Meriter

Falk, August Vilhelm, f. 26 dec. 1861 i Vadstena, d. 1 mars 1935 i Stockholm (Gustav Vasa). Föräldrar: stadsvaktmästaren Per August Falk och Matilda Erika Carlsson. Elev vid lägre elementarläroverket i Vadstena 1872–77, vid h. allm. läroverket i Linköping 1877–81; mogenhetsex. där 21 maj 1881; student vid Uppsala univ. 13 sept. s. å.; fil. kand. där 30 jan. 1885 med kompl. 28 maj 1886; fil. lic. där 12 nov. 1892; disp. för fil. doktorsgrad där 1 sept. 1893; fil. dr där 6 sept. s. å.; vik. kollega vid lägre allm. läroverket i Vadstena 28 aug.–31 okt. och 1–17 dec. 1884 samt vt. 1885; lärare vid Beskowska skolan i Stockholm ht. 1888–vt. 1890; provårskurs vid h. allm. läroverket i Uppsala vt. 1893; bitr. föreståndare vid Beskowska skolan ht. 1893–vt. 1899; lärare vid Wallinska skolan i Stockholm ht. 1894–vt. 1898, vid Högre lärarinneseminariet ht. 1896–vt. 1899; lärare för hertigen av Skåne 1897–99; lektor i matematik och fysik vid h. allm. läroverket i Nyköping 1 nov. 1898–31 mars 1909 (utnämnd 24 maj 1898, laga kraft 10 okt. s. å.), tjänstgjorde vid lektoratet ht. 1899–vt. 1904; lektor i matematik och fysik vid h. realläroverket (sedermera Vasa h. allm. läroverk) i Göteborg 1 april 1908–31 dec. 1914 (utnämnd 13 mars 1908), uppehöll aldrig tjänsten; rektor där 1 juli 1904–30 juni 1910 (förordnad 13 maj 1904, entledigad 14 maj 1910), uppehöll rektoratet t. o. m. 1909; tf. läroverksråd och ledamot av Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk 21 juni–31 juli 1907, 17 febr.–30 april 1908, 16 juli–15 aug. och 1 okt.–31 dec. 1909; läroverksråd och ledamot av samma ämbetsverk (fr. o. m. 1 jan. 1914 benämnd Läroverksöverstyrelsen) 1 jan. 1910–31 dec. 1914 (förordnad 18 sept. 1909); tf. överdirektör och chef där 26 mars–17 juni och 14 sept.–31 dec. 1912, 10 mars–16 april 1913 och 8 sept. 1913–31 dec. 1914; överdirektör och chef där 1 jan. 1915–31 dec. 1919 (utnämnd 16 okt. 1914); undervisningsråd och ledamot av Skolöverstyrelsen samt avdelningschef å dess läroverksavdelning, med bibehållet namn av överdirektör 1 jan. 1920–26 dec. 1928 (utnämnd 19 juni 1919, entledigad 21 dec. 1928); tf. generaldirektör och chef för sistn. ämbetsverk bl. a. 30 okt. 1920–16 mars 1922, 3–29 jan. och 22 april–24 juni 1924, 19 jan.–9 maj 1925, 8 mars–22 maj, 31 juli–15 dec. och 25–31 dec. 1927, 1 jan.–10 juli och 23 aug.–14 nov. 1928. RNO 1908; KNO2kl 1917; KNO1kl 1927. – Ogift.

Biografi

Efter skolgång i hemstaden Vadstena och i Linköping kom August F. 1881 som student till Uppsala, där hans studier huvudsakligen inriktades på de matematiska disciplinerna. Knappt färdig med sin fil. kand.-ex. gjorde han en längre utflykt på sin blivande bana, då han tjänstgjorde som vikarierande kollega vid sin gamla skola i Vadstena en stor del av läsåret 1884–85. Samtidigt med fortsatta studier i Uppsala hade han under två läsår anställning som lärare vid Beskowska skolan i Stockholm. Efter fil. lic.-ex. följde provårskurs vid katedralskolan i Uppsala vt. 1893; den tidigare lärartjänstgöringen möjliggjorde »provårets» genomgående på en termin. Efter disputation promoverades F. till fil. dr vid universitetets Uppsala-möte-jubileum 1893.

