Lars Fleming

Död:1562-02-27 – Estland (i Reval/Tallinn)

Riksråd, Ståthållare


Band 16 (1964-1966), sida 124.

Meriter

4 Fleming, Lars (Ivarsson), son till F 1, f i förra hälften av 1520-talet, d i Reval 27 febr 1562, begr där 4 mars s å. Anställd vid Gustav Vasas hov 1547–49 och även tidvis därefter, i diplomatiskt uppdrag till Köpenhamn 1553, i slottsbefälet på Sthlms slott 1554, deleg för underhandl med livländska orden i Åbo 1555, sändebud till Reval 1555–56, amiral över flottan i de revalska vattnen 21 juni 1556, i hertig Johans tjänst i aug s å, häradsh på Åland 19 sept 1556, i utvald konung Eriks tjänst sommaren 1558, i slottsloven på Sthlms slott 1559, jämte Jakob Bagge amiral för den flotta, som hösten s å förde hertig Johan till England, Eriks befälh på Kalmar slott i maj 1560, åter i slottsbefälet i Sthlm 1561, lagman i Söderfinland 24 jan 1561, riksråd senast 28 mars s å, frih 29 juni s å (frih:brev 7 aug), överste kammarråd s å, ståth på Revals slott o gubernator över Estland 11 okt 1561.

G 4 aug 1549 på Penningby, Länna sn (Sth), m Birgitta Larsdtr, som levde i sl av 1574, men var d i b av 1575, dtr av riksrådet Lars Turesson (Tre rosor) o Kristina Eriksdtr (Gyllenstierna).

Biografi

F härstammade på fädernet och mödernet från ett par av rikets främsta ätter. Fädernegodset Sundholm i Egentliga Finland och mödernegodset Nynäs i Södermanland gav honom hemortsrätt på båda sidor om Ålands hav. Efter giftermålet med den rika arvtagerskan Birgitta Larsdtr (Tre rosor) blev de svenska godsen av större betydelse för honom än de finländska. Till F:s uppfostran hörde en peregrination i främmande länder, men vi vet knappast annat därom än att han 1540 uppehöll sig i Tyskland. I april 1541 befann han sig hos farbrodern Erik Fleming på Svidja gård i västra Nyland. Var F vistades de närmaste åren är obekant, men 1547–49 var han i tjänst vid Gustav Vasas hov.

Efter sitt giftermål 1549 lämnade F den omedelbara hovtjänsten. Enligt uppgift i »Ivar Flemings jordebok» kom han 1550 till Sundholm, där han för någon tid bosatte sig, men snart var han tillbaka i Sverige. I mars och maj 1552 tar han befattning med krigsfolkets avlöning i Uppsala stift ävensom med det manskap, som arbetade på Uppsala slott. Likaså har han att göra med besoldningen av skeppsfolk från Sthlm.

Sitt första diplomatiska uppdrag fick F, då han aug–okt 1553 tillsammans med sekreteraren Olof Larsson sändes till Köpenhamn. Det har förmodats, att resans ändamål var att kunskapa. Möjligen har F också bevakat vissa krav på norska gods å sin makas och hennes släkts vägnar, i vilket ärende han senare även reste till Norge.

