Faxe, släkt



Band 15 (1956), sida 391.

Biografi

Faxe, en av Skånes äldsta och mest kända borgerliga släkter. Rörande släktens ursprung har stamfadern kyrkoherden i Skabersjö (Malm.), från 1642 häradsprosten i Bara Jörgen Jensen Faxe (f. 1614, d. 1681) lämnat uppgift i den självbiografi (orig. i Faxearkivet, Nydalakloster; avskr. i Sommelius' saml., ser. A 1, Fol., Bara härad, LB), som han uppsatt att användas för personalier vid jordfästningen och varom se närmare Carlquists herdaminne (2: 5, s. 110 ff.). Enligt Jörgen F. själv var han född »udi Faxe» på Själland, och son av ridefogden Jens Söffrensen på Näsbyholm och Margareta Christophersdatter, som i sin tur var dotter av rådman Christopher Tillufsen i Ystad. Uppgifterna ha bestritts från danskt håll men med orätt (se Carlquist; flera släkter F. ha funnits, både på Själland och i Skåne). Det Näsbyholm, som avses, är utan tvivel (med tanke på moderns härkomst från Ystad) godset i Gärdslövs sn (Malm.). Enligt Jörgen F. var hans mormor – Christopher Tillufsens hustru – dotter av den lärde magister Jon Tursen (se Carlquist, 2:4, s. 473–477), rektor för Lunds domskola. Sistnämnda uppgift kan direkt styrkas ur primärmaterial. Enligt köpekontrakt i Malmö stadsarkiv sålde Christopher Tillufsen »aff Ystad» och hans hustru Gertrud Jonsdatter 19 juli 1596 den gård i Malmö, som de ärvt efter hennes far, kaniken Jon Tursen (Carlquist, a.a., 2:4).

Prosten Jörgen F., som med sina två hustrur och tretton barn är avbildad å epitafium i Skabersjö kyrka, var ansedd som en redbar och plikttrogen man. Han fick utstå många svårigheter. Under Gustaf Horns skånska härjningståg miste Jörgen F. all sin egendom och fick även hemmet plundrat under Karl XI:s skånska krig. Prosten F. äktade först en professorsdotter från Köpenhamn Dorothea Hermansdatter (d. 1653) och andra gången 1657 Ellena Jacobsdotter (f. 1638, d. 1705), borgmästardotter från Malmö. Den fortlevande släkten härstammar från barnen i andra giftet. Av dessa äktade Margaretha F. (d. 1713) rådmannen och handlanden i Malmö Peter Hegardt (ståtligt epitafium med deras porträtt, förr i Caroli kyrka, nu i S:t Petri kyrka där; om dem se E. Bager). Två hennes systrar blevo ingifta i Malmöfamiljen Nehrman (om dem se T. Nerman); den ena av dem, Ingeborg F. (d. 1730), var mor till den berömde juristen David Nehrman, adl. Ehrenstråhle (se SBL, 12, s. 385 ff.).

Prosten Jörgen F:s son Jacob F. (f. 1659, d. 1725), som efter fadern blev kyrkoherde i Skabersjö 1681, äktade Anna Ledebur (dotter av borgmästaren i Malmö Cornelius Ledebur). Deras dotter Anna Maria F. (d. 1738), gift Weijer, var mormor till den berömde affärs- och kommunalmannen i Malmö kommerserådet Frans Suell. Släkten delades i två huvudlinjer med Jacob F:s två söner kyrkoherden i Ausås (Krist.), sedan i Kristianstad, prosten fil. magister Cornelius F. (f. 1684, d. 1741; uppkallad efter morfadern Ledebur), tillika riksdagsman, och fil. magister Wilhelm F. (f. 1696, d. 1743), vilken liksom far och farfar var kyrkoherde i Skabersjö.

