Falkenberg, släkt



Band 15 (1956), sida 200.

Biografi

Falkenberg, ursprungligen brandenburgsk adelssläkt (vapen: schackrutad sköld i rött och silver), som över Livland inkom till Sverige, där den utgrenat sig i bl. a. friherrliga ätten F. af Trystorp och grevliga ätterna F. af Sandemar (utdöd med stiftaren) och F. af Bålby. Släktens äldsta led ha icke varit föremål för vetenskaplig specialundersökning. Den svenska litteraturens uppgifter äro i huvudsak stoff från likpredikningar över medlemmar av de äldre svenska generationerna. Emellertid anger ståthållaren Henrik von F. (F. 1; d. 1629) uttryckligen, att släkten kom från godset Schönermark (Schönnermarkt) i Mark-Brandenburg, varifrån hans fader, Baltzar von F, (d. 1557 å Salisburg i Livland), inflyttat. Den enda studie, som lämnat uppgifter om släktens äldre historia (C. von Warnstedt, Brandenburgsk adel med svenska ättlingar, 1944), ger inga vetenskapliga belägg för uppgifterna. Enligt denna framställning kan släkten först påvisas i urkunderna 1432 och delade sig mot 1400-talets slut i två grenar, Grünowgrenen och Schönermarkgrenen.

Den nämnde Baltzar von F. från Schönermark blev livländsk lantdomare under ordensmästarnas tid. Hans närmaste förfäder äro i litteraturen knappt kända mer än till namnen. B. von F:s far hette Melchior von F. och anges (i likpredikan 1676 över ättlingen Melchior) ha varit kavalleriöverste under 1500-talets förra del samt son till en Hans von F. En son till den sistnämnde och bror till Melchior anges ha varit Jürgen von F., vars sonsons son (enligt v. Warnstedt av Grünow-grenen) Gottfrid von F. (d. 1634; begr. i Letala kyrka) från Livland inkom till Finland och slutade som överstelöjtnant vid Åbo läns infanterireg. Han fick 1630 Paltilaholm i Letala sn (Åbo län) i förläning (jfr bl. a. Brännman, s. 384 f.); om hans son och släktgren – ättens yngre huvudlinje – se nedan.

Äldre huvudlinjen kom till Sverige med Henrik von F. (F. 1; d. 1629), överste, krigsråd och i slottsloven i Kalmar (om honom jfr ovan). I sitt gifte med Elisabeth von Vietinghoff hade han flera barn, av vilka två söner blevo mycket kända och stamfäder för äldre linjens två huvudgrenar, nämligen riksrådet och landshövdingen Conrad von F. (F. 2) och krigsrådet och landshövdingen Melchior von F. (F. 3). Vid 1625 års riksdag, då riddarhuset efter lottning lät introducera ett antal ätter, inskrevos båda bröderna som svenska adelsmän under nr 75 i svenneklassen. Sedan Conrad von F. 1651 blivit riksråd, uppflyttades hans gren 1652 i riddarklassen under nr 18 (adl. ätten F. af Trystorp), medan Melchiors gren senare fick numret 105 (adliga ätten F. af Bålby). På sistnämnda ätts nummer intogs vid riksdagen 1642 pikeneraren vid livgardet, slutligen assessorn i Åbo hovrätt Johan Gottfrid von F. (f. 1626, d. 1674) till Paltilaholm, en son till Conrads och Melchiors förut här nämnde brylling Gottfrid von F. (om dessa båda familjer se Ramsay och F. Falkenberg, Falkenbergska släktboken, s. 39 ff.). När den ursprungliga adliga Bålbygrenen utdött – sedan Melchiors sonsons son Melcher F. 1773 blivit friherre och 1778 greve F. af Bålby (varom mera nedan) – representeras adliga ätten F. af Bålby nr 105 endast av Paltilaholms-linjens ättlingar, vilka fortleva. Till denna gren hörde bl. a. J. G. v. F:s sonsons sonson riddarhusfiskalen kammarherre Melcher Olof Gottfrid F. (f. 1768, d. ogift 1852), som var amatörmålare (porträtt) . – Medlemmar av alla grenarna F. fortsatte ganska länge att skriva sig med den tyska namnformen, von F.