F. återvände till Beskowska skolan, där han 1893–99 var lärare i matematik och fysik samt biträdande föreståndare. Vid sidan härav undervisade han några år i Wallinska skolan och vid Högre lärarinneseminariet samt var 1897–99 en av lärarna för hertigen av Skåne, den blivande konung Gustav VI Adolf. Läsåren 1899–1904 var F. verksam som lektor i matematik och fysik vid läroverket i Nyköping och förordnades 1904 till rektor vid högre realläroverket i Göteborg, dit han 1908 erhöll transport också som lektor. F. verkade här blott några år men tillräckligt länge för att förvärva ett grundmurat anseende som framstående skolchef, ett anseende som vilade både på gedigna personliga egenskaper och på administrativ skicklighet. En pregnant karakteristik av F:s rektorsverksamhet har givits av Ernst Wigforss i hans Minnen, då han på tal om extralärartiden vid Göteborgs realläroverk säger sig ha fått det intrycket, att skolan leddes »med en hand, som var både mjuk och fast». F:s korta rektorstid var avbruten av flera läroverksrådsförordnanden. F. tjänstgjorde nämligen i överstyrelsen för rikets allmänna läroverk en stor del av vt. 1908 och nästan hela ht. 1909, innan han definitivt förordnades till läroverksråd och ledamot av överstyrelsen fr. o. m. 1910. Först senare s. å. lämnade han även formellt rektoratet men bibehöll sin lektorstjänst t. o. m. 1914, d. v. s. så länge ledamotskapet i överstyrelsen ännu icke innebar fullmaktstjänst.

F:s aktiva tid som läroverksråd, åren 1910–13, skulle kanske kunna sägas sammanfalla med det andra skedet i detta ämbetsverks skiftande och tidvis oroliga historia. Det ännu mycket unga verket (från 1905) hade under sin förste chef, E. Carlson, genomlöpt en bekymmersam och vansklig startperiod, en brytningstid mellan gammal och ny ordning i skoladministrationen, präglad av svårbemästrade problem i förhållandet såväl till Ecklesiastikdepartementet som till läroverkslärarkåren. Carlsons död 1909 samt tillträde av verkets ledning medförde, jämte andra personskiften, en viss avspänning under de följande åren. Härtill bidrog den fastare organisation av verkets inre arbete, som dess nye, administrativt skicklige chef hade förtjänsten av, men också, och i högre grad än vad som kanske syntes utåt, sakligheten och auktoriteten hos hans närmaste män, inte minst just F., som här fick ett verksamhetsfält, för vilket han ägde utmärkta förutsättningar. Bland övriga medarbetare märkas läroverksråden, sedermera rektorn A. Nordfelt, professorn G. Rydberg samt sedermera rektorn R. Fåhræus. Nordfelt karakteriserar i sina memoarer F. som en »förträfflig och pålitlig kraft» i överstyrelsens arbete. F. kom att efter hand framstå som Bergqvists närmaste man inom verket och hade ofta att ställföreträda honom. Då Bergqvist fr. o. m. 1914 övergick till chefskapet för den då nybildade Folkskoleöverstyrelsen, kallades F. till hans efterträdare som överdirektör och chef för Läroverksöverstyrelsen, som verket nu skulle benämnas. Han var först tillförordnad under hela 1914, då Bergqvist ännu innehade ämbetet, men fick fullmakt fr. o. m. 1915.

