Gustaf J C Cederschiöld

Född:1849-06-25 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1928-05-05 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Gymnasielärare, Nordist


Band 08 (1929), sida 102.

Meriter

8. Gustaf Johan Christoffer Cederschiöld, den föregåendes syssling, sonson till C. 2, f. 25 juni 1849 i Stockholm, d 5 maj 1928 i Lund. Föräldrar: expeditionssekreteraren, fil. doktor Gustav Cederschiöld och Elsa Vilhelmina Borg. Elev vid nya elementarskolan i Stockholm 24 aug. 1859; avlade mogenhetsexamen därstädes 19 maj 1868; student i Uppsala 22 maj 1868 och i Lund 7 sept. 1868; fil. kand. 15 sept. 1873; disp. 23 maj 1874; fil. doktor 3 juni 1874; reste med understöd av Humero-Steuchiska resestipendiet till Danmark ht. 1870 och till Tyskland sommaren 1871 och företog sedermera, delvis med offentligt understöd, ett flertal utländska studieresor. Docent vid Lunds universitet 12 jan. 1875—5 nov. 1883 och 121 okt. 1889—vt. 1894; notarie vid fil. fakulteten i Lund 5 febr. 1876—20 aug. 1882; genomgick provår i Lund 1879—80; lärare vid Lunds fullständiga läroverk för flickor ht. 1880—vt. 1882; föreståndare för Göteborgs nya elementarläroverk för flickor 20 juli 1882—30 juni 1889; tillika lärare vid Kjellbergska flickskolans i Göteborg h. seminarieavdelning ht. 1884— vt. 1886 och studierektor därstädes läsåret 1885—86; ledamot av kommittén angående undervisningen i de enskilda flickskolorna 6 nov. 1885— 19 jan. 1888 (tf. ordförande); ledamot av Göteborgs stads allmänna folkskolestyrelse 1887—vt. 1889 (v. ordförande 1888—89); medarbetare i redaktionen av Svenska akademiens ordbok i Lund 1 juli 1889—1907; av humanistiska sektionen i Lund föreslagen till erhållande av en personlig e. o. professur i nordiska språk 4 maj 1893; kallad till professor i nordiska språk vid Göteborgs högskola 10 juli 1893 (K. stadfästelse 2 sept. 1893); erhöll 26 maj 1914 avsked med pension från 1 sept. 1914. Erhöll litterärt anslag av Svenska akademien 1881, 1882 och 1883; LVVS 1885; erhöll Svenska akademiens K. pris 1902; RNO 1903; LLHS 1919; fil. jubeldoktor i Lund 31 maj 1924; var dessutom ledamot och hedersledamot av ett flertal utländska lärda sällskap.

Gift 29 juli 1880 med Lovisa (Lova) Vilhelmina Widegren, f. 24 juli 1860, dotter till godsägaren Mattias Elov Vilhelm Widegren.

