Flygge, släkt



Band 16 (1964-1966), sida 227.

Biografi

Flygge, ursprungligen tysk släkt. Två studenter från Lübeck med namnet Crispin F inskrevs vid universitetet i Rostock 1571 och 1608. Stamfadern för den svenska grenen, Peter F, som enligt F Fryxell var född i Lübeck, uppträder tidigast 1615 i Mariestad, där han gifte sig med borgmästaren Didrik von Bremens dotter Margareta och donerade en predikstol till stadens kyrka. Han köpte 1629 från kronan bl a ett halvt skattehemman i Bro i Varnums socken i Värmland (där Kristinehamn några år senare grundades), på vilket han 28 juli 1636 fick sex års skattefrihet för krogrörelse. Redan dessförinnan hade F 13 maj 1635 fått kontrakt på arrende av järntullen i Värmlands bergslag, vilket årligen förlängdes till 1638. Detta år fick han 17 april tre års arrendekontrakt på lilla tullen och accisen med brygg- och bakugnspenningarna i Mariestad, Filipstad med bergslag samt Karlstad och vissa uppräknade marknadsplatser. Följande dag utfärdades för honom en instruktion såsom inspektor över gränstullen i Värmland. F:s verksamhet ledde s å till upplopp på Bro marknad, men arrendekontraktet förlängdes flera gånger ända till hans död, och 30 maj 1639 förordnades han såsom inspektor över lilla tullen och accisen i Närke och Värmland samt de flesta städerna i Västergötland. På 1630-talet förvärvade han Matlången i Lungsunds socken, där han anlade ett hammarbruk, och 29 nov 1644 erhöll han bergskollegii privilegium å Spjutbäckens hammar i Varnums socken, som två gånger brunnit men av honom på egen bekostnad återuppbyggts. F drunknade 11 nov 1648 i Gullspångsälven; enligt hans änka Kerstin Töresdotters (d 1678) uppgift dränkte han sig av förtvivlan över brist i redovisningen till kronan.

Peter F efterlämnade åtta barn, av vilka två bar namnet Johan och två namnet Margareta, vilket visar att de var halvsyskon; den yngre Margareta föddes i Kristinehamn året före hans död. Av döttrarna blev den äldre Margareta (d 1689) gift med provinsialtullinspektoren och postmästaren i Kristinehamn Fredrik Engelbrecht (d 1682), Elisabet (d 1667) med prosten Gudmund Norenius (d 1675) i Gillberga (Värml), i vilket äktenskap hon blev stammoder för ätten Löwenhielm, Emerentia (d 1702) med borgmästaren i Kristinehamn Olof Persson (d 1692), i vilket äktenskap hon blev stammoder för släkten Jernfelt (adlad Jernfeltz), och den yngre Margareta (d 1688) med borgmästaren i Kristinehamn Anders Larsson (d 1691). Av sönerna studerade den äldre Johan och Henrik från 1645 resp 1646 vid Uppsala universitet och sedan med kungligt stipendium utrikes. Om Henrik F:s senare öden är endast känt, att han 1661 var kurator för Värmlands nation i Uppsala och 1668 förde sin broder Crispins talan i en process inför Göta hovrätt; han skall enligt riddarhusgenealogierna ha dött ogift i Sthlm och var tydligen död 1674, eftersom han ej nämnes vid en då träffad arvsuppgörelse (Westinska saml, 682).

Johan F d ä, som i litteraturen i allmänhet förväxlats med sin yngre broder med samma namn, höll 1650 en oration De haereditario in regnis successionis jure, disputerade 1653 pro gradu på en avhandling De universalibus och promoverades 27 sept 1655 till magister i Uppsala. Han har författat en reseberättelse från Brabant, Flandern, England och Frankrike (M 240 i KB). Från 1658 var F guvernör för sedermera landshövdingen Jakob Fleming, som han följde på resor till Frankrike och Italien. År 1665 blev han sekreterare hos riksskattmästaren Gustaf Bonde, men s å fick han tre års tjänstledighet för att såsom hovmästare följa dennes söner på en utrikes resa, under vilken han dog i Rom 1666.