Här må först redogöras för släktens yngre linje, som numera är utdöd. Till denna hörde W. F: s (d. 1743) äldste son, den lärde Jacob (Wilhelmsson) F. (f. 1730, d. 1790). Denne, som var dotterson till professorn i Dorpat och Lund Arvid Möller, blev fil. magister i Lund 1751, docent i teologiska fakulteten 1753, förestod historieprofessuren under S. Lagerbrings tjänstledighet 1757 och blev teologie adjunkt 1762. J. F. prästvigdes s.å., blev kyrkoherde i Kvistofta och Glumslöv (Malm.) 1763 och prost i Rönnebergs härad 1784. Han blev titulär teologie professor 1782 och var riksdagsman i prästeståndet 1789; LFS 1781. Mycket beläst och ägare av ett stort bibliotek var denne Jacob F. en självständig natur och som teolog tolerant. Med sin son Vilhelm F. (se nedan) förde han en stor brevväxling, av vilken dock blott faderns 108 brev äro bevarade (se under F. 2); de ge en märkligt rik bild av en dåtida skånsk präst och teolog. Den nämnde J. F: s son var biskopen i Lund Vilhelm F. (F. 2). Bland dennes barn märkes äldste sonen fil. magister Jacob F. (f. 1796, d. ogift 1827), som blev docent i grekiska litteraturen vid Lunds universitet 1820 och e.o. bibliotekarie vid univ.-biblioteket 1823; LFS 1825. Vid den unge vetenskapsmannens förtidiga bortgång (under en nervfebersepidemi) skrev Tegnér den bekanta sorgedikt över honom (Tegnérs Saml. skr., 6, 1923, s. 17 ff.), som börjar: "Vännerna klaga från Lund, ty döden är lös bland dem alla, Vandrar från hus till hus, plockar det käraste ut." Biskopens gren utdog på manssidan med hans yngre son hovrättsfiskalen Peter Georg F. (f. 1800, d. ogift 1874). Av döttrarna blev den äldre, Louise F. (d. 1860), gift von Greiff; om denna familjs emigration till och liv i Colombia se monogr. av Rosa Nisser. Biskopens yngre dotter professorskan Margrethe Engeström, född F. (se SBL, 13, s. 653, 655), var den till vars ättlingar biskopens arkiv kom att gå i arv (SBL, 13, s. 655; nedan på F. 2, s. 416).

Yngre linjens andra gren utgår från professor Jacob F:s bror (biskopens farbror) förste amiralitetsmedikus med. doktor Arvid F. (d. 1793; F. 1), en berömd läkare. Hans son var den också såsom läkare kände Carl Arvid F. (f. 1766, d. 1821), som blev förste fältmedikus vid flottan 30 sept. 1789, med. dr i Lund 29 jan. 1791, stadsfysikus i Karlskrona 12 jan. 1792 och överfältläkare vid flottan 4 april 1812. Carl A. F. var fader till justitiekanslern, statsrådet och landshövdingen Arvid Gustaf F. (F. 3). Med den sistnämndes son vice häradshövdingen och auditören Arvid Johan August F. (f. 1845, d. 1884) utdog hela yngre linjen på manssidan och med dennes syster Ida M. E. S. F. (d. 1922), g.m. hovrättsrådet Hjalmar August Uggla (föräldrar till fd. förste bibliotekarien fil. dr Arvid Hj. Uggla), även på kvinnosidan. Redan tidigare utgick yngre linjeris tredje gren, stammande från amiralitetsmedikus A. F:s (d. 1793) bror Carl Cornelius F. (f. 1742, d. 1782), handlande i Malmö (burskap 18 dec. 1769). Hans son tobaksfabrikören Gustaf Wilhelm F. (f. 1773, d. 1824), som 26 sept. 1821 övertog det av M. Morsing grundade tobaksspinneriet i Malmö (tills. m. D. Riber) och drev det till sin död, avled ogift.

