Flodman, släkter



Band 16 (1964-1966), sida 207.

Biografi

Flodman, släkter.

1 Bonden Peder Svensson i Finflo, Hälsingtuna sn (Gävl) var farfar till Olov Svensson (d 1698), som kallade sig F och länge var komminister i Järvsö (Gävl) samt året före sin död avancerade till kyrkoherde i fäderneförsamlingen Hälsingtuna (Broman). Hans son kollegan vid Uppsala katedralskola Olov F (d 1726) författade bl a »Observationes ad antiquitates Helsingiæ» och »Erudita Helsingia» (Nordin 1003, UUB).

Dennes bror prosten Nils F (1690—1774) i Åkerby (Upps) blev far till komministern Sven Albert F (1750—1822) i Rådmansö (Sth), av vars söner tre blev spannmålshandlare i Sthlm. En av dem, Niklas F (1777—1832), slutligen kvarnägare på Ingarö (Sth), hade fostersonen Philip Theodor F (1809—81), som blev köpman och sv vice konsul i Hull i England, på vilken post han efterträddes av sin son Arthur Lambert F (1852—1935).

En äldre bror till Olov och Nils F, prosten Sven F (1678—1729) i Kumla (Ör) blev far till bl a Adam F (1729—89), som var borgmästare i Lovisa från 1777 samt riksdagsman vid riksdagarna 1778—79 och 1786. Av dennes bröder blev prosten Andreas F (1723—79) i Nyköping far till tullinspektören i Sundsvall Sven Aron F (1761—1838), vars son med dr Anders Fredrik F (1788—1838) blev stadsläkare i Skänninge 1822, intendent vid Medevi hälsobrunn 1825, fick professors namn 1829 och blev stadsphysicus i Norrköping 1832. Han blev far till skriftställaren Anders August Eugen F (1835—84). Efter att ha avlagt kameralexamen i Uppsala 1861 (ej 1856) och medarbetat i olika tidningar i Sthlm grundade Anders F 1867 Eskilstuna tidning, vars redaktör han sedan var till 1872, varefter han till sin död verkade som litteratur- och teaterkritiker i Aftonbladet. Under jämsides med journalistiken bedrivna studier i Uppsala 1863—67 tillhörde han Namnlösa sällskapet och var 1874 en av stiftarna av Publicistklubben. »Han hade sin världsåskådning och sin ästetik en gång för alla stadfästa efter det klassiska skönhetsidealets mönster och var i sina åsikter orubblig» (Oden), vilket kom att prägla hans insats i Aftonbladet; »det var någonting av skogsbjörn i Anders Flodmans väsende, och när han slog till, så var det med hela ramen och utan att fråga efter, om huvudsvålen följde med på den som han drabbade» (Hedberg). Han skilde emellertid på sak och person och var en man med gott och vänligt sinnelag, varmhjärtad, pålitlig och trofast. Anders F var även verksam som författare under signaturen Anders R-n och visade sig vara en klar och åskådlig berättare. Novellsamlingarna »Blad ur min praktik» (1860; översatt till danska och tyska; ny utökad uppl 1876—78) och »Upp och ned» (1862) samt romanen »En sjelfständig man» (1861) ådagalägger en ganska betydande förmåga av karaktärsteckning, men hans stil var ofta tung och något omständlig.

2 Samuel F (f trol 1686, d 1758) kallas Samuel Johansson F i flottans volontärrulla 1709. Att han varit son till en trädgårdsmästare vid Strömsholms slott (Vm), som påstås i hans ättling postexpeditören Karl Adolf F:s (1853—1941) släktanteckningar, har vid närmare prövning visat sig osannolikt. Troligare är, att Samuel F var befryndad med skräddaråldermannen i Nyköping Samuel Joensson F (d 1712).

Efter tjänstgöring vid flottan i Finland deltog Samuel F i Magnus Stenbocks fälttåg som fältväbel först vid Västmanlands reg men från 1711 vid Östgöta inf:reg. Han blev 1716 fänrik och deltog 1718 i det norska fälttåget. Flera av hans söner och sonsöner var likaledes militärer, men i den därpå följande generationen blev två släktmedlemmar präster. Den ene av dem, Johan Christopher F (1794—1870), kyrkoherde i Herrestad och Källstad (Ög) 1843 och prost 1851, var respondent vid prästmötet i Linköping 1843 och en stor vältalare både på latin och svenska. Han belönades 1849 av K M:t med högsta priset för sin för folkskolor och folkskollärarinneseminarier avsedda katekesutveckling »Hjelpreda för menige mans barn vid inhemtande af Christendomskunskapen», allmänt använd och omtryckt i flera upplagor intill 1876. F verkade även som översättare av tyska teologiska arbeten. Ett framstående prov på hans vältalighet utgör hans »Tal vid Linköpings stifts Bibelsällskaps tjugotredje allmänna sammankomst den 12 maj 1851».

