E Hugo Geber

Född:1853-08-30 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län
Död:1914-02-10 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Förläggare


Band 16 (1964-1966), sida 762.

Meriter

1 Geber, Ernst Hugo, f 30 aug 1853 i Norrköping, d 10 febr 1914 i Sthlm (Engelbr). Föräldrar: grosshandl Julius G o Hilda Philipson. Mogenhetsex vid Sthlms Lyceum 1872, anställd i J Seligmanns bokhandel där 1872—77, kompanjon i dennes bokförläggarfirma 1878, övertog förlaget o startade Hugo Gebers förlag 1887. G 12 febr 1878 i Sthlm (Mosaiska) m Anna Fredrica Lamm, f 19 aug 1855 där (ibid), d 5 okt 1944 där (Osc), dtr till grosshandl Martin Oscar L o Henriette Meyerson.

Biografi

Hugo G tillhörde en judisk släkt. Hans farfar hade kommit från Berlin via Danmark till Gbg, där han drev diversehandel från 1812. — Då Joseph Seligmanns förlag, där G från 1872 var anställd, började sakna tillräckligt rörelsekapital, inträdde G 1878 som delägare, varvid firman antog namnet Jos Seligmann & Co. De båda kompanjonernas olika skaplynne och nödvändigheten för G att satsa allt mer pengar i företaget ledde till en separation. Från 1 jan 1887 övertog G det upplösta bolagets fordringar och skulder och fortsatte förlagsverksamheten under sitt eget namn. Vid schismen inom Sv bokförläggareföreningen 1887 utträdde G ur denna och blev styrelseledamot i Nya bokförläggareföreningen. Firman återinträdde dock 1906 i Sv bokförläggareföreningen.

G var en förläggare med vida intressen. I motsats till Seligmann var han en skicklig affärsman, som snart lärde sig att en förläggares tillvaro bestod av ständiga risktaganden. För en man med G:s uppenbarligen försiktiga läggning innebar detta, att han gick miste om en del nya författare. Därtill kom att G, som skildras som en typisk representant för den oscariska tiden, var ytterst rädd för att förlagets böcker skulle innehålla något som kunde verka stötande. Då ju modern litteratur ofta är ett forum för framförande av nya radikala idéer, begränsade G:s försiktighet förlagets litterära utgivning. Förbindelsen med August Strindberg var i detta fall typisk. Under samarbetstiden med Seligmann hade Strindberg utgivit ett flertal arbeten på förlaget, såsom »Röda rummet», »Gillets hemlighet» och »Gamla Stockholm» (i samarbete med Claes Lundin). Strindberg betraktade under många år förlaget som »sitt», utgav där sina »Samlade dramatiska arbeten» m m men blev refuserad, när han ville erbjuda »Svarta fanor», »Samlade romaner och berättelser» och »Tre kammarspel». Då tröttnade Strindberg, som 1905 skrev till G, att han fått »intrycket att Du var skrämd för mina skriverier och icke var angelägen».

Snoilsky, Wirsén och Wennerberg passade onekligen bättre till G:s läggning. En hel del mera »ofarliga» författare sökte sig till förlaget, som hade stora succéer med humorister som Dan (Bergman) och Sigurd (Hedenstierna). G:s huvudinsats inom förlagsvärlden var dock facklitteraturen, där många av tidens berömda vetenskapsmän på skilda områden populariserade sina ämnen, såsom Henrik Schuck, Karl Warburg, Svante Arrhenius, Gustaf Cassel, Nathan Söderblom, Gustaf Steffen, Georg Nordensvan, Rudolf Kjellén och The Svedberg.

G var en vänsäll man, som levde helt för sin familj och sitt arbete. Det har sagts om honom, att han förenade sin judiska börd med en stark känsla för Sverige och det svenska, och han arbetade målmedvetet på sitt förlags förkovran som ett kulturellt företag.

Författare

Hans Küntzel



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till G i firmans arkiv. Brev från honom till Rob Haglund (12 st, 1887—95), Viktor Rydberg (10 st, 1888—95) o frih Annie Akerhielm (130 st. 1898—1913) m fl i KB samt strödda brev i UUB.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: K O Bonnier, Bonniers, 5 (1956); A Hirsch, Minnen som dröjt kvar (1953); M Ivarsson o A Brody, Sv-judiska pionj ärer o stamfäder (1956); H Küntzel, Ett förlagsjubileum. Några minnesanteckn:r med anledn av H G:s Förlag ab:s sjuttiofemåriga verksamhet (1954); S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); Väd 1914.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Hugo Geber, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14681, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Küntzel), hämtad 2019-11-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14681
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Hugo Geber, urn:sbl:14681, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Küntzel), hämtad 2019-11-13.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se