Landshövdingen och riksrådet Conrad von F. (F. 2), som äktade en dotter till riksrådet frih. Carl Bonde och friherrinnan Beata Oxenstierna, förband härigenom sin gren nära med äldre svensk högaristokrati. Conrad v. F:s adliga ätt kallades F. af Trystorp efter hans gods Trystorp i Tångeråsa sn (ör.). Av hans barn blev landshövdingen, hovrättspresidenten och k. rådet Gabriel F. 1693 greve F. af Sandemar (F. 5), men slöt såsom ogift själv sin ätt 1714; om hans fideikommiss-stiftelse se nedan. Dennes syster Catharina F. (f. 1640, d. 1716), g. m. landshövdingen friherre Lennart Ribbing af Zernava, är känd dels som rik godsägarinna, dels som mor till de berömda bröderna lantmarskalken Pehr och presidenten Conrad Ribbing.

Bröder till G. F. af Sandemar och Catharina F. voro landshövdingarna Henrik F. (F. 4; d. 1691), lantmarskalk 1678, och Carl F. (F. 6; d. 1697), den senare mest känd genom sin insats för indelningsverkets genomförande i Finland. Henrik F:s son Gabriel F. (f. 1685, d. 1756), landshövding i Skaraborgs län 1735–48, blev 1733 friherre F. af Trystorp och stamfader för denna ätts äldsta, ännu kvarlevande släktgren, Lagmansö gren. Denne Gabriel F:s farbror riksrådet greve Gabriel F. af Sandemar (se ovan) hade i testamente 1699 bestämt, att hans gods Odensviholm i Tjust skulle såsom fideikommiss övergå till brorsonen Gabriel. Dennes son frih. Gabriel F. af Trystorp (f. 1716, d. 1782), landshövding först i Skaraborgs län 1748 (efter fadern), sedan i Västerås 1761, lät 1774 överflytta fideikommissnaturen från Odensviholm till Lagmansö i Vadsbro sn (Söd.), som farfadern Henrik F. (F. 4) fått genom sitt gifte. G. F. var mycket verksam som landshövding, både i Mariestad, där han bl. a. sökte befordra potatisodling i länet, och i Västerås samt utgav skrifter om hästavel och boskapssjukdomar. Han bevistade riksdagarna 1732–72. Brev från de båda landshövdingarna Gabriel F. till J. A. Lindblom finnas i Linköpings stifts- och landsbibliotek. Gabriel F. d. y:s (d. 1782) sonson kammarherren frih. Conrad Gabriel F. (f. 1787, d. 1858) var även politiskt intresserad och deltog i riksdagarna 1809–58, liksom sonen kabinettskammarherren frih. Henric Gabriel David F. (f. 1818, d. 1882) deltog i riksdagarna 1844–66. Henric G. D. F. hörde till Karl XV: s inre krets och var en av dennes närmaste vänner. Lagmansö innehas nu av Henric G. D. F: s sonsons son frih. Conrad Gabriel F. (f. 1913, d. 1982). Frih. Henric G. D. F: s bröder kammarherren frih. Carl Melcher F:s (d. 1876) och majoren frih. Tönnes Rutger F:s (d. 1902) grenar fortleva. Den sistnämndes son kaptenen frih. Conrad Henric F. (f. 1860, d. 1939) inköpte 1894 godset Värmlands-Säby i Visnums sn (Värml.). Han satt 1900–13 i riksdagens första kammare. Hans sonson frih. Henric Gabriel Theodor F. (f. 1931) äger nu halva Värmlands-Säby. Frih. Henric G. D. F:s näst yngste bror överstekammarjunkaren frih. Claes August F. (f. 1828, d. 1892) var i sitt andra gifte förenad med Louise Ekman (F. 8) av den kända göteborgssläkten, bekant som stor filantrop och donator. Efter Claes August F:s son i hans första gifte översten friherre Conrad August F. (f. 1856, d. 1934) finnas papper i Krigsarkivet. Även Claes August F: s gren från första giftet fortlever.

Yngre grenar av Lagmansö släktgren härstamma från den 1782 avlidne frih. Gabriel F:s (se ovan) bror majoren frih. Melcher F. (f. 1730, d. 1819). Av dessa märkas bl. a. denne M. F:s sonsons son majoren frih. Melcher Henrik Fredrik F. (f. 1869, d. 1948). Denne Fredrik F. blev sin släkts genealog och historiograf och ägnade sig med stort intresse åt att utforska ättens historia. Han utgav bl. a. 1937 »Falkenbergska släktboken», 1942 »Falkenbergska släktminnen jämte tillägg till släktboken» och 1943 ståthållaren »Henrik von Falkenbergs dagbok och bönbok». Ehuru en hel del anmärkningar kunna riktas mot dessa skrifter, t. ex. mot de orimliga namnformerna (jfr J. A. Almquists rec. i Personhist. tidskr., 38, 1937, s. 240 f.), och de ej sällan lida av brist på reda och överskådlighet, har Fredrik F. genom sin flitiga och vidsträckta forskning framdragit ett ovanligt rikt och intressant stoff rörande sin stora släkts olika grenar. Han utforskade även (tills. m. bl. a. F. Wernstedt) sin mödernesläkt i arbetet »Släkten Silfverstolpe och dess ursprung Hesselgren från Dalsland» (1946). Hans maka i tredje giftet friherrinnan Hedvig Emilie Elisabet F., född Westman (f. 1889, d. 1979), är känd som författarinna.

