Carl O Fineman

Född:1792-05-15 – Älgå församling, Värmlands län
Död:1863-07-29 – Nikolai församling, Stockholms län

Pedagog


Band 16 (1964-1966), sida 36.

Meriter

1 Fineman, Carl Olof, f enl uppgift (i husförhörsl) 15 maj 1792 i Älgå sn (Värml), d. 29 juli 1863 i Sthlm (Nik). Föräldrar: andre lantmätaren Johan Adam Fineman o Anna Catharina Ekelund. Elev vid Skara lärov 1809, inskr vid Uppsala univ 12 mars 1813, disp pro gradu där 11 april 1818, fil mag där 16 juni s å, prästv i Karlstad 6 aug s å, huspredikant hos frih O E Lagerheim, v kollega i Klara trivialskolas i Sthlm 2:a klass 12 jan 181.9, stadskonsistorieadj i Sthlm 6 juli s å, lärare vid Sthlms allm barnskola 18 sept 1821–1859, led av Sällsk för växelundervisn:s befrämjande 1822, led av kommittén till överseende av rikets allm under-visn:verk 1826–28; pastoralex 18 dec 1830. – Ogift.

Biografi

Redan som ung visade Carl F intresse för undervisningsfrågorna, och då man vid 1820-talets början ville ordna folkundervisningen i huvudstaden medelst växelundervisningsmetoden, var det naturligt, att F ställde sig till förfogande. Sedan allmänna barnskolor upprättats, en på Norrmalm och en på Södermalm 1 nov 1820, öppnades en tredje barnskola i Gamla staden vid Munkbrogatan (nuv Mälartorget) 1 okt 1821 med F som lärare. Undervisning meddelades där i samma ämnen som vid de lägre apologistskolorna, ehuru i något mindre omfattning och enligt den nyssnämnda och då moderna metoden. Här verkade F såsom ensam lärare för barnskaror, vilka ofta mycket översteg 100-talet barn, ända till skolans nedläggande 1859. Den vid denna tid i Sthlm genomförda folkskoleorganisationen gjorde nämligen de allmänna barnskolorna överflödiga. Efter skolans nedläggande erhöll F en liten pension, som utgick så länge han levde.

Genom sin framgångsrika lärargärning kom F snart att betraktas som speciellt sakkunnig i frågor rörande folkundervisningen enligt lancaster- eller växelundervisningsmetoden. Härom vittnar medarbetarskapet i skolkommittén 1826–28 (den s k snillekommittén), tillsammans med bl a Anders Fryxell och A J Cnattingius. Sina åsikter i folkskolefrågan framlade F förutom inför kommittén också i en presidialdisputation i Uppsala 6 dec 1828: »De institutione populari disscrtatio», för vilken Olof Fryxell responderade. Hur en lancasterskola i detalj borde organiseras uppvisade han ett par år senare i sin »Anvisning till folkscholors organisation och ledning» (1830), vilket arbete länge ansågs såsom standardverket på området och som förskaffade sin författare anseende som en av lancastermetodens främsta och mest rättrogna representanter i Sverige.

Tron på viljans frihet var grunden för F:s filosofiska åskådning. »Denna fria vilja skall läras utöva det goda och rätta. Skolans främsta syfte är att nå detta mål. Därjämte skall den vara en lykta vid sökandet efter religionens helgande kraft.» Ordning och arbete var hjälpmedel att nå detta syfte. »Att ständigt erinra eleven om de krav, som rättigheter och skyldigheter ställa på honom, tjänar likaledes samma mål. Till erforderlig ordning bidrar rummets logiskt uttänkta inredning och materiel. Samma ändamål tjänar ett strängt iakttagande av övningarnas serier och alla rörelsers taktmässiga verkställande» (Aquilonius). Mekaniseringen i metoden ansågs inte vara av ondo, om man blott ständigt hade undervisningens mål i sikte.