Biografi

När C. började sitt vetenskapliga skriftställarskap, ägnade han sig liksom de flesta av den tidens nordiska språkforskare åt studiet av fornisländska och fomsvenska, och under de närmast följande åren gjorde han sig känd som en skicklig textutgivare. Bland isländska sagor, som han givit ut i textkritiska upplagor, äro Bandamanna saga, Clarus saga och den omfattande sagosamlingen Fornsögur suörlanda, som inledes med en utförlig och ingående undersökning av de isländska romantiska sagornas tillkomst och av deras språk och stil. För att underlätta utgivningen av goda och tillfredsställande kommenterade textupplagor startade han tillsammans med professorerna Hugo Gering i Kiel och Eugen Mogk i Leipzig »Altnordische sagobibliothek». Även åt den fornsvenska litteraturen ägnade han ingående undersökningar. Särskilt rik på nya synpunkter är hans behandling av Erikskrönikan och Eufemia-visorna. År 1889 inträdde han som medarbetare i redaktionen av Svenska akademiens ordbok, och han blev en av dem, som grundlade och gåvo form åt arbetet där. Sitt intresse för ordboksarbetet har han också visat i en rad av lexikaliska undersökningar och uppsatser, sådana som »Döda ord» (1893), »Om de senast framställda fordringarna på en historisk ordbok» (1894) och »Om grundtalens lexikaliska behandling» (1897). I ordboksarbetet kom C. att ägna sig åt undersökningen av det moderna språket, och alltifrån den tiden blev vårt nutidsspråk huvudföremålet för hans forskningsarbete. I sitt grundläggande och banbrytande arbete »Om svenskan som skriftspråk» (1:a uppl. 1897, 5:e uppl. 1924) har han vidgat och fördjupat kännedomen om vårt skriftspråks uppkomst och utveckling och klart och fyndigt visat fram skillnaden mellan å ena sidan bok- och tidningsspråket (»normalprosan») och å andra sidan det talade språket. Sedan har han belyst olika sidor av det svenska nutidsspråkets skaplynne och utvecklingsmöjligheter i en rad uppslagsrika arbeten, bland vilka främst böra nämnas »Studier öfver verbalabstrakterna i nutida svenska» (1908), »Framtidssvenska» (1917) och en mängd längre och kortare uppsatser, som delvis ingå i essäsamlingarna »Om kvinnospråk och andra ämnen» (1900; 2:a uppl. 1917), »Om ordlekar och andra uppsatser i språkliga och historiska ämnen» (1910) och »Fresta duger jämte andra uppsatser» (1914). Han har också direkt främjat modersmålsundervisningen i våra skolor genom åtskilliga läro- och läseböcker, som vunnit stor spridning. Hans tillsammans med Valborg Öländer utgivna lärobok »Svensk uppsatsskrifning» (1: a uppl. 1896) innehåller i sin första del (»Handbok för läraren») många för sin tid nya idéer, som sedermera ha blivit allmänt antagna och tillämpade i modersmålsundervisningen.

C:s skriftställarskap präglas alltigenom av en strävan att verka för vårt modersmåls sunda växt och utveckling, och han har gjort en betydande insats i arbetet för språkets ans och vård. Inte minst har han arbetat på vårt språks frigörelse från utländskt inflytande i ordförråd och satsbyggnad. Han har liksom våra tidigare språk-rensare sökt visa fram möjligheten av inhemsk nybildning och av lån ur fornspråk och bygdemål, och han har gjort många fyndiga förslag till nya svenska ord. Men framför allt är det han, som starkast och klarast har framställt kravet på att skriftspråket bör närmas mera till det talade språket med dess rikare förråd av inhemska ord och uttryckssätt. Därmed har han också givit en ny och mera praktisk riktning åt språkrensningssträvandena i vårt land. Hans betydelse sträcker sig långt utanför skolan och universitetet, ty genom sitt omfattande populärvetenskapliga skriftställarskap har han inom mycket vida kretsar av vårt folk väckt och uppehållit intresset för modersmålet och dess omvårdnad. Som ett uttryck av erkänsla för vad han betytt för den nysvenska språkforskningen ägnade honom kolleger och lärjungar på hans sextiofemårsdag 1914 en festskrift, »Svenska studier».

Författare

Pelle Holm.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Zur Textkritik von vier romantischen Saga's... (Ger-mania, Jahrg. 20, 1875, s. 306—307). — Eine alte Sammlung isländischer jEfintyri [i Cod. AM. 657 B, 4: o] (ibid., Jahrg. 25, 1880, s. 129—142). — Om uppfostran hos nordboarne under hedna tiden (Årsredogörelse för Nya elem.-läroverket f. flickor i Göteb. 1883/84, s. 3—19). — Om ferieläsning. Några ord till föräldrar och målsmän (ibid., 1884/85, s. 3—8). — Några ord om reformer i svensk rättskrifning (Pedag. tidskr., Årg. 21, 1885, s. 440—445).