År 1772 adopterades på friherrliga ätten F:s af Trystorp nummer de då levande manliga medlemmarna av adliga ätten F. af Trystorp, härstammande från den ovan (s. 202) nämnde landshövding Carl F. (F. 6). Från en av dennes söner, överstelöjtnanten Carl F. (d. 1754) stammade Sigridsholms nu utgångna gren (friherrlig med hans ene son). Från den sistnämnde Carl F: s yngre bror, överstelöjtnanten Gabriel Peter F. (d. 1741), till Trystorp, stammade Trystorpsgrenen (friherrlig med hans söner), nu utgången. I Trystorpssamlingen i Örebro stadsbibliotek finns mycket papper efter särskilt G. P. F. (godshandl., brev). Av de från landshövding Carl F. (F. 6) stammande grenarna kvarlever endast Hultaby ättegren (uppkallad efter Hultaby i Näsby sn, Jönk.), som härstammar från Carl F: s äldste son överstelöjtnanten Conrad F. (f. 1674, d. 1723), från vars söner och sonsöner olika undergrenar stamma. Till den första av dessa grenar hörde denne Conrad F:s sonsons sonson frih. Melcher Gustaf Wolmar F. (f. 1823, d. 1900), kyrkoherde i Smedby på Öland (se Kalmar stifts herdaminne, 4, s. 421 ff.). Till en yngre gren hörde Conrad F:s (d. 1723) sonson frih. Göran Henrik F. (f. 1746, d. 1803), landshövding i Kronobergs län 1787–93. Dennes son ryttmästaren frih. Melcher Georg F. (f. 1798, d. 1867) är framför allt känd som A. Törneros' intime vän och var en fin kulturpersonlighet (se J. Landquists edition av Törneros' brev, 1, 1925, s. XIV ff., och N. Afzelius' utgåva av Törneros' Sommar-odyssé, 1932, kommentaren). En denne Melcher G. F:s brorsons son var frih. Gustaf Michael Melcher F. (f. 1860, d. 1917), envoyé i Belgien och Nederländerna, senare i Spanien och Portugal.

