Meriter

2 von Gedda, Peter Niclas, son till G 1 i hans 2:a g, f 29 juni (dp 1 juli) 1737 i Sthlm (Jak), d 28 aug 1814 där (ibid). Auskultant i kammarrevisionen 5 juni 1755, ord kanslist där 16 dec 1756, eo notarie 5 okt 1758, tf aktuarie 10 dec 1759, ord 24 okt 1763, notarie 2 april 1764, sekr 20 juli 1774, assessor nov 1775, kammarrevisionsråd 27 dec 1778–30 april 1799. – LVA 1786 (preses 1788 o 1794), RNO 1797, led av Det kongelige danske Videnskabernes Selskab 1800.

G 22 juni 1770 i Norrköping m Maria Charlotta Möller, f 18 juli 1753 i V Husby (Ög), d trol i Ryssland, dtr till majoren Otto Gustaf M o Maria Johanna v Feilitzen.

Biografi

G vann vid unga år inträde i faderns ämbetsverk, kammarrevisionen, och gjorde där hela sin offentliga karriär. Efter att ha passerat graderna blev han 1778 kammarrevisionsråd. Kort före sekelskiftet tog han avsked från tjänsten och synes ha tillbringat resten av sitt liv under svårt ekonomiskt betryck. Sannolikt var det penningbekymmer som kom honom att erbjuda sina tjänster åt främmande politiska makter. Redan tidigare i hemlig förbindelse med danska beskickningen i Sthlm frekventerade han vid tiden för riksdagen 1786 såväl ryska som engelska och danska ministrarna, men skall enligt Carl Sparre ha tjänat dem »uselt»; allt tyder på, att han var en tämligen harmlös nyhetsförsäljare. Långt senare – i nov 1812, då G var en gammal man – upptäcktes att han oavbrutet genom årtionden uppburit en mindre dansk pension, 400 rdr, för sin underrättelseverksamhet. Han förlorade nu sin nordstjärneorden men tycks inte ha undergått annat straff.

Ett varaktigare och solidare anseende har G förvärvat genom sina vetenskapliga studier. Han var liksom den lärde fadern en mångkunnig man, också estetiskt begåvad; bl a försökte han sig i ungdomen som etsare. Utan att såvitt bekant ha bedrivit akademiska studier började G, senast vid 1780-talets början, ägna sig åt kemin och de exakta naturvetenskaperna. Sin främsta insats gjorde han som uppslagsrik instrumentkonstruktör. Välkänd var länge hans hygrometer med fixa skalpunkter, 1784 prisbelönad av den danska vetenskapsakademin, som lät utge en tryckt beskrivning över apparaten. G konstruerade också en tranlampa och en sjökronometer, experimenterade understödd av Vetenskapsakademin med nya typer av drag- och proberugnar och ägnade sig dessutom åt optiska problem. Så förfärdigade han en s k ikonantidiptisk tub för passageinstrument (beskr i VAH 1782) och tillverkade på 1790-talet astronomiska ref lektionstuber av Herschels modell. G:s imkylare för brännvinspannor, som kring sekelskiftet såldes av kopparslagarna i Sthlm, vållade dock vissa prioritetsstrider. G tycks ha varit en av de första i vårt land som, redan mot 1780-talets slut, var förtrogen med Lavoisier och den nya antiflogistiska kemin. I Sthlm inredde han ett privat laboratorium; hans apparat för tillverkning av bikarbonat, vilken beskrevs och avbildades av Berzelius, användes länge på våra apotek.

G saknade ingalunda uppmuntran i sin praktiskt-vetenskapliga verksamhet. Som baron och hovfähig undervisade han kring 1795 den unge Gustav IV Adolf i kemi och fysik. I Vetenskapsakademin var han en uppskattad ledamot, granskade tekniska och kemiska rön, övervakade intrumentmakerierna och beklädde två gånger presidiet. När han 1794 nedlade det, talade han om de nyaste naturvetenskapliga upptäckterna, bl a om Galvanis försök med den animala elektriciteten. Vid denna tid förenades G och C A Ehrensvärd i gemensamma intressen för filosofiska spekulationer och naturvetenskapliga experiment. Deras ymniga korrespondens – G:s brev var, försäkrar Ehrensvärd, »fulla med instruction och glädje» – kastade sig nyckfullt från ämne till ämne: »brännvin och moral, mäsk och politiqve». Inför vännen blottade Ehrensvärd sin originella tankevärld, G avhandlade pumpverk och kemiska rön, bruket av kolstybb som läkemedel, Kant och den nya filosofin. Åtminstone tidigare hade han visat håg för mystiken; han tillhörde under 1780-talets senare hälft den mesmerska kretsen i Sthlm och nämns som blivande sekreterare i Harmoniska societeten. – Under sin höga ålderdom tycks G helt ha dragit sig tillbaka från världen; till hans övriga olyckor kom, att han sedan sekelskiftet led av fullkomlig blindhet.

Författare

Sten Lindroth

Arkivuppgifter

Talrika brev från C A Ehrensvärd till G (tr 1917, se nedan) o från G till C A Ehrensvärd i Tosterupsaml, RA, 1 brev till Torbern Bergman i UUB, G 21, flera brev till T C Wilcke i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beskrifning på en ny iconantidiptisk tub (VAH 1782, Sthlm, s. 217—222). – Mémoire sur une nouvelle méthode de construire des hygrométres cor- respondans å points fixes de séchéresse et d'humidité. Copenhague 1784. (2), 21 s., 1 pl.-bl. – Tilläggning [om kopparens förmåga att fälla tenn] (VAH 1788, s. 194–197). – Åminnelse-tal, öfver . . . Nils Adam Bielke hållet för Kongl. Vetenskaps academien den 13 febr. 1793. Sthlm 1794. 40 s. – Om et nytt och enkelt sätt at gifva astronomiska tuber en parallatisk rörelse (VAH 1796, s. 272–283). – Besvärsskrift, Sthlm 1803, (7) s., se Sv. boklexikon 1700–1829, Rätte-gångshandl., 1958, s. 143.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA. – C A Ehrensvärd, Brev, ed G Berg, 2 (1917). – J Berzelius, Lärbok i kemien, 3 (1818), s 140 f, 248; J Kleberg, Kammarrevisionen – Kammarrätten 1695–1940 (1940); S Lindroth, VA:s hist 1739–1818, 2 (korr); A Lomholt, Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab 1742–1942, 1 (1942); N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1776–1850 (1950).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Niclas Gedda, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14688, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Lindroth), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14688
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Niclas Gedda, von, urn:sbl:14688, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Lindroth), hämtad 2024-04-18.