Meriter

Chambers, Peter, f. troligen 1610, begr 31 okt 1678 i Sthlm, Ty.^[1] Köpman i Stockholm; omnämnes i Stockholms kämnärsrätts protokoll 4 mars 1646 såsom Jakob Macklers tjänare; avlade borgared såsom grossör inför rådhusrätten 6 apr. 1650 (»Peter Schamburg»); omnämnes i samma rätts protokoll 12 jan. 1652 såsom »icke bofast»; var 1653—55 mantalsskriven som grosshandlare i stadens inre kvarter; kommissarie och diplomatisk agent i Köpenhamn 1656—1674 (i Helsingör 1658—60); ånyo bosatt i Stockholm från 1675. — Gift före jan. 1653.

Biografi

Den 12 maj 1657 skrev den svenske kunskaparen C. i Köpenhamn till överståthållaren Schering Rosenhane: »Här kom för några dager et skep ifrån Skotland medh 50 lester sill, menandes at sellia dem till denne flottan, och Amralliteyt, men så snart at iagh kom til samas medh dem afråde iagh dem att die ingen lunde skulle sellia dem till denne Nasion, och at die kanske aldrig bekomer deras befallning, togh dem medh migh vty et wijnhus, och perswaderde dem der till, och ehuru wäll, att die hade alreda aecorderad medh denne Amralitet och låttit dem bekoma proff af sillen, så resoluerde die lick wäll, och seglade här ifrån åm lördags aften, nu är Hoorn willer och gallen, at han är seglad sin koos, men iagh wilde icke för een wessgötte ost, at die wiste iagh hadde afrådh dem.»

Denna episod är typisk för en gren av svensk diplomati, som vanligen icke är beaktad. C. framträdde aldrig i det diplomatiska spelets förgrund, han var en nitisk underhuggare och kunskapare, placerad i en avog grannes huvudstad för att i diplomaternas trappor och mottagningsrum, i borgarnas butiker och vinstugor, bland bönderna på torg och utskänkningsställen, bland sjömän i hamn och krog ha ögon och öron öppna. Många meddelanden får han från affärsvänner i Hamburg, Lybeck, Danzig, London, Hull och andra platser. Han förmedlade också utlänningars anställning i svensk tjänst och förvärv av nya uppfinningar för svensk räkning. Man kan tryggt säga, att C. motsvarade svenska regeringens förväntningar, och oss ge hans till ett antal av omkr. 1,000 bevarade brev mången intressant bild ur nitton års svensk-dansk historia (1656—74), återspeglad i stämningar, rykten och kringlöpande nyheter inom alla samhällsklasser.

Om C: s' person och om hans verksamhet före vistelsen i Danmark kan man få en del upplysningar i Stockholms rådhus- och kämnärsrätts protokoll samt i Jakob Momma-Reenstiernas arkiv i riksarkivet. Under åren före sin flyttning till Köpenhamn drev C. handel och köpenskap i Stockholm. Senast 1645 trädde han i affärsförbindelse med Jakob Momma, i vars skuldbok C: s' konto för detta år slutar på en summa av 1,200 dir. De första breven till Momma äro från 1649, från åren 1654—55 finns ett stort antal anvisningar av C. på hans tillgodohavande hos Momma bevarade. Bland, andra personer, med vilka C. drev affärer, märkas Jacques de Witte, Wellam Leuhusen (1648, process 1665) och J. Mackler. Sedermera var han också under sin Köpenhamnstid affärsombud för svenskar, så t. ex. åt P. F. De la Gardie, med vilken han korresponderade om köp av pistoler och spannmål samt jordaköp (Marsvinsholm), och åt hertig Adolf Johan (godsaffärer på Fyen). Att C:s' affärer voro rätt omfattande visas dels av en avräkning med Momma för de fyra) åren 1652—55, vilken slutar på 14,015 dir, dels av en förteckning över en C. tillhörig last från Holland 1648 (åberopad i process inför Svea hovrätt 1665), vilken upptager kläde, stål, kryddor och frukter i stora kvantiteter.