Ättens äldre linjes andra huvudgren härstammar, såsom ovan nämnts (s. 201), från krigsrådet och landshövdingen Melchior von F. (F. 3) och bildar äldre grenen av adliga ätten F. af Bålby (nr 105). Söner till Melchior von F. voro kammarrådet Melcher F. (f. 1639, d. ogift 1676) – som jämte sin kusin Henrik F. (F. 4 ovan och nedan) förekommer i de politiska striderna på riddarhuset under 1670-talet (några brev från Melcher F. till olika medlemmar av ätten Rosenhane finnas i Uppsala univ.-bibl.) – och hans äldre bror vice presidenten i Göta hovrätt Henrik Georg F. af Bålby (f. 1637, d. 1709), av Heckscher betecknad som »en av Sveriges rikaste män». En av hans huvudgårdar var Brokind i Vårdnäs sn (Ög.), som han fick genom sitt gifte med en dotter av kammarrådet Gustaf Persson (Natt och Dag). H. G. F. personligen var en mindre tilltalande man (se L. Larsson, Bilder från fordom, 1908, s. 87–91). Brev (8 st.) från H. G. F. till M. G. De la Gardie finnas i Riksarkivet, 13 brev från H. G. F. till B. Rosenhane finnas i Uppsala univ.-bibl. (sign. E 528–537). Hans dotter Gustaviana Christina F. (f. 1675, d. 1737) stiftade för denna ättegren ett fideikommiss, som med hennes brorson Melcher (se nedan) kom till grevliga ätten F. af Bålby; om en henne tillhörig, uppmärksammad visbok se Sigrid Leijonhufvud i Samlaren 1903 (s. 49 ff.). Hennes bror Melcher F. (f. 1677, d. 1716) var även verksam som konstnär. Han tjänstgjorde vid Västmanlands reg. och blev 27 febr. 1710 (Stenbocks fullmakt; senatens fullm. 7 mars s. å.), dagen före slaget vid Hälsingborg, överstelöjtnant. Sedan regementschefen stupat i slaget, fördes regementet av M. F., som 27 sept. 1712 (Stenbocks fullmakt) blev överste. Fr. Hjelmqvist tryckte 1910 (Lunds univ:s årsskr., N. F., afd. 1, bd 6, nr 6) »M. v. Falckenberghs journal under fälttåget i Skåne 1710». M. F. deltog i fälttågen i Nordtyskland 1712–13 och berömdes av Stenbock som en »vigilant och braf» officer. Under kriget i Norge 1716 tillfångatogs han vid Moss 12 april och dog följande dag av sina sår. Sedan deras syster Anna Maria F. (f. 1679, d. 1744), gift med fältmarskalken greve Axel Sparre, dött, gjorde de då kvarlevande syskonen hennes gård Brokind till fideikommiss för brorsonen Melcher F., vars far var översten Henric F. (f. 1681, d. 1754), en känd karolin, som 1715 rymde ur rysk fångenskap. I sitt första gifte med grevinnan Ulrica Bonde af Björnö hade överste Henric F. bl. a. den ovannämnde sonen riksrådet och kanslern för Lunds universitet Melcher F. (F. 7), som 1773 blev friherre och 1778 greve F. af Bålby. Om dennes stora bok- och handskriftssamlingar på Brokind samt om godsets och samlingarnas öden i nyare tid se art. om honom nedan och där anförda källor. Genom M. F: s upphöjelse till greve utdog adl. ätten F: s af Bålby äldre gren (om den yngre, Paltilaholmsgrenen, se ovan s. 201).

Bland riksrådet greve M. F: s barn märkas överstekammarjunkaren greve Henric F. af Bålby (f. 1770, d. 1837; grenen fortlever) till Brokind och generalmajoren greve Carl Adam F. (f. 1777, d. ogift 1857).

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., Biographica, RA. – Henrik von Falkenbergs dagbok och bönbok, utg. av F. Falkenberg (1913); Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, båda serierna. – J. A. Almquist, Frälsegodsen under storhetstiden, 1:2, 2:2, 3:2 (1931, 35, 47); E. Brännman, Frälseköpen under Gustav II Adolfs regering (1950); G. M. Carlander, Svenska bibliotek och exlibris, 3 (2:a uppl., 1904) och 4:2 (2:a uppl., 1904); F. von Dardel, Minnen, 2–1 (1912–13); dens., Dagboksanteckningar 1877–1880 (1918); Sven Eriksson, Carl XV (1954); F. Falkenberg, Biografier över under 1909–1919 avlidna medlemmar av ätten F. (1920) och motsvarande arbete för tiden 1920–1929 (1930) samt 1930–1939 (1940); dens., Falkenbergska släktboken (1937); dens., Falkenbergska släktminnen jämte tillägg till Släktboken (1942); D. Harbe, Skagershult. En Närkessocken (1947; rör ätten F. af Bålby), s. 55–79; E. Heckscher, Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, 1:2 (1936); J. A. Lagermark, Karl XII:s krig i Norge 1716 (1883), s. 48 f.; L. Larsson, Bilder från fordom (1908), s. 87 ff.; Sigrid Leijonhufvud, Några kvarlefvor af svensk dramatik från 1600-talets slut (Samlaren, 24, 1903), s. 49 ff.; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare (1920–21); G. Lext, Brokindsarkivalier i Linköpings stifts- och landsbibliotek (Linköpings bibl:s handl., ny serie, 4: 2, 1949); B. Olsson, Kalmar stifts herdaminne, 4 (1951); Jully Ramsay, Frälsesläkter i Finland... (Hfors 1909–16); Ada Rydström, Boken om Tjust, 4 (1910), s. 35–55; S. A. Sparre, Kungl. Västmanlands regementets historia, 4 (1930; om överste Melcher F., f 1716); Svenskt konstnärslexikon, 2 (1953); A. Törneros, se texten ovan s. 203, 206; C. von Warnstedt, Brandenburgisk adel med svenska ättlingar (1944); B. Wedberg, Karl XII på justitietronen (1944), s. 214–218 (v. presidenten Henrik G. F., f 1709).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Falkenberg, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15067, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15067
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Falkenberg, släkt, urn:sbl:15067, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se