I sept 1554 har F jämte Gabriel Kristersson (Oxenstierna) och Erik Håkansson (Slang) tydligen befunnit sig i slottsloven på Sthlms slott. Då Gustav Vasa följande sommar med anledning av de oroliga förhållandena på ryska gränsen begav sig till Finland, befann sig F i hans följe. I aug s å var F bland de av konungen utsedda delegaterna, som i Åbo skulle förhandla med den livländska ordensmästarens ombud om gemensamma åtgärder mot den östra grannen. I sept fick han i uppdrag att tillsammans med Torsten Henriksson till Autis uppbåda allmogen i Äyräpää härad på gränsen. I slutet av okt sändes F tillsammans med Jöran Holgersson Gera till Reval. Det gällde att därifrån anskaffa kläde, vapen, öl, mjöl och malt för truppernas behov. Saken krävde underhandlingar med rådet i Reval. Vidare skulle de utsända rapportera till konungen. I ett par bevarade brev från dec meddelar de om företagna vapenköp och om förhållandena i Livland och Ryssland. Ännu i mars 1556 uppehöll de sig i Reval men återvände i slutet av maj. Då konungen 1 juli avreste från Finland och kvarlämnade den unge hertig Johan som högste styresman i landet, blev F dennes rådgivare. Den 25 aug 1556 anhöll hertigen hos sin fader, att F skulle få häradshövdingedömet på Åland. Brev härom utfärdades den 19 följande månad. Ännu i maj 1557 har F mottagit uppdrag av hertigen. År 1558 befinner han sig åter i Sverige.

Utvald konung Eriks engelska giftermålsplaner tog sommaren 1559 sådan form, att hertig Johan i en stor legation skulle framföra frieriet till drottning Elisabet. Redan i juni fick F ta befattning med skeppsutrustningen. I juli beslöts det, att F tillsammans med Jakob Bagge som amiral skulle få befäl över den flotta, som skulle föra Johan till England. Den 7 aug gavs order, att F och Bagge skulle gå till sjöss, så snart vinden blev gynnsam. Efter hemkomsten från England fick F som tack för sina tjänster Virmo skogsbygd i Egentliga Finland i förläning.

Vid denna tid torde F redan varit Eriks befälhavare på Kalmar slott, ty 29 maj 1560 får han och sekreteraren Erik Matsson order att hålla sträng vakt och att väl utrusta slottet. Det är troligen oroande uppgifter om danskarnas hållning som orsakat denna order.

Vid denna tid blev F med allt starkare band fäst vid tronföljarens person. Den 29 juli förlänade Erik honom konungsböterna av de kungliga landbönderna i Småland. Efter Gustav Vasas död ökades gunstbevisen och förtroendeuppdragen. Den 24 jan 1561 erhöll F lagmansdömet i Söderfinland. Inför riksdagen i Arboga, som ledde till inskränkning i hertigarnas rättigheter, har F jämte bl a Svante Sture och Per Brahe fört konungens talan vid underhandlingarna med hertigarna Johan och Magnus om de s k Arboga artiklar, och de nämns därvid av Erik XIV i brev 28 mars som dennes trogne män och råd, vilket torde innebära, att även F nu var riksråd. Den 7 april gav konungen Gabriel Kristersson och F order att stanna i Sthlm, tydligen för att där företräda konungen. Då konung Erik celebrerade sin kröning med utdelande av ett antal greve- och friherrevärdigheter, blev F friherre och skrevs som sådan till Nynäs.

Sin sista tid fick F tillbringa som ståthållare på Reval och gubernator över det av svenskarna besatta Estland. Redan i aug 1561 var hans utnämning beslutad. F:s ankomst till Reval lät likväl vänta på sig. I början av nov befann han sig på Sundholm och först 6 dec inträffade han i Reval.

Det var ett maktpåliggande och samtidigt ömtåligt uppdrag F fått sig pålagt. Förhållandet till Polen var spänt, på Rysslands hållning kunde man inte vara viss, hertig Johans underhandlingar med den polske konungen och konung Eriks strävan att utvidga de svenska besittningarna söder om Finska viken skaffade F svåra problem. F har smidigt sökt kryssa mellan motsättningarna, samtidigt som han hade rikets och kungens intressen i sikte. Då polska sändebud jan–febr 1562 passerade Reval på väg till Finland, mottog han dem hövligt men undvek att inlåta sig i diskussion om de svenska och polska anspråken på Livland, samtidigt som han misstänksamt övervakade deras åtgöranden. Ej heller underlät han att varna hertig Johan för de polska sändebudens avsikter. Då hertigen trots allt en vecka senare sände Herman Fleming med en summa pengar till Reval, hölls denne tillbaka av F och Klas Kristersson under framhållande av, att färdvägen från Reval till Riga var osäker för ryska strövkårer. Medan F bevakade konungens intressen i Estland gentemot polackerna, har han på eget initiativ sökt locka över Riga på svensk sida, och förhandlade även med fogden på Sonnenburg på Ösel.