Intresset för pedagogiken var för F ett utslag av hans allmänna intresse för filosofiska frågor. Han synes ha tillhört en krets av filosofiska mystiker i Sthlm, vilka varit starkt påverkade av Kant, Fichte och Schelling men som samtidigt tagit djupa intryck av den tyske filosofen F X von Baader, vilkens »Fermenta cognitionis» F översatte och i utdrag utgav under titel »Kunskapliga gäsningsämnen och frön» (1860). Genom studiet av Baader och en del andra filosofer av samma riktning gjorde F bekantskap med J Böhme och den franske idealisten L C de Saint-Martin och med den sistnämndes lärofader M Pasqualis, vilkens märkvärdiga talspekulationer återklingar i F:s läroböcker i räkning och språklära och detta ibland i mycket sökta sammanhang. Sålunda är F:s besynnerliga spekulationer över de tio grundtalen i dekaden och över Kristi person att förklara såsom påverkningar från dessa filosofiska riktningar.

Dittills hade man sökt sörja för lärares framtida trygghet genom att efter vissa års skoltjänst bereda dem prästtjänster. Detta ansåg F opraktiskt och stötande, eftersom församlingarna inte kunde vara betjänta med att få utslitna lärare till sina prästämbeten. F utarbetade därför ett detaljerat förslag till lönesystem och ålderspensionering för lärare – en epokgörande nyhet vid denna tid – och lät trycka förslaget under titel »Constitutionela grundsatser, synnerligast rörande folkscholan» (1846).

Sin viktigaste insats näst lärargärningen gjorde F såsom läroboksförfattare. Han var den förste, som skrev serier av läroböcker med huvudsakligt sikte på folkskolans behov. Mest betydelsefull var F:s insats som författare till läroböcker i modersmålet. I sin »Swensk språklära, lempad efter vexelunderwisningsmethoden» (1828, flera uppl) ger han en ganska ingående satslära och prövar nya svenska beteckningar för de grammatiska begreppen. Största uppmärksamhet ägnade han åt läsmetoderna för nybörjare. För egen del höll F strängt fast vid bokstaveringsmetoden vid läsinlärningen, och kunde icke acceptera ljudmetoden, som han ansåg svårare och mindre grundlig. Alla hans läroböcker i språklära, läsning och skrivning var därför avpassade för bokstaveringsmetoden. De kom därför också snart ur bruk, då från 1860-talet och framåt ljudmetoden gick segrande fram inom den svenska skolan och då modernare grammatiska läroböcker stod till buds.

Vid sidan av sin lärarverksamhet verkade F ivrigt i den samtida nykterhetsrörelsens tjänst och för lapska missionen och hednamissionen. Han ansåg, att redan barnen i skolan borde entusiasmeras för dessa uppgifter och propagerade härför i flera skrifter. I sin egenskap av prästman biträdde han icke sällan sina ämbetsbröder med predikningar i Sthlms kyrkor. Några av dessa predikningar utgavs av trycket.