— Huru den gamla isländska litteraturen kommit till oss (Nord. tidskr., Arg. 9, 1886, s. 196—214). — Studier öfver isländska kyrkomåldagar från fristatstiden (Aarboger f. nord. Oldkyndighed og Historie, R. 2: Bd 2, 1887, s. 1—72; även sep. utg. som konsist.-avh. med bifogade teser. Gtbg 1887. (4), 72 s.). — Svensk läsebok för klasserna IV—VI: 2 vid de allmänna läroverken och klasserna IV—VII vid de högre flickskolorna [fr. o. m. 7:e uppl. av kurs 1 och 6:e uppl. av kurs 2 endast med titel: Svensk läsebok]. Kurs 1—4. Gtbg 1888. V, 180 s.; 172 s.; 160 s.; 171 s. Kurs 1. 10: e uppl. Sthm 1925. 168 s. Kurs 2. 8:e uppl. Sthm 1924. 148 s. Kurs 3. 3:e uppl. Gtbg 1897. 160 s. Kurs 4. 2: a uppl. Gtbg 1902. 176 s. — Bidrag till kritiken af Bandamanna-sagas text (Arkiv f. nord. filol, Bd 5, 1889, s. 150—154). — Kalfdråpet och vänpröfningen. Ett bidrag till kritiken af de isländska sagornas trovärdighet. Lund 1890. 41 s. — Döda ord (Nord. tidskr., 1891, s. 457—478). 2: a, öfvers. uppl. särsk. utg. Lund 1893. 34 s. — Har Qrvar Odds saga lånat från Magus saga? (Arkiv f. nord. filol., Bd 9, 1893, s. 22—30). — Om. komparationen af fornisländska adjektiv på -legr (-ligr) och adverb på -lega (-liga) (ibid., s. 95—97).

— Några meddelanden om Svenska akademiens ordbok öfver svenska språket. Föredrag... Lund 1893. 14 s. — Volapiik (Nord. familjebok, Bd 17, Sthm 1893, sp. 1315—18). — Om de senast framställda fordringarna på en historisk ordbok. Gtbg 1894. 41 s. (Inbjudningsskrift vid Göteb. högskola till firande av 300-årsdagen av Gustaf II Adolfs födelse.) — Om s. k. subjektslösa satser i svenskan (Nord. tidskr., 1895, s. 340—358). — Svensk uppsatsskrifning på skolans lägre och mellersta stadier . 1. Handbok för läraren. Lund 1896. VI, 230 s. 7:e tillök, uppl. Lund 1920. VI, 243 s. 2. Öfningsbok för lärjungen. Lund 1896. (4), 48 s. 5:e tillök, uppl. Kurs 1—2. [Ny tryckn.] Lund 1919—21. 64 s.; 64 s. (Tills, med Valb. Öländer.) — Om eufemism. Några anteckningar (Nord. tidskr., 1896, s. 618—634). — Om svenskan som skriftspråk. Gtbg 1897. VIII, 355 s. (Populärt vetensk. föreläsningar vid Göteb. högskola, 4.) 2: a uppl. Lund 1902. VIII, 326 s. 5:e uppl. Lund 1924. VII, 255 s. — Om grundtalens lexikaliska behandling. Gtbg 1897. 59 s. (Festskr. vid H. M. Kon. Oscar II :s regeringsjubileum d. 18 sept. 1897 [Göteb. högskolas årsskr., Bd 3], 12.) — Framsteg i språket (Läsning för folket, Årg. 63, 1897, s. 211—229). — Nyisländska epigram (Pro novitate, Sthm 1898, s. 65—74). — Uber die Ausgabe der Bevers saga (Beiträge z. Gesch. d. deutschen Sprache u. Literatur, Bd 23, 1898, s. 257—287). — Om några ställen i Äldre västgötalagen (Festskrift tillägnad ... Oscar Ekman d. 16 dec. 1898, Gtbg 1898 [Göteb. högskolas årsskr., Bd 4: 3], s. 12—36). — Om Erikskrönikan, ett historiskt epos från Folkungatiden. Gtbg 1899. (8), 265 s. (Populärt vetensk. föreläsningar vid Göteb. högskola, 11.) — Om kvinnospråk (Nord. tidskr., 1899, s. 417—434). — Öfversikt af allmänbildande föredrag, som hållits af Göte- borgs högskolas lärare h. t. 1891—v. t. 1899. Gtbg 1899. 19 s. (Bih. till Göteb. högskolas årsredog., 1898—99.) — Undersökning af folkspråk och folktraditioner i Göteborgs och Bohus län under året 1897 (Bidr. till känned. om Göteb. och Bohusläns fornminnen och historia, Bd 6, 1900, s. 259—274). — Hur lägges grunden? Språkliga anmärkningar om våra folkskolebarns första lektyr. Lund

