Ludvig O Fredholm

Född:1830-09-17 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1891-12-17 – Klara församling, Stockholms län

Industriidkare, Grosshandlare


Band 16 (1964-1966), sida 456.

Meriter

1 Fredholm, Ludvig Oscar, f 17 sept 1830 i Sthlm (Nik), d 17 dec 1891 i Sthlm (Klara). Föräldrar: grosshandl Per Adolf F o Mary Barnes Burgman. Elev vid Hillska skolan på Barnängen i Sthlm 1842—45, språk o handelsstudier i Rostock 1846—48, handelsbokh vid Djnrgårdsvarvet, kamrer där omkr 1855, erhöll burskap som grosshandl i Sthlm 27 april 1858, huvudman för faderns efterlämn skeppsvarvsrörelse (Djurgårdsvarvet) o brädhandel 22 mars 1861, innehade L Guilletmots f d del i bankirfirman Guilletmot & Weylandt 14 maj 1868—4 dec 1878, en av stiftarna av Rederi-ab Svea 1871 o av Horndals Jernverks ab 1872, revisor i Göta Kanalbolag 1875—77, bildade Elektriska ab i Sthlm 1883, dess verkst dir 15 april s å, ordf i ASBA:s styr o verkst dir där 5 mars 1891. — RNO 1872.

G 2 maj 1861 i Arboga m Catharina Paulina Stenberg, f 14 nov 1832 där, d 19 okt 1908 i Sthlm (Hedv El), dtr till handl Bengt Erik S o Johanna Gustafva Naijström.

Biografi

Ludvig F:s affärsbana var länge föga lyckosam. Den fäderneärvda varvsrörelsen, vars ledare han blev efter faderns död, måste avvecklas 1865 på grund av sämre konjunkturer för segelsjöfarten. Den bankirrörelse han senare ägnade sig åt var under flera år den förnämsta i Sthlm. Han och hans medbankir engagerade sig emellertid i vidlyftiga affärer och försämrade konjunkturer medförde, att firman 1878 måste inställa betalningarna.

Under en resa till London 1880 kom F till insikt om den elektriska belysningens företräden framför gasljuset, och efter hemkomsten sökte han skapa intresse för tillverkning av elektriska maskiner och belysningsanläggningar. Han lyckades samla 18 personer, vilka tillsammans satsade 10 000 kr för genomförande av provbelysning. Denna kom till stånd 5 sept 1881 på Norrbro, Gustav Adolfs torg och Mynttorget i Sthlm och bestod av 16 båglampor och ett mindre antal glödlampor. Som strömkälla användes en lokomobildriven dynamomaskin från England. Anläggningen var i funktion vid Oscar II: s avresa 16 sept till kronprins Gustavs bröllop i Karlsruhe, fortsattes någon månad och utföll till stor belåtenhet. Även inom-husbelysning provades med glödlampor i Sthlms drätselkammares sessionssal samt i Strömparterrens restaurant.

Genom kontrakt 24 aug 1882 inköpte F från uppfinnaren Jonas Wenström exploateringsrätten till en av denne konstruerad dy- namomaskin. Kontraktet blev enligt överenskommelsen bindande, sedan denna maskin vid jämförande prov i Sthlm 6 nov visat sig överlägsen en dylik av engelsk tillverkning. Därefter bildades Elektriska ab i Sthlm (bolagsordning stadf 9 febr 1883), vars aktiekapital var 84 000 kr, varav F själv tecknade 26 000. Tillverkningen förlades till Arboga men huvudkontoret till Sthlm.

Vid extra bolagsstämma 14 dec 1890 sammanslogs Elektriska ab i Sthlm med ett av Jonas Wenströms bror ingenjör Georg Wenström och gruvingenjören i Norberg G A Granström 1889 grundat bolag för distribution av elektrisk kraft. Resultatet av sammanslagningen blev Allmänna Svenska Elektriska ab (ASEA; bolagsordning 6 febr 1891). F blev styrelsens ordförande, men han avled redan i dec 1891 endast några veckor innan ASEA flyttade in i sina nyuppförda lokaler i Västerås.

F hade en oerhörd arbetsförmåga, vilken jämte en tydligen medfödd teknisk begåvning gjorde honom i stånd att i femtioårsåldern övergå till ett helt nytt verksamhetsområde. Vid sidan av trägna självstudier skötte han ensam sin firmas hela affärskorrespondens och bokföring ända fram till 1888, då den förste kontoristen anställdes. F:s personlighet har av en av hans medarbetare karakteriserats som »den tyvärr numera alltför sällsynte gentlemannens i detta ords vackraste bemärkelse». Sålunda erhöll vid avvecklingen av bankirfirman samtliga fordringsägare sina pengar inom rimlig tid, och förlusterna stannade helt på de båda cheferna och kommanditdelägarna.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Anteckn:r o räkenskaper av F o brev till honom hos sonsonen major Bengt F, Sthlm.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Handelskoll :s borgarbok, magistratens firmabok, SSA. — Saml af an-mäln:r till handelsregm 1888 (1888—89), 1891 (1892). — [W Bergstrand,] Sista krisen. Interiörer o exteriörer berättade af Ivar Blå (1880), s 33 ff, 173 ff; S E Bring m fl, Göta kanals hist, 2 (1930); H Ericsson, Hillska skolan å Barnängen 1830—46 (1885), s 159; B I Fredholm, Anteckn:r om släkten F (stencil 1953 SBL); S Fredholm, Det gamla Djur-gårdsvarvet (SSEA 1960), s 111, 113 ff; E Lundmark, Rederi-Svea (1951); SMoK; Sthlms ångbåtssjöfart (1933); ö Tigerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957); J Åkerman, ÅSEA. Ett elektr halvsekel.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ludvig O Fredholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14440, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14440
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ludvig O Fredholm, urn:sbl:14440, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se