Meriter

1 Fries, Bengt Fredric, f 24 aug 1799 i Hällestad (Malm), d 7 april 1839 i Sthlm (Ad Fredr). Föräldrar: stadsfysikus Andreas Peter F o Helena Elisabeth Holst. Inskr vid Lunds univ ht 1810, hovrättsex i Jönköping 1819, mag 20 juni 1823, doc i naturalhist 21 april 1824, amanuens vid zoologiska museet i Lund s å, extra bataljonsläk vid Skånska dragonreg 1826–29, med lic i Lund 16 juni 1827, doc även i anatomi där 13 aug 1828, tf prof i zoologi där hösten 1829–1831, tf reg:läk vid Skånska dragonreg 5 maj 1830–1831, intendent med prof:s n h o v vid Naturhist riksmus i Sthlm 11 maj 1831, företog ett flertal studieresor i Sverige o utlandet från 1816. – LFS 1824, LLA 1832, LVVS 1836, LVA 1837, led av flera uti lärda sällsk.

G 8 sept 1828 i Lund (stads- o landsförs) m Anna Christina Lundberg, f 13 maj 1804 i Fjärestad (Malm), d 27 okt 1881 i Sthlm (Hedv El), dtr till kronofogden Christian L o Gustafva Charlotta Centervall.

Biografi

Vid Lunds univ studerade Bengt F först juridik och därefter medicin och naturvetenskap. Tillsammans med sin lärare i zoologi J W Zetterstedt reste han på Öland och i Blekinge sommaren 1817 och gjorde 1821 en resa till Lappland. Av vetenskapliga resultat kom på F:s del upptäckten av tvenne för Skandinavien nya fågelarter (Parus sibiricus och Emberiza rustica). Sommaren 1822 besökte F Bohuslän, Kalmar och Öland. Nya resor med besök i Köpenhamn, Halland, Bohuslän, södra Norge, Västergötland ooh Småland samt norra Skåne vidgade hans erfarenheter. Sven Nilsson knöt honom 1824 som amanuens till Lunds zoologiska museum. Han arbetade sommaren s å på en monografi över myggsläktet Simulia och blev docent i naturalhistoria. Samtidigt intensifierade F de medicinska studierna, och efter med lic-examen i juni 1827 kallades han av den framstående anatomen prof A H Florman till docent i anatomi. Då intendentsbefattningen vid riksmuseet blev ledig 1831 genom Sven Nilssons utnämning till zoologiprofessor, erhöll F denna.

F var en synnerligen mångsidig zoolog. Hans doktorsavhandling berörde ett entomologiskt ämne, för ornitologi var han speciellt intresserad och hade själv en stor fågelsamling. För eftervärlden är F emellertid mest känd som ichthyolog och var jämte S Lovén vår förste marinbiolog. För samlingarna i riksmuseet, som öppnades för allmänheten senhösten 1831, blev F:s intendentstid av avgörande betydelse. Han gick med ungdomlig entusiasm till sitt värv och upptog Sven Nilssons idé att inrätta en särskild avdelning för den sv faunans åskådliggörande. Samlingarnas tillväxt under F:s tid blev enorm. Genom inköp, gåvor och väl organiserade byten, även utrikes, förvärvade han nytt material. Han reste sålunda till Lappland, Ishavskusten, Tyskland, Frankrike och Belgien. För att skaffa insekter från Lappmarken och bereda unga forskare tillfälle att resa, bildade F 1831–32 ett »bolag» genom aktieteckning och kunde i april 1832 skicka ut inte mindre än tre expeditioner.

För det nybildade Jägarförbundet startade F 1832 en Tidskrift för jägare och naturforskare som dock måste nedläggas redan 1834. Från 1835 vistades han långa tider på den zoologiska stationen Kristineberg vid Fiskebäckskil. Tillsammans med W v Wright och C U Ekström (bd 13) utgav han de fem första häftena av verket »Skandinaviens fiskar» 1836–38. För riksmuseet fick F särskilt genom Johan Hedenborg rikliga tillskott av naturalier från Egypten, Syrien, Mindre Asien och angränsande länder. Själv hade han vid tillträdet till intendenttjänsten skänkt sin egen samling av Diptera, vartill sedan kom Zetterstedts gåva av insekter ur C F Falléns (bd 15) samlingar.

Vetenskapsakademin förberedde just en förbättring av F:s ställning och lön vid museet, då han avled, endast trettionio år gammal. Han beskrives som enkel och okonstlad, hovsam och vänfast.

Författare

Bengt Hildebrand

Arkivuppgifter

Brev från F till S Nilsson o J W Zetterstedt i LUB o till J J Berzelius i VA:s bibi. Strödda brev från F i KB, UUB o i Hammersaml, RA. Brev från F (även nu försvunna) tr i dotterdottern Ida Sagers monografi över F.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se VAH för år 1839, Sthlm 1841, s. 339 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: P G Ahnfelt, Studentminnen (1857); Biogr lex öfver namnkunnige sv män, 5 (1875); S Centervall, Av hugenotternas stam (1936); O Gertz, FS 1772–1940 (1940); A Green, Achatius Kahl (Fören Det gamla Lund. Årsskr 43, 1961); O Lindberg, Landsstaten i Malm o Krist län 1719–1917 (1919), s 131; N H Lovén, Axel Gustaf Gyllenkrook (VA:s lefnadsteckn:r, 1, 1869–73); E Lönnberg, Riksmus 1819–1841 (Naturhist riksmus:s hist, 1916); Y Löwegren, Naturalie-kabinett i Sverige under 1700-talet (1952); A Z Pettersson, Minnesord öfver . . . B F F ... i Adolf Fredrics kyrka d 18 april 1839 (1839); H Reuterdahl, Memoarer, ed L Weibull (1920); I Säger, B F F (1916); C Sjöström, Skånska nationen 1682–1832 (1897); Sveriges läkare-hist, 1:5 (suppl, 1853); G S[värdso]n, B F F (SMoK); H G Söderbaum, Jac Berzelius, 3 (1931); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist 1668–1868, 2 (1868).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bengt F Fries, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14481, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14481
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bengt F Fries, urn:sbl:14481, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-26.