Meriter

Franson, Fredrik, f 17 juni 1852 i Pershyttan i Nora bergsförs (ör), d 2 aug 1908 i Idaho Springs, Colorado, USA. Föräldrar: bergsmannen Frans Ersson o Maria Nilsdtr. Elev vid h a lärov i Örebro 1867, emigrerade till USA 1869, jordbrukare i Nebraska. Väckelsepredikant o missionär 1875–1908. – Ogift.

Biografi

Efter genomgången folkskola kom F vid tolv års ålder till Nora pedagogi och intogs hösten 1867 i Karolinska läroverket i Örebro. Han hade lust och begåvning för studier, men dessa avbröts, då familjen 1869 utvandrade till Amerika, där F tillsammans med en bror slog sig ned som farmare i Nebraska. Han drabbades emellertid av en långvarig sjukdom och genomgick i samband därmed en religiös kris, som varade ända till 1872. Efter en förberedelsetid fram till 1875 blev han livet igenom evangelist.

Sina första lärospån gjorde F hos D L Moody. De väckelsemöten som denne höll i England tilldrog sig F:s stora intresse, och när Moody hösten 1875 återkommit därifrån, reste F till Chicago, där Moody upptog honom i sin kyrka och gjorde honom förtrogen med de metoder han använde i väckelsearbetet. Sedan F med framgång verkat bland de omkring 30 000 skandinaviska mormonerna i Utah 1879–80, besökte han Denver i Colorado, där han anordnade en s k profetisk konferens, och kom sedan till sin hemstat Nebraska. Där uppstod väckelse, och de troende började bilda fristående församlingar, i vilka det märkliga inträffade, att metodister, baptister och lutheraner gemensamt uppehöll den andliga verksamheten.

F hade länge tänkt att göra en färd till sitt hemland. I maj 1881 reste han från New York över Hamburg, Lübeck och Danmark till Sverige. I Köpenhamn besökte han mormonernas kontor för att få underrättelser om mormonerna i Skandinavien. Han förklarade, att ett av hans syftemål med resan var att avslöja mormonkyrkans villfarelser och bedrägerier. Under de två år 1881–82, som F vistades i Sverige, torde han ha besökt alla delar av landet. Överallt höll han väckelsemöten. Han predikade kort, avskilde en stund till bön och därefter följde det s k ef-termötet med hastiga omvändelser enligt Moodys metod. Ämnet för F:s predikan var ofta Kristi snara återkomst. På flera platser förbjöds F att predika av kyrkoråden, som ansåg att hans verksamhet ledde till söndring i kyrkligt avseende. Deras beslut, som grundade sig på en k förordning 11 dec 1868, det s k nya konventikelplakatet, upphävdes emellertid av K M:t efter besvär av F. I Visby och Lund instämdes han till rådhusrätten och dömdes till böter enligt samma förordning. År 1883 reste F till Norge, där han verkade i 13 månader och organiserade fria missionsföreningar i tolv städer. I Kristiania höll han 1884 den troligen första s k bibelkursen. I fortsättningen blev bibelkurserna ett medel i F: s verksamhet för utbildning av evangelister. De stod öppna för både män och kvinnor.

Efter en kort tid i Sverige kom F hösten 1884 till Danmark, där en stor väckelse uppstod, varunder många blev helbrägdagjorda. F:s verksamhet som helbrägdagörare ledde emellertid till polisingripande, och F utvisades ur landet i april 1885 efter att ha suttit häktad i sju veckor. Han hade under häktningstiden studerat tyska språket och verkade efter frigivningen en tid i Tyskland med stor framgång. Därifrån reste han till Rom, Egypten och Palestina. I Rom kröp han de 28 stegen uppför Scala Santa, ett tecken på hur ringa betydelse kyrkor och samfund hade för honom. Ett besök som han tänkt göra hos Leo XIII för att överlämna traktater övergav han dock, sedan han fått veta, att man måste knäböja för påven. Då F återkom till Tyskland, där han vistades 1889–90, sände missionär Hudson Taylor ut ett upprop om utsändande av 1 000 missionärer till Kina. F blev gripen av denna tanke och började ivrigt verka för värvning och utbildning av missionärer både i Europa och Amerika, dit han reste hösten 1890. Missionssällskap bildades för att understödja missionärerna. I aug 1892 kom F till Skandinavien för att hålla bibelkurser och samla medel till missionen. Han besökte då utom Sverige och Norge även Finland. År 1893 kunde 45 sv missionärer sändas ut. Åren 1894–95 reste F ut till missionsfälten i Indien, Kina och Japan för att besöka de utsända missionärerna.