Crispin F föddes 27 juli 1628 i Mariestad (Palmskiöld). Han förordnades 18 maj 1650 till inspektor över lilla tullen och accisen i Örebro, Nora och Lindes bergslag samt Västergötland, Värmland och Dalsland för detta och följande år, vilket förordnande sedan förlängdes flera gånger; 23 febr 1654 tecknades ett särskilt kontrakt om arrende av accisen i Göteborg. Den 5 juni 1658 blev F generalinspektör över lilla tullen och accisen även i de nyförvärvade landskapen Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän och Bornholm. Under de följande åren var han även tobakskompaniets inspektor i Väst-Sverige. F, som adlades 26 maj 1654, var en rik man, som lånade kronan stora summor; 1664 hade han sålunda 20 000 dlr smt att fordra. Genom donationer 28 aug 1652 och 29 juli 1653 kom han i besittning av flera kronohemman och skattehemmansräntor i Karlskoga, Kroppa, Varnums och Ölme socknar (Värml), bl a Bregården i Karlskoga, där han enligt en rusttjänstlängd av 1654 hade säteri. Före 1656 grundade F en hammare vid Älvbron i Varnum. Senare förvärvade han Bofors och Björkborns hamrar i Karlskoga 1657 och Västerviks (nu Gustavsviks) säteri i Varnum 1666. Även i Småland skaffade F sig gods, bl a Kimbramåla i Vissefjärda. Efter långvariga tvister med överståthållarna i Sthlm, först Schering Rosenhane, sedan Axel Sparre, misshandlades han i sept 1670 på Norrbro av exekutionspersonal och slottsbetjäning. Sparre dömdes härför av Svea hovrätt till avsättning, vilken dom vid överklagande ej kom att äga bestånd men under flera år vållade diskussion i riksrådet och riksdagen och torde ha bidragit till Sparres entledigande i juni 1673. F avled 19 juli 1673 (Palmskiöld; jfr flera sthlmsförsis klockringning de följande dagarna).

Vid sitt frånfälle var F — sedan 3 sept 1671 enligt Lucidors bröllopsskrifter — gift med underståthållaren i Sthlm Bengt Ekehielms dotter Sigrid (jfr bd 12). Hon födde sju månader efter F:s död en son, Crispin, som dog redan 1680. Denne sons födelse medförde, att det rika arvet efter fadern ej tillföll dennes syskon och syskonbarn, vilka gjorde gällande, att den lille var ett understucket barn. Fru Sigrid stämde dem emellertid för ärekränkning, och flera av hennes antagonister dömdes 1682 av Svea hovrätt till höga böter. För smädelser i sitt överklagande dömdes slutligen Emerentia F: s make och måg samt Elisabet F:s måg till döden men benådades.