F besparades nödtvånget att bestämt ta ställning mot hertig Johan i den konflikt, som uppkom, då denne fortsatte sin polska politik. F insjuknade plötsligt i pesten och avled 27 febr 1562. Tre dagar tidigare hade han från »sin sotesäng» riktat ett brev till hertig Johan, i vilket han tackade honom för hans godhet och gunst och anbefallde hustru och barn i hertigens välvilja.

F blev under sin korta levnad använd i många olika uppdrag. Mycket talar för att han utmärkt sig genom en måttfullhet och lugn besinning som gjort honom väl lämpad till tjänare åt så eldfängda personligheter som Gustav Vasa och hans söner Erik och Johan. Men ej blott uppåt synes F ha uppträtt med lugn och måtta. Av notiser i den s k »Ivar Flemings jordebok» förefaller det som om F vid den fortsatta arronderingen av jordbesittningarna kring Sundholm i många fall gottgjort dem, som av fadern förmåtts att avstå sin jord.

Författare

Eric Anthoni



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev fr F t Erik XIV o hertig Johan, RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, RA; Acta historica, FRA. – Bidr t Finlands hist, 3–4 (1904–12); GIR 18–29 (1904–12); K Grotenfelt, Finska rusttjenstlängder o förläningsreg (1899); Handl t upplysn af Finlands häfder, 7–10 (1853–58); G von Hansen, Regesten aus zwei Missivbiichern (1895); Hertig Johans af Finland diarium, ed K G Leinberg (Bidr t Åbo stads hist, 7, 1891); Ivar F:s jordebok, red av J E Roos (Bidr t Finl:s hist 6, 1958); Quellen zur Gesch des Untergangs livländischer Selbständigkeit, 7, ed C Schirren (1881); C Schirren, Verzeichniss livländischer Geschichtsquellen (1861–68); SRA 1: 1–4 (1887–1938); STb 2: 3 (1939). – J A Almquist, Lokalf, 1–4 (1917–23); dens, Frälseg, 1–3 (1931–47); Ingvar Andersson, Erik XIV:s engelska underhandl (1935); G Annerstedt, Grundläggn av sv väldet i Livland (1868); K Blomstedt, Henrik Klaunpoika Horn, 1 (1921); dens, Kunin-kaan käshyvalta ja sen käyttö Suomen herttuakunnassa (Historiallisia tutkimuksia J R Danielson-Kalmarin kunniaksi 1923); dens,. Lauri Iivarinpoika F (Kansallinen elämäker-rasto, 2, 1929); Y Blomstedt, a a under F 1, s 376; K A Bomansson, Hertig Johan o hans tid (1862); N Eden, Om centralreg:s organisation (1899); H Forssell, Sveriges inre hist, 1 (1869); G Forsgrén, Bidr till sv gref- o friherreskapens hist 1561–1655, 1 (1885), s 7, 62 o 64; K Grotenfelt, Suomen historia uskonpuhdistuksen aikakaudella (1902); G Landberg, De nordiska rikena under Brömsebroförbundet (1925); I Peterzén, Studier rör Sthlms hist under Gustav Vasa (1945); W von Schulmann, Die zivile Staatsbeamten-schaft in Estland zur schwedischen Zeit (1939); G Upmark, Gustaf Vasas hof (1912).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Fleming, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14219, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni), hämtad 2019-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14219
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Fleming, urn:sbl:14219, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni), hämtad 2019-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se