Efter ett par års verksamhet i Amerika kom F vid midsommartiden 1897 åter till Sverige. Under en vistelse i byn Tångböle i Åre sn i Jämtland författade han sin bekanta apokalyptiska bok »Himlauret». I företalet till denna skrev han om Jesu återvändande, att »dag och timme är oss ej uppenbarad, men vi kan och bör veta den ungefärliga tiden». Det var emellertid många som vid läsandet av boken bibringades den uppfattningen, att Jesus skulle komma under påsken 1898. Som ett exempel kan nämnas, att vitklädda människor i Uppsala då vandrade till kyrkogården i full förvissning därom. Som ett slutresultat av F:s apokalyptiska åskådning kvarstod inom den sv frikyrkligheten uppfattningen, att Kristi ankomst var nära. Även på andra områden blev F:s verksamhet epokgörande, nämligen i fråga om kvinnopredikan och helbrägdagörelse. F försvarade skarpsinnigt kvinnans rätt att deltaga i det religiösa arbetet. Efter en missionsresa runt hela jorden 1902–08, som bl a förde honom till Australien, Nya Zeeland och Sydamerika, kom F tillbaka till USA, där han kort därefter avled. F:s verksamhet gav i Sverige upphov till bl a Sv Alliansmissionen, Sv Mongolmissionen och Helgelseförbundet.

Emanuel Linderholm betecknar F som »en av kyrkohistoriens stora apokalyptiker» och anser honom vara »en av de märkligaste religiösa svenskar, som någonsin levat». Han skildrar den »lille mörke mannen med det bleka ansiktet, det svarta håret och den glödande blicken» som »en sannskyldig Franciskustyp, utan annan egendom än sin sönderlästa bibel, sin enkla kostym, sin handväska och sitt paraply, alltid oförtruten, alltid i eld och lågor . . . ivrig och brådskande, emedan Kristus kunde vara här vilken dag, vilken minut som helst».

Författare

Karl Linge

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några vinkar om sättet att blifva bevarad för dig, som nyligen gjort bekantskap med din Frälsare. Kristinehamn 1881. 4 s. [Sign.] [Intill 1931 ett stort antal uppl. i minst 8 olika textvarianter, tr. på ett flertal orter, äv. i Amerika. Senaste uppl.:] Jönköping 1946, 8 s., 1954, 16 s. — Kort öfversigt öfver Uppenbarelseboken i dess ordningsföljd, utgörande det hufvudsakliga af ett föredrag, hållet i Norrköping den 7 febr. 1882 jemte tillägg här och der inflätade af talaren. Kristinehamn 1882. 24 s. — Bibelns lära om Antikrist. Aftryckt från Chicagobladet. Hedemora 1886. 16 s. — Eftermötena i Skriftens ljus. Fri övers, från tyskan af N. H. Karlshamn 1888. 84 s. [Först utg. på tyska och norska.] — Reseskildringar öfver missionär F. Franssons resa genom Italien, Egypten, Palestina, Syrien, Mindre Asien, europeiska Turkiet och Ryssland utg. af A. H. Falköping 1889. 76 s. — Krigs-sånger. Sthlm 1890. 36 s. — Den skandinaviska allians-missionen (K. E. Forsell, Missionär F. Franson. En kort skildring af hans lif och verksamhet . . ., Wor-cester, Mass., 1897, s. 38—44). — Profeterande döttrar. Några ord angående kwinnans ställning till evangelisationsarbetet. Sthlm 1897. 30 s. (Kvinnliga missionsarbetares förlag, 32.) [Ny uppl. m. tit.:] Kvinnan som förkunnare. Vad lär bibeln? Sthlm 1961. 31, (1) s. — Himlauret eller det profetiska ordet. Sthlm 1897. (4), 265 s., 1 portr., 2 tab. 2. uppl. 1898. Ny uppl. Chicago 1898. — Kristi gudom. Bibelstudier. Chicago, 111., [1902]. 32 s. — Råd till nyomvända. Eller: Huru skall jag blifva bevarad i Jesus Kristus? Sthlm 1905. (8) s. [Anon.] [Nya uppl.] Jönköping 1912, Sthlm 1927. — Bibelns lära om sabbaten. Chicago, 111., u.å. 38 s. — Olika missionsmetoder på hednamarken (Missionär F. Fransons testamente eller fem olika missionsmetoder, Jönköping 1909, s. 29—59). — 2 skrivelser till danske konungen 1885—86 avtr. i E. Olesen, nedan anf. källa.

Källor och litteratur

Källor o litt: O R Landelius' utlandssv saml, SBL. – O C Grauer, F F. Founder of the Scandinavian alliance mission of North America (Chicago 1939); F Hägg, Sv alliansmissionen genom hundra år (1953); E Linderholm, Pingströrelsen i Sverige (1925); K Linge, F F. »En man sänd av Gud» (1951) o där anf litt; E Olesen, Evangelist eller charlatan? (Kirkehistoriske Samlinger, 7:e Raekke V: 1, 1963); J Princell, Missionär F F:s lif o verksamhet (Chicago 1909); A Schön, F F (Prärieblomman 1909); SMoK; Sv folkrörelser, 2 (1937).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik Franson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14424, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Linge), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14424
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik Franson, urn:sbl:14424, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Linge), hämtad 2024-04-26.