Meriter

2. Gustaf Albert Claëson, den föregåendes broder, f. 12 juni 1830 i Stockholm, d 12 mars 1921 därstädes. Elev i Storkyrkoförsamlingens apologistskola ht, 1836—vt, 1843; student i Uppsala 3 febr. 1853. Bibliotekarie vid Stockholms nations i Uppsala bibliotek vt.—ht. 1860; v. kollega vid Katarina l. elementarläroverk vt. 1863—vt. 1868 och extralärare därstädes1 ht. 1868—vt. 1869; tillika lärare vid enskilda skolor, bl. a. Schartaus handelsinstitut 1866—73; föreståndare för en enskild skola S:t Paulsgatan n: o 1 i Stockholm, kallad Förberedande elementarskolan (1874) eller Privata förberedande skolan för gossar (1885), från 1869 till aug., 1885, då han överlämnade föreståndarskapet till fil. kand, M, Öberg men fortsatte att vara lärare vid skolan; var dessutom verksam som privatlärare från 1885 och som skriftställare. — Ägde 1887–1906 huset Bellmansgatan n:o 32 i Stockholm.

Gift 22 febr. 1896 med Karolina Emilia Niemann, f. 26 febr. 1859, dotter till kofferdikaptenen Jakob Kristoffer Niemann.

Biografi

Ehuru i hög grad studieintresserad avlade C. ingen akademisk examen och blev aldrig ordinarie innehavare av befattning vid statsläroverk. Orsaken till det förstnämnda förhållandet torde ha varit medellöshet i förening med självunderskattning. Hans borgerliga vitae genus var alltså under större delen av hans liv privatskoleföreståndarens och timlärarens. Tack vare stor sparsamhet blev han icke desto mindre välbärgad; då han vid nära 91 års ålder avled, uppgick hans efterlämnade förmögenhet till något mer än 200,000 kr. I sitt testamente hade han bestämt, att dessa tillgångar efter hans efterlevande makas frånfälle skola användas till upprättandet av en professur i praktisk filosofi vid Stockholms högskola. Donationen bär namnet »Kristian Claësons fond för filosofiens studium till minne av donators broder». Sextio år tidigare hade han ägnat en annan gärd åt detta minne, då han utgav broderns skrifter (se denne).

Mest känd är C. genom sin »Öfversikt af svenska språkets och litteraturens historia», vars första upplaga utkom 1870, fjärde och sista 1877. Arbetet, som nu givetvis på många punkter är föråldrat, rönte på sin tid mycket erkännande, varom ju de många upplagorna vittna. Som skolbok betraktat hade det visserligen det felet att vara alltför koncentrerat och innehållsrikt och dessutom på sina ställen väl abstrakt i framställningssättet. Men obestridligen gav det en både allsidig och klar översikt över den svenska andliga odlingens historia, även om dess beroende av utlandets knappast tillräckligt beaktas. Både i sin karaktäristik av hela tidevarv och i sin värdesättning av enskilda skalder och deras skapelser röjer författaren i allmänhet ett säkert och fördomsfritt omdöme. Beaktansvärd och i hög grad förtjänstfull är den uppmärksamhet, han ägnar vårt språks utveckling genom tiderna, ett intresse, som har sin förklaring dels i 1860-talets stora framgångar på språkforskningens område, dels i författarens utpräglade språkvetenskapliga intresse.

Författare

Hj. Alving.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Lefnadsteckning [öfver Kristian Claeson] (i dennes Skrifter, Bd 1 Upps. 1860, s. V—XLIV; anon.). — Öfversigt af svenska språkets och litteraturens historia. På grundval af H. Bjurstens lärobok i ämnet. Sthm 1870. (3), 140 s. 2: a uppl. öfvers. och tillökad. Sthm 1873. (3), 212 s. 4:e uppl. Sthm 1877. (3), 220 s. [Uppl. 1870, den första i C:s namn utgivna, betecknades på samma gång som 4: e uppl. av Bjurstens lärobok; C. hade emellertid tidigare i bearbetning utgivit även 3:e uppl. av denna; se nedan.]

Översatt: G. H. von Schubert, Twillingarne. Sthm 1854. 63 s. — Newman Hall, Det är jagl eller Herrens stämma i stormen. Sthm 1854. 12: o 72 s.

Utgivit: Kr. Claeson, Skrifter. Bd 1—2. Sthm .1860. XLVIII, 385, (1) s.; (3), 398, (1) s. (Anon.) — H. Bjursten, Öfversigt af svenska språkets och litteraturens historia. D. 1. Lärobok. 3:e uppl. Sthm 1869. IV, 95 s. (Jmfr ovan.)

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av fru Emilia Claeson; mantalsuppgifter, Stockholms stads arkiv; C. Björling, Katarina skola (1913), s. 210, 382; C. Blackstadius, Stockholms i Upsala studerande nations medlemmar 1800—1881 (1882); K. A. K: son Leijonhufvud, Ny svensk släktbok (1905); Minnesskrift vid invigningen af Frans Schartaus handelsinstituts nya läroverksbyggnad

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf A Claëson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14853, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hj. Alving.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14853
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf A Claëson, urn:sbl:14853, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hj. Alving.), hämtad 2024-04-19.