Författare

Albert Wiberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Lärobok uti räknekonsten, lempad efter vexelundervisnings-methoden. Sthm 1826. [1 :a–7:e cursen] (2), 234 s. 1. tab. 2:a uppl. Sthm 1833. (4), 80 s., 1 tab. – De institutione populari dissertatio. Akad. avh. (Resp. Olof Fryxell.) Upsalia: 1828. 4:o, (2), 10 s. – Swensk språklära, lempad efter wexelunderwisnings-methoden. Sthm 1828. 149, (1) s. – 3:e uppl. Förberedande swensk språklära, lempad efter wexel-underwisnings-methoden. Sthm 1836. 103 s. 1 tab. – Bokstafs- stafvelse- ord- och renläsnings-bok. Sthm 1829. 50 s. 2:a tillökta uppl. Sthm 1833. 61 s. 3:e omarb. uppl. Sthm 1842. 76 s. 4:e uppl. [med titel:] Lärobok för stafvering och renläsning jämte inledning till språkläran och abc-föreskrift. Sthm 1856. 76 s., 2 bl. förskrift. – Anvisning till folkscho-lors organisation och ledning efter wexelun-derwisnings-methoden. Sthm 1830. 202 s., 2 tab. – Inledning till geometrien jemnte li-near-tecknings öfningar för folkscholor. Första afdeln. Sthm 1832. 24 s. Ny uppl. 1833. – Utanstafnings- och dicterings-curs för wexelunderwisnings-scholor. Sthm 1842. 70, (2) s. – Constitutionela grundsatser, synner-ligast rörande folk-scholan, jämte förslag till en emeriti-fond för Stockholms stads allmänna barnscholor. Sthm 1846. 36 s. – Allmänna bevekelsegrunder för insamling till missionsverket, med särskildt afseende på stadens allmänna barnschola. Af dess lärare. Sthm 1847. 16 s. [anon.]. – Swensk språklära. Sthm 1852. 153, (1) s. – Predikan på 9:de söndagen efter trinitatis, hållen uti Storkyrkan, 1844. Sthm 1854. 31 s. – Swensk rätt-stafnings- och rättskrifnings-lära, innefattande sjelfwa reglorna för alla i språket förekommande fall, upplyste med exempel; hwarförutan ett tillägg är bifogadt såsom öfwersigt af sattslärans system och anwisning till sattsers uppgörande på egen hand. Sthm 1854. 12 :o. 58 s. – [Följdskrift till denna:] Upplysande jämnförelse emellan Finemans och Svedboms svenska sattsbildningsläror jämte grundsatser och anwisningar till wexelunderwisningens eller folkscholans ändamålsenliga ordnande m.m. Sthm 1861. (2), 53, (1) s. [anon.]. – Tabula och förberedande öfningar till de fyra allmänna räknesätten, reduction af mått wigt och mynt samt bråk, så wäl wanliga, som decimaler. Sthm 1855. 52 s. – Språkmässig dicterings-curs eller föresägnings-lopp. Sthm 1856. 16 s. – Förberedande swensk språklära. Sthm 1858. 105, (1) s. – Korta förklaringar öfver instiftelse-orden till christliga dopet, äfwensom öfwer andra dithörande språk; anförda efter grundtexten, hwarwid barndopets tillbörlighet och berättigande tillika warder ådagalagdt. Sthm 1862. 24 s. – Prof-predikan i S :t Gatharinae församling 3:dje söndagen efter trinitatis 1846. Sthm 1865. 23 s.

Utgivit och översatt: Wittnesbörd för sanningen emot några farliga grundsatser, som anföras till beskönande af den falska friheten, jämte åtskilliga af öfwersättaren gjorda tillägg om mellantillståndet efter döden, dopet och nykterhetssaken. Sthm 1851. 12:o (2), 87, (1) s. – F. X. von Baader, Kunskapliga gäsnings-ämnen och frön ur professor Frans Ritt. v. Baaders Fermenta cognitionis utdragne och öfversatte. Sthm 1860. 192 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: K. Aquilonius, Det sv folkun-dervisningsväsendet 1809–1860 (Sv folkskolans hist, 2, 1942); H G Bergman, Matr öfver embets- o tjenstemän vid församlingarne o läroverken i Sthlm (1827); J Claassen, Saint-Martins Leben und theosophische WerKe (1891); J A Englund, Skolminnen af åttiosjuårig prästman. I en sthlmsk folkskola (Från bygd och vildmark 1910, s 37–46, omtr i Årsböcker i sv undervisningshist, 38, 1933, s 20–28, med titel: I Sthlms allm barnskola 1830–1833); J Flodmark, Finemanska lancasterskolan. Hågkomster från 1840-talets Sthlm (SSEÅ 1903, s 72–77); J Hammarin, Carlstads stifts herdam, 3 (1849); O Holmberg, Sex kapitel om Stagnelius (1941), s 240 f; K Linge, Folkundervisn i Sthlm före 1842 (SSEÅ 1912, s 63 ff); P Paulsson, Historik öfver folkundervisningen i Sverige (1866); P E Swedbom, Berättelse om det allm sv läraremötet hållet i Sthlm den 19, 20, 21 o 22 juni 1849 (Afd för folkskoleväsendet, 1850). – Nekr över F i Aftonbladet 31 juli 1863, nr 174.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl O Fineman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14134, Svenskt biografiskt lexikon (art av Albert Wiberg), hämtad 2019-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14134
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl O Fineman, urn:sbl:14134, Svenskt biografiskt lexikon (art av Albert Wiberg), hämtad 2019-11-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se