C: s' vistelse i Köpenhamn började våren 1656. Detta år brevväxlade han med Per Brahe och Gustav Horn. Redan samma år (26 nov.) uppläsas hans brev i rådet. Horn gav å konungens vägnar muntliga försäkringar om riklig belöning för rapportörverksamheten, och detta bekräftades enligt C: s' uppgift genom ett K. brev från Polen. Från jan. 1657, inför det väntade krigsutbrottet, korresponderade han med Karl Gustav Wrangel, bl. a. om en i apr. i svensk tjänst anställd skeppsbyggmästare från varvet i Köpenhamn, »Holmen». Han var ock den förste, som (15 och 17 maj 1657) inrapporterade det danska beslaget av ett par saltskepp, vilket var den tändande gnistan till kriget. Kort därpå reste han icke utan risk från Köpenhamn till Hamburg och därifrån genom den danska hären mellan Hamburg och Lybeck. En av de första dagarna i juli mötte han Karl X Gustav i Stettin. Konungen lovade honom där i K. G. Wrangels och Sten Bielkes närvaro en riklig lön (se brev till K. M: t 17 mars 1671). Åren 1658—60 uppehöll sig C. i Helsingör, där han — liksom även eljest — ibland användes i enklare diplomatiska uppdrag, såsom vid S. Rosenhanes och S. Bielkes förhandlingar med engelsmannen Meadowe på våren 1659.

Efter freden återvände C. till Köpenhamn, där han sedan stannade, tills han vid årsskiftet 1674—75 återvände till Stockholm. Han får nu mycket att berätta om byggandet av det nya kastellet i den danska huvudstaden. Redan i ett brev av 17 juli 1661 kunde han till svenska regeringen insända en blyertsteckning över en modell till kastellets befästningar, som uppsatts i en trädgård i staden. Den var i hast och oförmärkt gjord av en ingenjör Starck. Livligt intresse ägnade C. åter åt arbetet på Holmen och i arsenalen. Det kunde emellertid ej undgås, att en verksamhet som C:s' i lugnare tider stundom syntes alltför komprometterande. Ett K. brev av 21 maj 1663 ställde honom i valet mellan att antingen genast bege sig hem eller upphöra med korrespondensen, vilken »kunde till äventyrs igenom något tillfälle så väl oss som eder till förtret utslå». C. reste genast till Stockholm (se brev till Wrangel 29 maj), och resultatet blev — av de bevarade breven att döma — ett års paus i rapporterandet till K. M: t. Med andra fortsätter han däremot korrespondensen, så t. ex. med Wrangel, till vilken breven just åren 1663—64 äro särskilt talrika.

Den kunskapsverksamhet, som C. under nitton år bedrev i Köpenhamn, kostade naturligtvis mycket pengar. Som vanligt var det emellertid svårt att få ersättning. Särskilt de första åren på 1670-talet klagar C. över att han aldrig fått något av svenska kronan. Allt har gått »på min egen pung», och detta trots Karl X Gustavs ovan omtalade muntliga löfte och trots C: s' tjänster, vilka han gjort »på sådana maner, som jag nu icke tör betro pennan». Den enda ekonomiska gottgörelse, C. omtalar, är en donation av en fordran, som en Leidenköpman hade på honom och som genom Hollands fredsbrott ansågs ha hemfallit till kronan. Efter fredsslutet transporterade köpmannen denna sin fordran på borgmästaren Hindr. Mårtensson i Hälsingborg, men då denne därpå krävde C. (se K. brev 8 okt. 1663), bekräftades donationen (17 mars 1665). Redan år 1660 uppgav sig C. hava depenserat över 7,000 dir, och i början av 1670-talet supplicerade han upprepade gånger om ekonomisk gottgörelse, men något resultat har icke kunnat utrönas.

Efter återflyttningen till Stockholm återupptog C. de avbrutna affärsförbindelserna med J. Momma, vilken nu residerade i Norrköping. Han blev också dennes ombud för förmedling av nyheter och för sådana uppdrag som exempelvis att uppvakta Johan Gyllenstierna, Erik Lindschöld och Per Brahe och tala sin »patrons» sak i diverse processer. Även med M. G. De la Gardie fortsatte C. att brevväxla under den senare Stockholmstiden. När denne vistades på sina gods, rapporterade C. flitigt sina nyheter. Av hans brev till De la Gardie böra särskilt omnämnas de från tiden mellan nederlaget vid Öland (1 juni 1676) och segern vid Lund (4 dec. 1676). De ge talande uttryck åt stämningen bland Stockholms befolkning, och C. själv låter här en personlig ton ersätta den eljest i regel nyktra sakligheten i sina brev. Han ger spontant uttryck åt sorg och bekymmer över landets öde och resignation under Försynens vilja men samtidigt ock åt en manlig beslutsamhet, som varslar om omslaget i krigslyckan.

