zeitschr, Cellu-losechemie, J Liebigs Annalen der Chemie, Zeitschr f angew Chemie, Hoppe—Seylers Zeitschr f Chemie o Skogen]; Meddelande från Cellulosaindustriens centrallaboratorium, 1—7, 11—12, 15—17, 20—21, 27—31, 39/ 44, 46, 55, 57, 60, 65, 74, 79, 94, 98, 142, 1937—58, Sthlm, 4:o [utgör omtr ur främst Sv papperstidn samt Der Papierfabrikant, Tap-pi o Holz als Roh- und Werkstoff]; Svenska träforskningsinstitutet. Träkemi och pappersteknik. Meddelande, 1, 3, 9, 15, 26, 31, 36, 52, 106, 108, 110, 152, Sthlm 1945—54, 4:o [utgör omtr ur främst Sv papperstidn samt Tappi o Festskrift till J A Hedvall]; vidare i bl a: TT, årg 45—46, 1915—1916, 48—49, 1918—1919, 57—58, 1927—1928, 62—63, 1932—1933, Sthlm, fol [flera i särtr]; Bio-chemische Zeitschrift, Bd 69—70, 103, 146— 147, 155—156, 158, 169—170, 175, 178— 181, 187, 202, 206—207, 244, 257, Berlin 1915—33; Journal fur praktische Chemie, N F, Bd 91, 107, 162, Leipzig 1915—43; Der Papierfabrikant, technischer Teil, Jahrg 17, 1919, 21, 1923, 23—36, 1925—1938, 38, 1940, Berlin, 4:o [några i särtr]; Cellu-losechemie. Wissenschaftliche Beiblätter zu der Zeitschrift "Der Papierfabrikant", Jahrg 3—17, 1922—1936, 21, 1943, Berlin, 4:o; Svensk kemisk tidskrift, årg 35—48, 1923— 1936, 53, 1941, Sthlm; Pappers- och trävaru-tidskrift för Finland, årg 3—6, 1923—1926, 10—14, 1928—1932, 16—17, 1934—1935, 20, 1938, Hfors, 4:o [många i särtr]; Svensk papperstidning, årg 28—29, 1925—1926, 31 —32, 1928—1929, 34—55, 1931—1952, 57, 1954, 61, 1958, Sthlm, 4:o; Zellstoff und Papier, Jahrg 7, 1927, 11, 1931, 13, 1933, Berlin (tr Eberswalde), 4:o; Finska kemistsamfundets meddelanden, årg 39, 1930, 60, 1951, 61, 1953, Hfors; Skandinaviska banken aktiebolag. Kvartalstidskrift utg av statistiska avdelningen, årg 20, 1939, 23, 1942, 34, 1953, Sthlm, även i dess eng o tyska uppl; Holz als Roh- und Werkstoff, Jahrg 2, 1939, 4, 1941, 11, 1953, Berlin, Göttingen, Heidelberg.

Källor och litteratur

Källor o litt: Inbjudn till åhörande av det offentliga föredrag varmed prof . . . E K M H den 19 febr 1921 tillträder sitt ämbete . . . vid Åbo akad (1921): SvTeknF. — Nekrrer i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik K M Hägglund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13983, Svenskt biografiskt lexikon (art av Terje Enkvist), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13983
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik K M Hägglund, urn:sbl:13983, Svenskt biografiskt lexikon (art av Terje Enkvist), hämtad 2024-04-23.