Meriter

Ideforss, Hjalmar Emanuel, f 30 jan 1891 i V Sallerup, Malm, d 15 febr 1956 i Gbg, Domk. Föräldrar: snickarmästaren Johan Jönsson o Ida Matilda Johansson. Studentex i Lund vt 10, inskr vid LU ht 10, FK där 31 maj 11, FM där 29 maj 14, vikariat o extralärartjänster 15—17, eo lektor vid folkskolesem i Lund läsåret 19—20, adj i modersmålet o tyska vid Malmö hal för gossar ht 20 (utn 2 juli 20) — vt 29, FL vid LU 1 nov 24, disp 21 febr 28, doc i sv språket 27 mars 28, FD 31 maj 28, lektor i modersmålet o tyska vid Gbgs h latinlärov ht 29 (utn 29 okt 28)—vt 31, rektor vid lärov i Borås ht 31 (utn 8 maj 31)—vt 38, led av stadsfullm där 36—38, tf undervisn:-råd 1 okt 37—30 juni 38, 1 aug—31 dec 39 o somrarna 39—45, rektor vid h a l i Majorna, Gbg, från vt 39 (utn 22 sept 38).

G 19 aug 19 i Falkenberg m Hedvig Amalia Margareta Hallberg, f 29 april 93 i Morup, Hall, d 3 mars 70 i Gbg, Domk, dtr till godsägare Johan Bernhard Algot H o Hedvig Charlotta Löndahl.

Biografi

Hjalmar I:s vetenskapliga studier var avsedda att behandla samtliga interjektionella grupper i sv språket, men i sin grundläggande doktorsavhandling De primära interjektionerna i nysvenskan begränsade han sig till att ge en historik och analys av de båda typer av primära interjektioner, vilka framför allt är antingen känslobetonade som t ex hm och usch eller viljebetonade som t ex skrämord och kommandoord. För de förra föreslog han termen impulsioner och för de senare imperationer. Eftersom interjektionerna är språkliga affektuttryck och han betraktade språket som ett medel att uttrycka psykiska företeelser, såg han analysen av interjektionerna som ett centralt ämne. Senare anknöt han därtill i bl a uppsatsen I språkets utmärker, som belyser affekternas inflytande på artikulationsorganen och den mimiska apparaten, och i den bredare studien De primära lockorden i svenskan, där de i gruppen imperationer ingående lockorden för första gången blir analyserade.

Som modersmålslärare intog I en framskjuten plats. Hans instruktiva lärobok Vårt modersmåls liv och utveckling utgavs i flera upplagor, och han uttalade sig bl a i rättskrivningsfrågan, där han förordade endast försiktiga stavningsreformer. Han var mångårig styrelseledamot i Modersmålslärarnas förening och gjorde särskilt som ordf i dess ortsförening i Gbg viktiga insatser för en förbättrad undervisning i modersmålet. Den organisatoriska talang som han där utvecklade kom framför allt till sin rätt under hans krävande och betydelsefulla arbete vid uppbyggandet av det nya gymnasiet i Majorna, vars förste rektor han var. Som rektor utstrålade I pondus och var både populär och allmänt respekterad, även på grund av sina vida intressen på olika samhällsområden utanför skolans värld. Han tog med konservativa utgångspunkter verksam del i kommunala angelägenheter och innehade olika uppdrag i Malmö och Borås.

Författare

Ragnar Amenius

Arkivuppgifter

Brev från I till K Kärre, RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De primära interjektioner-na i nysvenskan. 1*. Primära impulsioner och imperationer. [Akad avh.] Lund 1928. XIV, 365 s. — Vårt modersmåls liv och utveckling. Lund 1928. 56 s. (Skrifter utg av Modersmålslärarnas förening [:32].) 2., delvis omarb uppl 1938. (. . . 32.) 3. uppl 1942. Ny tr 1947. 4. uppl 1953. 62 s. — Ordet hurra i svenskan (Arkiv för nordisk filologi, tilläggsband till bd 40, N F: Studier tillägnade Axel Kock, tidskriftens huvudredaktör 1888—1928, Lund 1929, s 271—280). — I språkets utmärker. De viktigaste svenska artikulationsimi-tativorna (Redogörelse för Högre allmänna latinläroverket i Göteborg läsåret 1929—1930, Göteborg 1930, s 3—23). — Rättstavningsfrågan som praktiskt och teoretiskt problem (ibid, 1930—1931, tr 1931, s 3—26). — De primära lockorden i svenskan (Arkiv för nordisk filologi, bd 47, 1931, Lund, s 1—50). — Redogörelse för om- och tillbyggnaden av Högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg åren 1938—41. Göteborg 1942. 47 s, 1 pl. [Föret.] (Redogörelse för Högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg 1941—42. Bilaga.) — Medarb i dagspressen.

Redigerat: Redogörelse för Högre allmänna läroverket i Borås läsåret 1931/1932—1936/ 1937, Borås 1932—37; Redogörelse för Högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg 1938/1939—1954/1955, Göteborg 1939—55.

Källor och litteratur

Källor o litt: R Eklund, H I (Modersmålslärarnas fören. Årsskr 1956); Lärarmatr 1946 (1946). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hjalmar E Ideforss, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14069, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14069
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hjalmar E Ideforss, urn:sbl:14069, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-24.