1900. 18 s. — Om kvinnospråk och andra ämnen. Anteckningar och reflexioner. Lund 1900. (3), 194 s. 2: a uppl. Lund 1917. 244 s. — Konung Sverre. Lund

1901. XII, 188 s. — Frasen som fallgrop (Språk o. stil, Arg. 1, 1901, s. 181—183).

— »pangbrekku» (Arkiv f. nord. filol., Bd 17, 1901, s. 274—281). — Vinkar och råd om undervisningen i modersmålet med hufvudsakligt afseende å folkskolan. Lund 1901. VIII, 120 s. (Tills, med Valb. Öländer.) — Rimlista till Eufemia-visorna och Erikskrönikan. Gtbg 1903. XIV, 275 s. (Göteb. högskolas årsskr., Bd 8:3.) — Svensk namnforskning (Nord. tidskr., 1904, s. 127—148). — Svensk språklära för folkskolor och allmänna läroverkens lägre klasser . Lund 1904. VIII, 151 s. 2: a, omarb. uppl. 1. Lärjungens del. 2. Lärarens del. Lund 1906. 128 s.; 58 s. 1. 3:e omarb. uppl. Lund 1905 [ny tryckn. 1923]. 143 s. (Tills, med Valb. Öländer.) — Modersmålet, plan A (Studiehandbok för lärare, H. 1, Lund 1905, s. 19—44; tills, med Valb. Öländer). — »Hundum verpa» (Arkiv f. nord. filol., Bd 21, 1905, s. 175—176). — Rytmens trollmakt. Några bidrag till människans historia. Sthm 1905. (3), 190 s. (Populärt vetensk. föreläsningar vid Göteb. högskola, N. F., 1.) — Språkliga nötter (Språk o. stil, Arg. 7, 1907, s. 161 —162). — Studier öfver verbalabstrakterna i nutida svenska. Gtbg 1908. (8), 132 s. (Göteb. högskolas årsskr., Bd 14: 3.) — Språk i språket. 1. Översikt av stilarna. 2. Stilgranskning. Sthm 1909. 51 s.; 28 s. 3: e uppl. Sthm 1920. 51 s.; 27 s. (Studentfören. Verdandis småskrifter, 163—164.) — Om konta-mination i nutidssvenskan. Några anteckningar. Gtbg 1909. 18 s. (Inbjudning till... filos, doktorspromotion vid Göteb. högskola... 28 maj 1909.) — För riksspråket nya verb, som bildats genom avledning (Språk o. stil, Årg. 10, 1910, s. 211—228). — Våra äldsta konungasagor och deras källor. Sthm 1910. 69 s. (Populärvetensk. avhandlingar, 33.) •— Något om rimmen i Erikskrönikan. Hfors 1910. 13 s. (Studier i nord. filol., Bd 2, N:o 3.) — Till Fåfnismål (Minnesskr. utg. af Filolog, samfundet i Göteborg ... 22 okt. 1910, Gtbg 1910 [Göteb. högskolas årsskr., Bd 16: 2], s. 31—36). — Om ordlekar och andra uppsatser i språkliga och historiska ämnen. Sthm 1910. (3), 255 s. — Dvandva-sammansättningar i nutidssvenska (Festskr. til H. F. Feilberg... 6 aug. 1911, Sthm... 1911, s. 348—355). — Några anmärkningar om sammansatta substantiv med adjektiv (såsom attribut) till förled (Festskr. till K. F. Söderwall... 1 jan. 1912, Lund 1911, s. 177—194). — Hemvant och främmande i nominal-böjningen (Språk o. stil, Årg. 12, 1912, s. 133—150). — S. k. fria uppsatser (Verdandi, Årg. 30, 1912, s. 161—171). — Välljud och missljud i nutida svenska språkarter. Några anmärkningar (Xenia Lideniana, Sthm 1912, s, 127—138). — »Dexippos» och »Carolus Linnasus» (Studier tillägnade Karl War-burg..., Sthm 1912, s. 37—41). — Gammal tro och nya rön om drömmar (Ord o. bild, Årg. 22, 1913, s. 579—587). — Var brändes Olav Trätälja enligt Ynglingatal ? (Nord. ortnamn. Hyllningsskrift tillägnad Adolf Noreen .. ., Upps. 1914, s. 29—35). — Fresta duger jämte andra uppsatser. Sthm 1914. (3), 257 s.

