Meriter

Hällsjö, Karl-Edvard, f 3 okt 1866 på Erksgården, Husby, Kopp, d 29 nov 1950 i Borlänge. Föräldrar: lantbrukaren Carl Gustaf Andersson o Charlotta Christina Samuelsdtr. Mogenhetsex vid h a l i Gävle vt 88, inskr vid UU ht 88, med fil ex 29 maj 90, amanuens vid anatomiska institutionen vid Karol inst 91—93, MK där 12 sept 94, ML 30 maj 00, gruv- o bergsläk vid Domnarvet 1 nov 00—32, landstingsman 10—22, ordf i Tunabygdens fornminnes- o hembygdsfören 15, läk vid Stora Tunas sjukstugor för kroniskt o mentalt sjuka 22—42. — Iqml 8 storl 40, medaljen För hembygdsvårdande gärning 41, fil hedersdr vid UU 30 maj 42.

G 1) 21 okt 00 (—19) i Husby (enl vb för S:t Olai, Norrköping) m Tekla Augusta Carolina Borg, f 18 nov 71 i Möja, Sth, d 8 nov 22 i Sthlm, Kat, dtr till skomakaren Johan Albert B o Christina Carolina Svensdtr; 2) 28 maj 19 i Sthlm, Hedv El, m Hanna Lovisa Theresia Björkman, f 28 febr 70 där, Klara, d 23 okt 44 i Borlänge, dtr till sekr i Svea hovrätt Ernst Gustaf B o Anna Wendela Helena Fresk.

Biografi

Efter att från tidiga år ha deltagit i arbetet på fädernegården sattes H i tillfälle att studera, och som femtonåring började han i Gävle läroverk. Efter mogenhetsexamen bedrev han medicinska studier och blev med lic 1900.

Sistnämnda år anställdes H som läkare vid Domnarfvets Jernverk och Kvarnsvedens pappersbruk. I tjugo år var han också läkare vid Stora Tuna kommuns sjukstugor och hade dessutom en omfattande praktik i socknarna både norr och söder om Stora Tuna. I Gyllehemmet, som under hans tid uppfördes i Gylleby i Stora Tuna, vårdade han under många år de där intagna åldringarna. Han vann ett vidsträckt förtroende, anförtroddes ett stort antal uppdrag och nedlade ett omfattande arbete på utvecklingen av Tunabygdens sociala och sanitära förhållanden. Därvid understöddes han verksamt av Bergslagets ledande män som gjorde sitt bästa för att tillmötesgå hans ständiga anslagskrav, när det gällde sjukhus, barn-, ungdoms- och åldringsvård.

I samverkan med Gustaf Ankarcrona och Karl-Erik Forsslund blev H en av de ledande krafterna inom den fornminnes- och hembygdsvård som kom att omfatta stora delar av Dalarna under 1900-talets första årtionden. H var med på Holen i Tallberg 4 juli 1915, då Dalarnas hembygdsförbund bildades, och två månader senare tillkom under hans ledning Tunabygdens fornminnes- och hembygdsförening. Han kvarstod som dess ordf till 1950, då han av hälsoskäl undanbad sig återval.

Som hembygdsvårdare följde H delvis samma linjer som Artur Hazelius. Han var en trägen samlare av bygdens kulturföremål, en insats som var särskilt betydelsefull i en tid med växande konkurrens från privata uppköpare. Denna omvårdnad om bygdekulturen sökte han göra populär bland befolkningens alla lager genom att bredda det historiska intresset genom föreläsningar och studier. Och han skapade tidigt ett centrum för detta kulturarbete genom att i Domnarvet anlägga Tunabygdens gammelgård, av honom tänkt som en brygga mellan olika samhällsgrupper och en mötesplats för bygdens folk, som där kunde samlas till bygdefester, friluftsgudstjänster m m. Gammelgården, som började uppföras 1919 på av Stora Kopparbergs Bergslag upplåten mark, växte under de första årtiondena till ett rikhaltigt friluftsmuseum med upp till 25 000 föremål, inhysta i ett 25-tal byggnader av olika karaktär: bostadshus, loft, härbren, tröskloge, skvaltkvarn, smedja och fäbodar. Med gården införlivades bl a bondehemman från 1700- och 1800-talen samt den gård där Tunasonen Johan Olof Wallin föddes 1779 och dit hans vagga av trä flyttades från prästgården i Solna.

Men H:s samlarnit gällde inte bara bruksföremål. Stora mängder berg- och malmstuffer har deponerats i Tunabygdens geologiska museum i ett särskilt H-rum. Med outtröttlig flit tog han vara på manuskript och böcker som belyste dalabygdens historia. En originell illustration till detta kulturintresse är den granitpelare som han fyllde med namn på byar och personer från olika tider och som han därigenom förvandlade till en minnesvård över dem "som i liv och gärning hedrat Tunabygden". Hans betydande, för bygdens sociala och kulturella historia värdefulla bibliotek övergick efter hans död genom testamente till Borlänge stadsbibliotek, där ett särskilt inrett H-rum erinrar om det oegennyttiga arbete, som han enligt minnespelaren på Gammelgården ägnat åt "Tunabygden, dess forntid, samtid och framtid".

Författare

Yngve Lorents

Arkivuppgifter

Delar av H:s arkiv i Tunabygdens fornminnes- o hembygdsfören, Borlänge. Brev från H till K.-E Forsslund i Nord mus.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se O Wingborg, Litteratur av och om H (Tunum. Tunabygdens fornminnes- och hembygdsförenings årsskrift, [årg 10,] 1966, [Borlänge, tr] Hedemora, s 41—46; även i särtr jämte H Hedström, En bondestudent, s 19—23).

Källor och litteratur

Källor o litt: J Bernholm, K-E H — boksamlare i Dalom (Bokvännen 1951); H Hedström, En bondestudent (Tunum 1966); In-bjudn:ar till doktorspromotionerna i UU . . . 30 maj 1942; A Lychou, K-E H (Sv läkartidn 1950, årg 47, s 2906 ff); SLH 4:2 (1932); O Winsrbora-. Litt av o om H ("Tunum 1966).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl-Edvard Hällsjö, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13993, Svenskt biografiskt lexikon (art av Yngve Lorents), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13993
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl-Edvard Hällsjö, urn:sbl:13993, Svenskt biografiskt lexikon (art av Yngve Lorents), hämtad 2024-04-16.