Crispin F:s halvbroder Johan F d y blev 3 mars 1665 arrendator av småtullarna och accisen över hela riket, enligt rikskanslern M G De la Gardie dock endast såsom broderns bulvan. Formellt innehade han emellertid tullarrendet till dess upphävande hösten 1668. Efter broderns död utnämndes Johan F 24 juli 1674 till hans efterträdare, dock blott med titeln överinspektör. Den 30 juli s å adlades även han; i adelsbrevet uppges han ha besökt flera tyska hov tillsammans med sedermera riksskattmästaren Sten Bielke. Den 26 sept s å avpressades F ett kontrakt, enligt vilket han skulle låna kronan 20 000 rdr mot 8 % ränta samt — såsom extra förmån — avbetalning å sin svärfader kommissarien Henrik Ulfvenklous kronofordran. År 1679 anhöll han om avsked från överinspektorsbefattningen på grund av sjuklighet, enligt hans uppgift delvis förorsakad av att det nyssnämnda lånet ännu ej återbetalats. Avskedet beviljades 20 sept. F levde ännu 22 sept 1680, då han undertecknade detta års viktiga riksdagsbeslut, men redan 14 dec s å ljöd själaringningen för honom i Tyska kyrkan i Sthlm. Med sonen Johan F, vilken såsom fänrik vid livgardet stupade i slaget vid Klissow 9 juli 1702, utgick ättens svenska gren.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, Biographica, Kammarkoll :s und skriv, 19, Bergskoll:s registr, RA; Kammarkoll:s registr, utg diarier o kontraktsböcker, Likvidationer, Tull o accis, 247, Älvsborgs lösen 1613, 62, Reduktionskoll :s arkiv F 1: 46, Sv donationskontorets arkiv F I c: 51, F II: 207, F IV: 80, KA; H 11 (F Fryxell, Wärmelands slägte-bok), KB; Palmskiöldska saml, 208, Westinska saml, 682, f 114—119, 684f, 395 f, UUB; Riddarholms-förs L I: 141, p 65, Storkyrkoförs L I a 1: 38, p 15, Tyska förs L I f: 10, p 445, SSA; Adelns rusttjänstlängder, 10, KrA; Advokat-fiskalskontorets arkiv F I a 4:51, Kammarkoll; N V Marcks von Würtembergs konceptgenealogier, RHA. — Kammarkoll :s prot med bil, utg gm S Hedar, 1—3 (1934—41); H Lagergren, Cristinehamns kyrkas böcker, 1—3 (1901—09); Lucidor, Samlade dikter utg av F Sandwall (Sv förf, utg av Sv Vitterhets-samf, 4, 1930), 1, s 163, 167, 2, s 182; Die Matrikel der Universität Rostock, ed A Hof-meister, 2 (1891); A A v Stiernman, Saml utaf kongl bref . . ., 2 (1750), s 170 ff, 209 ff; AdRP, 11 (1894), 13 (1896); UU:s matrikel, 1 (1900—11). — H Almquist, Gbgs hist, 1 (1929); J A Almquist, Frälseg, 4 (korr); P B, Werldens fåfängias och flättias vndflygt widh . . . herr Crispin F:s . . . jordsättning (1674); C F Corin, Självstyre o k maktpolitik inom Sthlms stadsförvaltning 1668—1697 (1958); dens, Vänersborgs hist, 1 (1944); E Dahlgren, Några drag ur Mariestads äldsta hist (Mariestad 1583—1933, 1933), s 29, 36 ff; L Dahlgren, Nordenfeld-tarna på Björneborg (1922), s 13 ff; L Dalgren, Karlskoga hist 1586—1936 (1936); G Ekman, Ur Storforsverkens hist. (1921); N Forssell, Borås stads hist, 1 (1942); J Furu- skog, De värmländska järnbruken (1924); A Grape, Ihreska handskriftsaml, 1—2 (1949); E Gren, Värmlands nation i Uppsala från år 1595, 1 (1939—1949), s 102 f o 109; C V Jacobowsky, Sv studenter i Oxford ca 1620— 1740 (PHT 1927); J Kleberg, Kammarkoll 1634—1718 (1957); G A Klingspor, Ekensberg (1886); P L, Sorgeligh cypres krantz . . . då herr Marcus Cronström . . . herr Grispi-nus F . . . beledsagades ... til sine hwijlo-camar (1680); H Lagergren, Från det forna Kristinehamn (1906); dens, Några Värmlandsfamiljer på 1600-talet (Värmland förr o nu 1916); A Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, 1 (1920); B V:son Lundqvist, Falköping genom tiderna, 2 (1946); A E Löf o A Ernvik, Kristinehamns hist, 1—3 (1942 —1959); A Munthe, Joel Gripenstierna (1941); dens, Tobakens o tobakshanteringens hist i Sverige (Minnesskrift utg med anledn av Sv tobaksmonopolets tjugofemåriga verksamhet, 1940), s 36; Mussidor den Pliktige, En hugnads lust . . . då . . . herr Marcus Kronström . . . med . . . fru Segrid Eeke-hielm . . . troofästes (1675); S Mårtenson, Bryggerinäringen i Göteborg, 1 (1961); M P, Oo-dödeligheetz tanckar . . . på . . . herr Crispin F:s jordefärdsdaag . . . (1674); S Rydberg, Sv studieresor till England (1951); G Rystad, Johan Gyllenstierna, rådet o kungamakten (1955); K G A Sandström, Överståthållareämbetets hist efter Klas Flemings tid (Överståthållareämbetet 1634—1934); J Schonberg, Heerdefrögd noterad då . . . herr Marcus Cronström . . . med . . . fru Segridh Eekehielm . . . ingick ett christeligit echten-skaps förbund (1675); W Smith, Studier i sv tulladministration, 1 (1950); B Steckzén, Bofors (1946); N Swilling, Ägg-rundt wijda werlde-klotet uppamma dödeligh alhster . . . herr Crispinus F (1674); D Toijer, Gustafsvik (1958); C Trolle-Bonde, Anteckningar om Bonde-släkten, 1 (1910), s 4 ff; G Utterström, Sigrid Ekehielm (SBL 12, 1949); F Wernstedt, K Svea livgardes hist, 4 (1954); G Wittrock, Karl XI :s förmyndares finanspolitik, 1 (1914), särskilt s 237, 375, 430 f, samt 2 (1917), s 59 ff, 188; dens, Regering o allmoge under Kristinas förmyndare (1948), s 217; W Ålander, Mariestads kyrka (1905), s 12; S Överström, Bilder ur Kroppa hist (1947), s 59 f.

Gjorda rättelser och tillägg



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Flygge, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14274, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-05-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14274
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Flygge, släkt, urn:sbl:14274, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-05-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se