Man skulle kunna beteckna F:s chefskap som det tredje och sista skedet i den självständiga Läroverksöverstyrelsens historia. Brytningsårens tid var förbi; verket hade funnit sin form, man kunde arbeta vidare med större inre lugn och utåt ökad auktoritet. I detta ögonblick var F. otvivelaktigt rätte mannen att taga ledningen. Hans fasthet, hans objektiva inställning till frågorna, hans rättrådighet och sinne för former, allt detta i förening med ett humant och välvilligt sinnelag utgjorde grunden för hans verksamhet och fick också stor betydelse för Överstyrelsens arbete och dess anseende. F:s personliga uppträdande präglades av en viss stelhet och otillgänglighet. Det var en bundenhet, som lätt uppfattades som högdragenhet och som kanske i vissa sammanhang utgjorde ett hinder i hans verksamhet men inte väsentligen kunde inverka på hans anseende.

Starka krafter voro nu i rörelse för att sammanföra skolväsendets skilda grenar under en gemensam central administration. Skolöverstyrelsens tillkomst vid ingången av 1919 – Folkskoleöverstyrelsen i ny skepnad med yrkesundervisningen tillagd och med Bergqvist som chef – var den första etappen. År 1920 följde Läroverksöverstyrelsens infogande som en avdelning i det nya verket. F. blev nu, med bibehållen överdirektörstitel, undervisningsråd i Skolöverstyrelsen samt avdelningschef å dess läroverksavdelning. På denna post kvarstod han till pensionsåldern och avgick i slutet av 1928.

Det var otvivelaktigt en ogynnsam situation för F. att från chefskapet för ett självständigt ämbetsverk gå tillbaka till en subordinerad post inom ett större verk, särskilt som tyngdpunkten inom detta ofta tycktes förlagd till områden, som nog voro honom ganska främmande. Därtill kom, att denna sista period av F:s tjänstetid blev en starkt forcerad reformperiod, som för hans sovrande, betänksamma kynne var ganska prövande. Under ofta starkt kännbar trötthet men med orubbligt tålamod fyllde han emellertid sin uppgift, varvid han också hade att kämpa mot tilltagande ohälsa. I sitt förhållande till Bergqvist synes F. ha intagit en självständig och relativt oberoende ställning, och under långa perioder fick han som tf. generaldirektör stå för hela verket, då Bergqvist var upptagen av andra värv (t. ex. okt. 1920–mars 1922, våren 1925 samt med kortare avbrott juli 1927–juli 1928).

En av F:s närmaste medarbetare i Skolöverstyrelsen, undervisningsrådet A. Johansson, säger i en minnesteckning, att F. synes honom personifiera »mycket av det bästa i svensk ämbetsmannatradition». I biografin här har försök gjorts att något närmare belysa just detta. Men bilden av F. måste också inrymma den godhet, värme och vänlighet, som voro grunddrag i hans väsen.

Författare

Einar Sprinchorn.

Tryckta arbeten

Mesures de nuages, faites dans les montagnes de Jemtland pendant l'été de 1887 (VA Förhandl., 48, 1891, N. 1, s. 3–22; tills, med K. L. Hagström). – Om strålande värmes diffusion vid dess gång genom dunkla medier [Akad. avh. Uppsala], Uppsala 1893. (1), 47 s., 6 pl.-bl.

Källor och litteratur

Kungl. Skolöverstyrelsens protokoll, registratur, tjänstematriklar m. m. i dess arkiv. – De officiella redogörelserna för allmänna läroverken i Göteborg, Linköping, Nyköping, Uppsala och Vadstena, Högre lärarinneseminariet, Beskowska skolan och Wallinska skolan. – August Johansson, In memoriam August Falk (Tidn. för Sveriges läroverk 1935, nr 5); Läroverksminnen, 4. Ur Alfred Nordfelts memoarer (Årsböcker i svensk undervisningshistoria, 67, 1943); E. Wigforss, Minnen, 1 (1950).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
August Vihelm Falk, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15048, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn.), hämtad 2024-05-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15048
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
August Vihelm Falk, urn:sbl:15048, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn.), hämtad 2024-05-11.