— Några anmärkningar om verbalabstrakta på -ande (resp. -ende) (Språk o. stil, Årg. 15, 1915, s. 129—143). — Svenska ordstäf (Nord. tidskr., 1915, s. 567— 582). ¦— Riktlinjer för modersmålsundervisningen, seminarier och provårskurser tillägnade. Lund 1916. 101 s. 2: a uppl. Lund 1923. 87 s. (Tills, med Valb. Öländer.) ¦— Två nya böcker om ett gammalt poem [Lilja] (Ord o. bild, Årg. 25, 1916, s. 501—508). — Utländska ordstäf (Nord. tidskr., 1916, s. 521—528). — Framtidssvenska. Sthm 1917. IX, 191 s. — Gevjons oxar (Studier tillägnade Esaias Tegnér, Lund 1918, s. 102—108). — Den nya bibelsvenskan (Språk o. stil, Årg. 19, 1919, s. 1—27). — Skriftsvenska och talsvenska. Lund 1919. 80 s. — Svensk stilistik. Sthm 1920. (3), 176 s. — Om arbetssånger. Sthm 1921. 46 s. (Studentfören. Verdandis småskrifter, 244.) — Snorre Sturlasson och hans verk. 1. Snorres levnad och hans Edda. 2. Snorres Heimskringla. Sthm 1922. 54 s.; 63 s. (Studentfören. Verdandis småskrifter, 244.) •— Nordister som jag känt (Ord o. bild, Årg. 32, 1923, s. 359—370). — Om ordstäv och andra ämnen. Lund 1923. 202 s. —• Georg Stjernhielm. Den svenska skaldekonstens fader. Sthm 1925. 46 s. (Studentfören. Verdandis småskrifter, 296.) — Årsberättelser för Nya elementarläroverket för flickor i Göteborg 1882/83—1888/89; medverkat i kommittéutlåtande 19 jan. 1888 ang. Sveriges högre flickskolor; ett stort antal uppsatser i språkliga och andra ämnen, till väsentlig del publicerade i Göteb. handels- o. sjöfartstidning och i likhet med ett flertal av de ovan upptagna särskilda uppsatserna omtryckta i C:s uppsatssamlingar; talrika recensioner i tidningar och tidskrifter, m. m.

