Gavelius, släkt



Band 16 (1964-1966), sida 761.

Biografi

Gavelius, släkt, härstammande från rådmannen i Gävle Peder Hansson (d 1612). En av hans söner, Elias Pedersson G (d 1668), var under två skilda perioder borgmästare i Gävle. Han fick 1644 jämte en annan gävleborgare bergskollegiets privilegier att vid det nära staden belägna Tolvfors anlägga en masugn och en stångjärnshammare. Under sin första borgmästarperiod kom han liksom borgerskapets majoritet i tvist med sin kollega Simon Henriksson Depken (bd 11), som avskedades. Då G andra gången fick k fullmakt som borgmästare, protesterade flera borgare häremot med hänvisning till hans hetsighet och tidigare stränghet mot borgerskapet. Han representerade sin stad vid riksdagarna 1640, 1644, 1649, 1650 och 1655.

Av G:s 24 barn blev sonen Petrus G (1625—97) juris professor i Uppsala och assessor i Göta hovrätt. Han adlades 1687 med namnet Cederschiöld och blev stamfar för denna adliga ätt (bd 8). Hans bror Elias G (1627—1722) hindrades av Gävle borgerskap flera gånger från att bli borgmästare där och flyttade då till Finland, där han först var föreståndare för bröderna Reenstiernas skeppsbyggen i Jakobstad och 1691 —1719 borgmästare och postmästare i Kristinestad, som han representerade vid riksdagarna 1689 och 1693. Han blev far till notarien och rådmannen i Kristinestad Lambert Gavell (d före 1722), som företrädde staden vid riksdagen 1719.

Petrus Cederschiölds och Elias G:s yngre bror rådmannen i Vasa Nils G (1628—68), blev far bl a till hovkamreraren Elias G (1653—1726) och lagmannen Nils G (1663 —1734), vilka 1708 adlades med namnet Adelstierna men båda dog barnlösa, samt till rådmannen och postmästaren i Vasa Michael G (begr 1717, ej 1722).

Elias Pedersson G:s bror Peder G (1601—45) studerade 1622—35 i Tyskland, Holland och Frankrike. Han blev juris utriusque doktor i Orleans och blev 1637 på Klas Flemings förslag förordnad till justitieborgmästare i Sthlm. Vid riksdagarna 1640—43 var han talman i borgarståndet. Hans son Mårten G (d 1709), som med direktörs titel förvaltade greve G G Oxenstiernas gods, adlades 1686 med namnet Cronstedt men dog barnlös (ättens senare medlemmar härstammar från hans styvsöner). Hans brorson var kapten Carl Gustav Gavell (ej Gavel; 1672—1740), som 1696 adlades med namnet von Gavel och blev stamfar för en ännu på 1930-talet i Balticum och Tyskland fortlevande släktgren med detta namn.

Den sistnämndes brorsons son, k sekreteraren Per G (1723—1806) på Angsta i Ytterlännäs (Vnl), och hans son lagman Per G (1773—1840) gifte in sig i släkten Clason och blev därigenom delägare i Graningeverken (Vnl) men utlöstes 1785 resp 1811. Den senare ägde 1816—32 Utansjö bruk i Högsjö (Vnl) och förvärvade efter en svågers konkurs så småningom även Graninge och Sollefteå. Hans son Johan (Janne) Erland G (1816—94) var disponent för Holms och Graninge bruksbolag 1851—74 och för dess efterföljare, Graningeverkens ab, 1873—90. Dennes brorson Claes Otto G (1853—1936) var 1901—10 disponent för Sandvikens såg-verksab i Gudmundrå (Vnl). En av Janne G:s sonsöner var kammarrådet Per Johan Karl G (1892—1959).

Flera personer och släkter utan blodsband med ovanstående har kallat sig G efter Gävle (se Afzelius, s 172 f). Den mest kända av dessa härstammade från assessorn i Göta hovrätt Jakob Larsson G (d 1656). Han blev far till överkommissarien vid amiralitetet i Karlskrona Magnus G (1648—93), som 1682 adlades med namnet Lagercrantz, och till sthlmsköpmannen kommissarie Jakob G (1655—98), som 1698 adlades med namnet Lagerstedt.

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: E 1069, RA; E Sehlberg, Gefle o dess slägter, h a l:s i Gävle bibi (avskr i KB o Gävle stadsbibi). — BorgRP före frihetstiden (1933); BorgRP 1719—20 (1945); Pohjalaisen osakunnan nimikirja (Album nationis ostrobotniensis), 1 (1946). — C Afzelius o A Westman, Släkten Westman, 1—2 (1919—44); N Ahnlund, Ståndsriksdagens utdaning 1592—1672 (1933), s 503; J A Almquist, Graningeverken (1909; reg SBL); A Anjou, K Svea hofrätts presidenter samt embets- o tjenstemän 1614—1898 (1899); F Clason, Köpmän, bruksmän, ämbetsmän, 1 (stencil 1950, RA), s 40, 204; J Gavelin, likpredikan över Michael Gavelius (1717); Genealogia Sursilliana (1960); Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften: Livland, 2:11 (u å), s 810 ff; E Grape, Postkontor o postmästare (1951); K Hedman, Borgmästare o rådmän i Wasa 1610—1925 (GSFÅ 9, 1925), s 152, 156, 175; Kristinestads hist (1915), s 359 f; O Laurelius, Lijkpredikan öfwer . . . Peder Gavelium (1645); G Lindhagens memoarer, 1 (1936), s 123 f; N H Qvist, Ådalen, 1—2 (1943—46); J Selggren, Borgmästare i Gefle (Meddel af Gestriklands Fornminnesfören 1902), s 12 f; SMoK; Sthlms rådhus o råd, 2 (1915—18); S Söderhielm, En släkthärva från borgmästaren Elias G i Gefle till dagens kända namn i Sverige o Finland (Medlemsblad för Geneal fören 1940); A Söderhjelm, Jakobstads hist 1—2 (1907—14); J Thun, Imago ... in vita . . . Erici Palmskiöldii (1707), s 97 ff; Ö Tigerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957), Ur Gävle stads hist (1946).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gavelius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14676, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14676
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gavelius, släkt, urn:sbl:14676, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se