Axel Fredrik Cederholm

Född:1780-09-29 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1828-12-09 – Stockholms stad, Stockholms län

Tecknare, Skådespelare


Band 08 (1929), sida 69.

Meriter

Cederholm, Axel Fredrik, f. 29 sept. 1780 i Stockholm, d 9 dec. 1828 därstädes. Föräldrar: kocken Karl Fredrik Cederholm och Maria Kristina Wahlström. Elev vid K. teatrarna 1793; studerade tillika vid Konstakademien, där han erhöll tredje medalj i principskolan för ornament 24 jan. 1799, tredje medalj i modellskolan efter antiken 24 jan. 1803, tredje medalj för teckning efter naturen 24 jan. 1804, andra medalj för teckning efter antiken uti gipsskolan 24 jan. 1806 och Tessinska medaljen för ökade framsteg 24 jan. 1809. Aktör vid K. teatrarna 1 apr. 1800—30 juni 1820; var dessutom tidvis verksam som konstnär. — Ogift.

Biografi

C. ingick vid tretton års ålder i den samma år upprättade elevskolan, där han fick åtnjuta undervisning av det framstående konstnärsparet mr och m:me Desguillons, och utbildades vidare av Andreas Widerberg. Elevskolans ungdomar fingo redan i jan. 1796 på Dramatiska teatern ge en lyrisk komedi i två akter, »Nybyggarne i Normandiet», en av K. Envallsson gjord bearbetning från franskan, och i dec. samma år en likaledes av Envallsson från franskan översatt enaktskomedi, »Musikvurmen» med musik av Champein, vars mest lyckade skapelse den anses utgöra. Enligt vad Marianne Ehrenström försäkrar oss, var C. av naturen rikt utrustad. Hon tillerkänner honom ett särdeles fördelaktigt yttre, en manlig, välljudande stämma och »noblesse, fierté, sentiment et gout» samt tilllägger, att hans avgång från scenen var en av de kännbaraste förluster, teatern lidit. Bernhard von Beskow kallar honom bildskön, med eld, liv, röst, ansiktsspel, hållning och gång som det tillkommer en utmärkt skådespelare.

I Monvel's hemska fyraakts-drama »Klosteroffren» (premiär 17 dec. 1797) hade C. som den unge älskaren Dorval en av sina första uppgifter, vilken han löste på ett alldeles förträffligt sätt. Han fick sedan den ena stora rollen efter den andra såsom Yngve i »Oden», Ninius' skugga i »Semiramis» (1802), Teseus i »Ariadne på Naxos» (s. å.), Appius i »Virginia» (1803), Seid i »Mahomet» (1804), Rudolf i »Korsfararne», som han spelade med liv och eld, Leon i »Slottet Montenero» (1805), en av hans glansroller, vilken han utförde så mästerligt, att man gärna översåg med hans svaghet som sångare, konung Filip August i »Sargines» (1806), Filip den sköne i »Tempelherrarne» (1809), Abular i »Mohrerne i Spanien» (s. å.), där han väckte livligt intresse. När operan 6 dec. 1809, efter dess stängning under Gustaf IV Adolf, åter slog upp sina portar för allmänheten med en repris av Kellgrens heroiska dram »Drottning Christina», spelade C. Karl Gustaf, om vilken framställning Journal för litteraturen och theatern yttrar: »Anmärkaren vore orättvis, om han ej erkände den förtjänst, varmed herr Cederholm spelade Karl Gustaf. Första scenen i första akten och i synnerhet den sköna apostrofen till Gustaf Adolf, som han gav med en sublim rörelse; scenen med drottningen i andra akten, utmärkt av värdighet och den första kärlekens intressanta blyghet; den påföljande med De la Gardie, stämplad av en försmådd tillbedjares hela förtrytsamhet, voro i synnerhet hans sköna ställen.» Samma år utförde han Aga- memnon i »Iphigenie i Auliden» och kosackchefen Ragotzi i »Polska grufvan» 1810. Efter de Broen fick han övertaga Severin Norrbys roll i »Gustaf Wasa» vid galaspektaklen 1810 och spelade den »med livlighet och värma». Han var en förträfflig S: t Phar i »Aline, drottning af Golconda» (1811), liksom han med känsla och kraft framförde sina fosterländska tirader i den manliga titelrollen i »Svante Sture och Märta Lejonhufvud» (1812). Samma år utförde han talarens roll vid första uppförandet av »Trollflöjten» och älskaren Cleri i »Brefintrigen», då den nyreparerade Arsenalsteatern invigdes 2 sept. Vidare utförde han paschans roll i »Enleveringen ur seraljen» (1814), Stukeli, den falske vännen, i »Beverlei» (1815) och konungen av Polen i »Den höge rivalen» (s. å.)

C: s besynnerliga, retliga lynne, sorgen över en ung, älskad kvinnas död, hans ansträngande arbete vid teatern samt en högst omåttlig böjelse för bordets nöjen åstadkommo en tidig förslappning av hans kropps- och själskrafter och tvingade honom att redan vid fyrtio års ålder lämna scenen. Dessförinnan hann han dock otadligt kreera konungens roll i »Hamlet» 26 mars 1819 och i okt. s. å. alldeles mästerligt framställa titelrollen i »Czar Peter skeppstimmerman i Holland».

C. hade även lyckliga anlag för målarkonsten och vann i sin ungdom flera pris i Målarakademien. Han utförde akvareller, gouacher och teckningar med motiv från Stockholm och dess omgivningar.

Författare

Nils Personne.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

I den Westinska samlingen i Uppsala universitetsbibliotek förvaras en mängd av dessa teckningar. Tvenne gouachemålningar, av vilka den ena, dat. 1818, finnes i kanslihuset i Stockholm, den andra å Drottningholm, framställa bilder från Karl XIV Johans kröning. I kyrkogårdsnämndens expedition är deponerad Invigningen af Solna kyrkogård 1827. Även å nationalmuseum finnas arbeten av C.

Tryckta arbeten


Källor och litteratur

Källor: Den samtida tidningspressen och memoarlitteraturen; B. von Beskow, Lefnadsminnen (1870); F. Boije, Målare-lexikon (1833); G. Bolin & N. Östman, Djurgården förr och nu (1925); F. A. Dahlgren, Anteckningar om Stockholms theatrar (1866); Marianne Ehrenström, Notices sur la littérature et les beaux-arts en Suéde (1826); N. Personne, Svenska teatern, 2—4 (1914 —16); S. Rönnow, Jernkontorets samlingar av sv. bergshist. bilder (Jernkont. annaler, 1925); Stockholmsbilder från fem århundraden (1923).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Fredrik Cederholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14713, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Personne.), hämtad 2019-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14713
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Fredrik Cederholm, urn:sbl:14713, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Personne.), hämtad 2019-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se