Gustaf Flink

Född:1849-01-18 – Ås församling (R-län), Skaraborgs län
Död:1931-01-11 – Brännkyrka församling, Stockholms län (i Älvsjö)

Mineralog


Band 16 (1964-1966), sida 182.

Meriter

Flink, Gustaf, f 18 jan 1849 i Ås sn (Skarab), d 11 jan 1931 i Älvsjö (Sth), nu Sthlm (Bk). Föräldrar: soldaten Anders Olofsson F o Maja Stina Johansdtr Loo. Genomgick 1866–69 Gbgs folkskolesem, lärare i Kristinehamn 1870, vid Jakobs o Johannes' folkskolor i Sthlm från 1871, inskr vid Sthlms högskola ht 1881, där han studerade kemi för prof Otto Pettersson och mineralogi för prof W C Brögger, fil hedersdr i Uppsala 31 maj 1900, assistent vid Riksmuseets mineralogiska avd 1905–16; forskningsresor till bl a Island, Ural o Grönland.

G 29 dec 1885 i Sthlm (Jak) m Gertrud Pettersdtr, f 10 jan 1854 i Rödeby sn (Kalm), d 11 april 1938 i Älvsjö, dtr till arbetskarlen Petter Olausson o Cecilia Carlsdtr.

Biografi

Adolf Nordenskiöld 1883 företog sin andra resa till Grönland, medföljde F till Island för att insamla mineral. Detta arbete kröntes med stor framgång. Redan året därpå utgav han tillsammans med Brögger en kristallografisk uppsats »Om kristaller af Beryllium och Vanadium».

År 1885 utkom F:s första mera omfattande arbete »Undersökning af en serie diopsidvarieteter från Nordmarken». För detta erhöll han av Vetenskapsakademien den Lindbomska belöningen. Under de följande åren publicerade han ett antal uppsatser rörande de värmländska mineralfyndigheterna. Bland dessa märkes beskrivningen av mineralet »långbanit», det första bland det stora antal nya mineral, vilka upptäckts och beskrivits av F.

F företog 1889 den första av sina elva resor till Ural för insamling av mineral. Den sista skedde 1916. Under dessa insamlades och inköptes ett stort antal mineralstuffer, varav åtskilliga ädelstensstuffer, vilka sedan försåldes till museer och institutioner i in-och utlandet.

Statsgeologen N O Holst överlämnade år 1893 till F för undersökning en större samling mineral från Grönland, benämnd den Lutzenska samlingen. I denna påträffade F tvenne hittills okända mineral, som benämndes neptunit och epididymit. Denna upptäckt väckte stor uppmärksamhet i mineralogiska kretsar. År 1897 fick F från danskt håll i uppdrag att om möjligt på Grönland lokalisera ursprungsorten för den Lutzenska samlingen, och det lyckades F att påträffa den lokal, varifrån mineralen härstammade. Under tre veckors tid insamlades här en enastående riklig skörd av sällsynta mineral, av vilka nio dittills var obekanta. I slutet av 1890-talet bearbetade F material från de sydnorska nefelinsyenitförekomsterna. Därefter övergick han helt till svensk mineralogi. År 1900 beskrev han sålunda molybdenit, ett nytt material från Långban.

De närmaste åren betecknar ett uppehåll i F:s verksamhet som mineralog. Han var under dessa år bosatt i Skåne och innehade där en mindre lantegendom i Finja. Han flyttade emellertid tillbaka till Sthlm och blev 1905 assistent vid Riksmuseets mineralogiska avdelning. Hans arbete inriktades på en systematisk genomgång av de svenska mineralen. Resultaten publicerades 1908–17 i »Bidrag till Sveriges mineralogi», 1–4, omfattande en morfologisk-kristallografisk undersökning av mineralen svavel till cerit enligt Danas' systematik.

Sina sista femton levnadsår ägnade F åt insamling och undersökning av mineral från Långban, dock med avbrott för undersökning av Kiruna och Malmbergets mineralogi. De stora samlingarna av Långbansmineral, som han sammanförde, försåldes till Sthlms högskola, riksmuseets mineralogiska avdelning, och Harvard University, USA. Till sin vetenskapliga läggning var F helt inriktad på deskriptivt arbete, vilket även framgår av hans till mer än 50 arbeten uppgående produktion. För kännedom om svenska och grönländska mineral är F:s insats av stor betydelse. Han hade förmåga att vid gruvorna skaffa sig intresserade medhjälpare, vilka försåg honom med stora mängder mineralstuffer, som sedermera blev tillgängliga för vetenskapligt studium. Genom de maskinella brytningsmetoderna är möjligheten till mineralfångst i våra dagar mycket begränsad. Mineralet flinkit, ett manganarseniat, är uppkallat efter honom.

Författare

Erik Åhman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se förteckning i Geol. föreningens i Sthlm förhandl., Bd 54, 1932, s. 237–240. De enligt denna av VA 1883–91 publicerade uppsatserna ingår även resp. år i Medd. från Sthlms högskola, Bd 1–6, Sthlm, och/eller Untersuchungen aus dem mineralogisch-geologischen Institute der Universität in Stockholm, F. 1:1–2, Sthlm; upps. 1919–26 i Geol. fören. förh. ingår oftast även i Medd. från Sthlms högskolas mineralogiska institut, N. F., Bd 1–3, liksom nämnda förtecknings nr. 41. Dess nr. 2 är förf. tills. m. W. C. Brögger.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Aminoff, G F (Geolog fören förhandl, 54: 2, 1932); Inbjudningsskr till morgondagens . . . doktorspromotioner ... [i Uppsala] (1900); Väd 1931; N Zenzén, G F (SMoK 2. 19441.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Flink, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14237, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Åhman), hämtad 2019-09-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14237
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Flink, urn:sbl:14237, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Åhman), hämtad 2019-09-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se