Meriter

Friberg, Erik Axel, f 24 nov 1905 i Sthlm (Maria), d 25 okt 1947 i Paris (Sv Sofiaförs, enl dödb för Jak, Sthlm). Föräldrar: tullöveruppsyningsmannen Carl Johan F o Hilma Charlotta Strömberg. Studentex vid Sthlms h a l på Södermalm 1924, inskr vid Sthlms högskola 19 jan 1928 o vid Uppsala univ 23 sept 1930, fil mag där 15 dec 1932, fil lic vid Sthlms högskola 13 dec 1941, amanuens vid KB 19 dec 1942, disp pro gradu vid Sthlms högskola 28 maj 1945, fil dr 30 maj s å, eo bibliotekarie vid KB 11 jan 1947, bibliothécaire délégué vid Bibliothèque S:te Geneviève i Paris s å. Sekr i Sv bibliotekariesamf 1946–47.

G 14 juli 1945 i Sthlm (Kungsh) m Elsa Maria Berggren, d 27 april 1905 i Kalmar, dtr till lärov:adjunkten Per Gustaf B o Louise (Lizzie) Caroline Gullberg.

Biografi

Axel F var till sin borgerliga gärning biblioteksman, verksam vid K biblioteket, men sin främsta ansats gjorde han som lärd och kunnig idé- och litteraturhistoriker. Vid 1930-talets början lärjunge till J Nordström i Uppsala fördes han av denne in på den sv stormaktstidens lärdomshistoria. F:s vetenskapliga produktion blev genom hans tidiga bortgång föga omfattande, men den är av hög kvalitet. Han utgav några smärre studier, bl a ett värdefullt bidrag till Tycho Brahes bibliografi och en utsökt skriven presentation av franska gravyrböcker från 1700-talet i I Morssings bibliotek (i J V Johanssons »Sv bibliotek», 1946). Med sin gradualavhandling »Den svenske Herkules» (1945) lämnade F ett uppmärksammat bidrag till 1600-talsforskningen. Denna djupträngande och självständiga tolkning av Stiernhielms Hercules har inte i alla punkter blivit oomstridd, men den har givit nya, delvis banbrytande synpunkter på dikten och är fylld av fina iakttagelser; det gäller särskilt F:s analys av senrenässansens symbolism och dess betydelse för Stiernhielm. F framstår här som en lärd och skarpsinnig forskare, elegant och gärna litet preciös i sina formuleringar.

F, som ägde en grundlig klassisk filologisk skolning, var en estet och finsmakare, som läste och älskade de gamla auktorerna; både som människa och forskare kände han en levande samhörighet med den lärda humanistiska traditionen från renässansen.

Författare

Sten Lindroth

Arkivuppgifter

F:s arkiv o strödda brev från honom i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den svenske Herkules. Studier i Stiernhielms diktning. [Akad. avh., Sthlm.] Sthlm (tr. Lund) 1945. 288 s. (VHAAH, D. 61: 1.) — Advokat Ivar Mors-sings bibliotek (Svenska bibliotek, under red. av J. V. Johansson, Sthlm 1946, s. 101— 157). — En relik av Tycho Brahe i Vetenskapsakademiens bibliotek (NTBB, 34, Upps. & Sthlm 1947, s. 19—30). — Svensk lär-domshistorisk litteratur 1943—1944. Biblio-grafisk förteckning (Lychnos, 1946—1947, Uppsala 1947, s. 527—560). — Recensioner i bl. a. NTBB och Lychnos. — Medred. i Accessionskatalogen, 59 (1944), 60 (1945), Sthlm 1946—47.

Källor och litteratur

Källor o litt: Sthlms nation 1920–1930 (1931), 1931–1941 (1942); Sv biblioteksmatr 1949; O W[ieselgre]n, A F i (NTBB 1948). – Nek:r i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Axel Friberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14465, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Lindroth), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14465
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Axel Friberg, urn:sbl:14465, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Lindroth), hämtad 2024-04-26.