översatt: W. H. Riehl, Noveller. H. 1—2. Lund 1876—78. (3), 130 s.; (3), 100 s. (Vald skönlitteratur, 1—2.) — Nordiska sagor i medeltidsdrägt (Ny sv. tidskr., 1882, s. 219—233). — Medeltidsberättelser. Sagor, legender och anekdoter från fornisländskan. Sthm 1885—91. 155 s. (Nyare bidrag till kännedom om de sv. landsmålen..., Bd 5: 6.)

Utgivit: Bandamanna saga. Efter skinnboken n: o 2845, 4: to å Kongl. biblioteket i Köpenhamn. Lund 1874. 4: o XIV, 24 s., 1 facs. (Gradualavh.; jämte tillägg och rättelser, s. 25—26, även i LUÅ, T. 10, 1873, Afd. 1.) — Geisli eöa Ölåfs dräpa ens helga, er Einarr orti Skulason. Efter 'Bergsboken' utg. Lund 1874. 4: o (4), XVI, 30 s. (Även i LUÅ, T. 10, 1873, Afd. 1.) — Jömsvikinga saga, efter skinnboken n:o 7, 4: to å Kungl. biblioteket i Stockholm utg. Lund 1875. 4: o XII, 38 s., 1 facs. (Även i LUÅ, T. 11, 1874, Afd. 2.) — Versions nordiques du fabliau frangais Le mantel mautaillié. Textes et notes. Lund 1877. 4: o (3), 104 s. (Även i LUÅ, T. 13, 1876—77, Afd. 2; tills, med F. A. Wulff.) — Fornsögur suärlanda. Magus saga jarls, Konrafls saga, Basrings saga, Flovents saga, Bevers saga. Med inledn. utg. Lund [1877—] 1884. 4: o (8), CCLII, 273 s. (Även i LUÅ, T. 13, 1876—77, Afd. 2; T. 14, 1877—78, Afd. 1; T. 15, 1878—79, Afd. 1; T. 18, 1881—82, Afd. 1; T. 19, 1882—83, Afd. 3, under titel: Fornsögur suSrlanda. Isländska bearbetningar af främmande romaner från medeltiden. ,.) — Clarus saga. Clari fabella. Islandice et latine ed. Lund 1879. 4: o VI, 38 s. (Även i Festskrift till Kgl universitetet i Köpenhamn... juni 1879, Lund 1879; den latinska översättn. verkställd av S. J. Cavallin.) — Erex saga. Efter handskrifterna utg. Köpenh. 1880. XII, 45 s. (Samfund til udgivelse af gammel nordisk litteratur, 3.) — Augsburgska bekännelsen samt Upsala mötes beslut, utg. efter 1593 års uppl. Lund 1880. 16: o 62 s. (Anon.; inledn. förf. av G. Billing.) — Allra kappa kvasöi (Arkiv f. nord. filol., Bd 1, Kria 1883, s. 62—80). — Clåri saga. Halle a. S. 1907. XXXVIII, 76 s. ([Altnord. Saga-Bibliothek, H. 12.) — C. har dessutom som medredaktör deltagit i utgivningen av Altnordische Sagabibliothek, H. 1 o. följ. (Halle a. S. 1891 o. följ.), Ordbok öfver svenska språket, utg. af Svenska akademien, H. 1—40 (Lund 1903—1909) samt Arkiv för nordisk filologi, Bd 9 o. följ. (Lund 1893 o. följ.).

Källor och litteratur

Källor: Universitetskanslerns koncept och handlingar i avgjorda ärenden, eckl.-dep. handl. 2 sept. 1893 (meritförteckn.), RA; Göteborgs högskolas matrikel 1891 — 1916 (1916); Svenska studier tillägn. Gustaf Cederschiöld d. 25 juni 1914 (1914) med bl. a. utförlig bibliografi av S. Gren Broberg över C: s intill denna tid tryckta arbeten.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf J C Cederschiöld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14719, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pelle Holm.), hämtad 2018-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14719
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf J C Cederschiöld, urn:sbl:14719, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pelle Holm.), hämtad 2018-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se