Kusins son till J G F och bror till ovannämnde K A F var ångmaskinkonstruktören Gustav Ferdinand F (1846—1925). Gustav F började på 1870-talet bygga sjöångmaskiner, försedda med en av honom uppfunnen slidreglering. Han konstruerade 1894 en ångdriven vattenpump, den s k colibripum-pen, som från 1895 tillverkades av W Lindbergs verkstads och varvs ab (Södra varvet) i Sthlm, där F 1872—1905 var anställd som chef för konstruktionsavdelningen. F konstruerade även en efter honom uppkallad ny propellertyp. Han har bl a utgivit »Konstruktionsregler för ångpannor och ångmaskiner» (1876).

3 Lorentz F (1693—1755), som blev skomakarmästare i Norrköping 1720 och borgare där 1724, var far till komminister Lars F (1724—72) i Sörby (ög), vars son var organisten Samuel F (1766—1830) i Kälvsten (Ög). Dennes son, organisten Carl Philip F (1797—1841) i Hagebyhöga (Ög), blev far till musikläraren Carl Samuel F (1824—63) i Sthlm, vars son var konstnären Carl Samuel F (se nedan). Förnamnet Samuel ger associationer till karolinen Samuel F:s släkt (se ovan) men är icke något indicium för släktskap med denna, eftersom den ovannämnde organisten Samuel F tydligen uppkallats efter sin morfar, kyrkoherden Samuel Palmasrus i Örberga (1664—1740).

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA; Södermanlands mantalslängder 1686—87, KA; Rullor: Flottan, serie 2: 1709, del 1, p 153, KrA; Karl Adolf F:s anteckn:r om släkterna F, KB; Skomakareskråets i Norrköping prot, Nord museet; Borgare Bok för Sjö- och Stapelstaden Norrkiöping ifrån 1680, Norkiöpings stads borgare-matricel, Magistraten i Norrköping; Skräddareämbetets prot o räkensk, Magistraten i Nyköping. — KO Bonnier, Bonniers, en bokhandlarefamilj, 3, (1930), s 140, 201; O Broman, Hälsingesläkter. Med kommentar av A Grape (1953) ; J R Danielson Kalmari, Finland under gustavianska tiden, 1 (1925), s 203, 353, 365; L Dietrich-son, En norrmans minnen från Sverige, 1 (1901), s 147, 156; D Fallström, I vinter-qväll (1887), s 42 ff; J E Fant o A Th Låstbom, Upsala ärkestifts herdam, 1 (1842), 3 (1845); A Forsbom, Litteratur om Hälsingland (1940); G Fredrikson, Teaterminnen (1918), s 17, 19; K A Hagström, Strengnäs stifts herdam, 2—4 (1898—1901); F Hedberg, Anders F (Svea 1885); H O Indebe-tou, Nyköpings minnen, 2—3 (1874) ; A Jensen, Söderhamns hist, 1 (1919), s 21, 127; G E Klemming o J G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483—1883 (1883); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); K Krson Leijonhufvud, Ny sv släktbok (1906); A Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, 1 (1921); Linnström 1 (1883); K E Lundevall, Från åttiotal till nittital (1953); V Millqvist, Sv riksdagens borgarstånd 1719—1866 (1911); B Lundstedt, Sveriges periodiska litt, 2—3 (1896—1902); Minnes-ord jemte En kort Biographie öfver aflidne Professoren Anders Fredrik F (1838); Min släkt: Järvsö (1953), s 396 f; T Nerman, Hjalmar Branting, kulturpublicisten. (1958); G Nikander, Lovisa stads hist, 1 (1930) ; K G Oden, Östgötars minne (1902); J F Sacklén, Sveriges läkare-hist, 2:2 (1824); K af Schmidt, Anteckn:r om Röne härad, 1. Alla Helgona kyrka (1896); A Setterdahl, Östgöta nation i Lund (1913); V Spångberg, Publicistklubben 1874 —1924 (Publicistklubben, 1924); SMoK 2 (1944); Sv bok-katalog för åren 1866—75 (1878), för åren 1876—85 (1890); Sv porträttgalleri, 15 (1900), 16 (ny tillökad uppl, 1910); Tal och qväden i samfundet SHT 1884, 1885, 1886 (1886); Tekn tidskr 30 maj 1917, s 28 f; S Torsslow, Edvard Bäckström o hans dramat diktning (1947); UD:s kal 1881, s 9, 1882, s 9, 1924, s 20; K. War-burg, Viktor Rydberg, 2 (1900), s 64, 318; J A Westerlund o J A Setterdahl, Linköpings stifts herdam, 2 (1919), 4 (1933); Örnberg, 7 (1891), s 456.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Flodman, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14255, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-04-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14255
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Flodman, släkter, urn:sbl:14255, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-04-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se