C: s' sista bevarade brev (till M. G. De la Gardie) är daterat 8 aug. 1678. Nästa gång källorna nämna C. är 23 jan. 1680, då Stockholms rådhusrätt ger hans måg bokhållaren Konrad Möller rätt att tills vidare behålla den tomt, hans svärfader »salig kommissarien» intagit vid '"Fatburssjön å Södermalm. C. skrev åtminstone fyra språk. Korrespondensen med Momma fördes på holländska, till K. M: t och herrarna skrev han på svenska eller någon gång på tyska och på baksidorna av två hans anvisningar från 1654 finnas delar av en avräkning på engelska med hans stil bevarade. — En anvisning 27 aug. 1655 är skriven på en bit av en egenhändig affärshandling av C. 5 apr. 1655, i vars slutkläm denne omnämner, att han bestyrkt den med »min adelig signet», ett överraskande påstående, som är det enda hittills kända spåret av ett C: s' adelskap. Det av C. begagnade sigillet ger ingen ledning. En del personer med namnet Chambers hava haft engelskt adelskap, och en skotsk släkt Chambers fanns, på 1700-talet i Göteborg, men något samband mellan C. och andra bärare av namnet Chambers är för närvarande ej känt.

Författare

B. Lindén.

Arkivuppgifter

Breven från C. i riksarkivet utgöras av brev till K. M: t (och överståthållaren) i Danica, till amiralitetskollegiet, till Adolf Johan i Stegeborgssamlingen, till M. G. De la Gardie, till P. F. De la Gardie i De la Gardie- och Rydboholmssamlingarna, till Sten Bielke, Erik Dahlberg, Bengt Horn och Klas Tott, till Per Brahe (och några till Gustav Horn) i Skokloster- och Rydboholmssamlingarna, till (och från) K. G. Wrangel i Skokloster- och Wrangelsamlingarna, till kommissarierna S. Rosenhane och S. Bielke i Helsingör 1659 i Danica och till residenten J. Leijonbergh samt sändebuden J. Fleming och P. J. Coyet i Anglica. I Jakob Momma-Reenstiernas arkiv finnas brev till och från C. samt kvittenser och anvisningar av C, varjämte C. ofta möter i Jakob Momma-Reenstiernas räkenskaper. I krigsarkivet finnes ett brev till krigskollegiet 1672. — Några C: s' brev äro delvis eller i sammandrag tryckta i P. V. Beckers nedan citerade urkundssamling och andra brev i utdrag i A. Liljefalks nedannämnda uppsats. I riksarkivet finnes ock ett brev från P. Chambers till Gabriel Turesson Oxenstierna.^[2]

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: C:s' ovannämnda brev, riksregistr., biographica, amiralitetskollegiets registr. 29 mars 1655 och 1663—68 samt ank. brev, Svea hovrätts dombok 1665 och dess liber causarum 116:6, n:o 18, C. G. Wrangels brev t. K. M: t 13 mars 1657, Jakob Momma-Reenstiernas registr., ink. brev, affärs-och processhandl., kvittenser, skuld- och huvudböcker, allt i RA; krigskollegiets brevbok 1672, krigsarkivet; Stockholms rådhusrätts prot. 1650—80 och dess kämnärsrätts protokoll 1646—77, Stockholms rådhusarkiv; slottsboken 1653—55, slottsarkivet. — Sv. riksrådets prot., 16, 1654—1656 (1923); Sam-linger til Danmarks historie under kong Frederik den tredies reglering af udenlandske archiver, udg. af P. W. Becker, 1 (1847). — A. Liljefalk, Koben-havnske tilstande i tiden efter fredsslutningen 1660 (Hist. Meddelelser om Kobenhavn, 4, 1913—15). — Meddelanden av adjunkt E. Larsen, Köpenhamn.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Chambers, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14785, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Lindén.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14785
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Chambers, urn:sbl:14785, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Lindén.), hämtad 2024-04-25.