Den förut nämnde prosten i Kristianstad Cornelius F. (d. 1741; ovan s. 392) blev stamfar för släktens äldre linje. Han karakteriseras som »en gammaldags präst i sin prydno»; han åtnjöt biskop Andreas Rydelius' förtroende och bemötte med saktmod och vidhjärtenhet den radikala pietismens anhängare i sin församling (Pleijel, s. 92). C. F. hade i gifte med Beata Elisabeth Lönn flera barn, av vilka en son behöll den ecklesiastika traditionen, nämligen kyrkoherden i Frillestad (Malm.), prosten Adolph F. (f. 1721, d. 1803; barnlös), medan en annan son, Abraham F. (f. 1731, d. 1795; ogift), ingick i Kommerskollegium 1754 och blev kommerseråd 1792. Inte mindre än tre av deras systrar blevo ingifta i släkten Hegardt (en i Uddevalla, två i Malmö). Den äldsta dottern Catharina Elisabeth F. (f. 1722, d. 1776), g. 1752 m. faktorn och handlanden Johan Hegardt, fortsatte efter hans död 1753 den av honom ägda yllefabriken i Malmö. Hon drev denna under växande svårigheter till 1772, då den nedlades (Kjellberg, s. 682 ff.). Prosten C. F:s (d. 1741) andra dotter Helena Margaretha F. (f. 1728, d. 1758) hade med handlanden Gustaf Hegardt (d. 1783) dottern Helena Elisabeth Hegardt, g.m. handlanden Hans Petter Schiuberg (d. 1793) i Malmö. Deras dotter Helena Margaretha Schiuberg (f. 1778, d. 1811) gifte sig med Cornelius F. (d. 1813), och från hennes familj ärvdes 'Faxeska huset' i Malmö, varom se nedan (s. 395).

Den fortlevande äldre linjen F. stammar från prosten C. F:s (d. 1741) son – således bror till prosten Adolph, kommerserådet och de tre fruarna Hegardt – handlanden i Malmö Lorens F. (f. 1730, d. 1798). Han började hos sin frände Gustaf Hegardt (se ovan), drev sedan egen rörelse (burskap 4 april 1761) i sin gård vid Östergatan och fortsatte till 1796 (uppsade burskapet 27 juni detta år). Han äktade 1764 Anna Brita Wendt (dotter av vinhandlanden Theodor Wendt). Lorens F. och hans hustru hörde till den herrnhutiska kretsen bland köpmansfamiljerna i Malmö (Pleijel, s. 92 f.). L. F. och Anna Brita Wendt hade flera döttrar och sonen, handlanden i Malmö Cornelius F. (f. 1768, d. 1813), som fick burskap 15 nov. 1796. Denne var förman för stadens äldste 1800–08, blev led. av hamndirektionen 1802 och rådman 1808 (installerad 12 jan. 1809). Han var även delägare i klädesfabriken Hoppet i Malmö (Kjellberg, s. 702). År 1796 äktade han sin fränka Helena Margaretha Schiuberg, dotterdotter till hans faster Helena Margaretha F., g.m. Gustaf Hegardt (se ovan). Cornelius F. och hans maka inflyttade då i den Schiubergska gården vid Larochegatan, det nu s.k. Faxeska huset, som är en av stadens sevärdheter; det genomgick en pietetsfull rekonstruktion 1910 (Isberg, Handbok, s. 356–390 och särskilt s. 356 och 370 ff.). När fästningsverken och Söderport raserades i Malmö, medförde detta en omläggning av affärsverksamheten (som koncentrerades till Södergatan), vilket skadade många äldre köpmän, bland dem Cornelius F. och hans svåger Gustaf Schiuberg; den senare gjorde konkurs 1823 (Isberg, Handbok, s. 371 f.). Sedan C. F:s svärmor (Hans Petter Schiubergs änka, f. Hegardt) avlidit 1826 och Gustaf Schiuberg 1834, kom Faxeska namnet att fastare knytas till huset genom G. F: s yngre son Adolph F., varom se nedan. En äldre son till C. F. (d. 1813) var den efter morfadern uppkallade Hans Petter F. (f. 1805, d. 1880), häradsskrivare i Ystad. Denne var fader till rådmannen och magistratssekreteraren i Ystad, vice häradshövding Cornelius Adolf Michael Gustaf F. (f. 1853, d. 1922), g. 1) m. Hilda Cavallin, 2) m. Martha Geijer, och bankkassören i Trelleborg Adolf F. (f. 1856, d. 1937). Denne slöt grenen på manssidan, men den fortlever på kvinnosidan med en hans syster och Gustaf F:s dotter i första giftet änkefru Märta Dieden, född F. (f. 1893, d. 1961), Malmö.

Köpmansgrenen i Malmö fortsatte med rådman Cornelius F: s (d. 1813) yngre son Adolph F. (f. 1811, d. 1878). Genom sin mormor, f. Hegardt, och hennes mor, f. Faxe, samt genom sitt gifte 1846 med Cecilia Kockum (f. 1810, d. 1892) – dotter av fabriksidkaren Lorens Kockum och Anna Sophia Suell (Frans Suells dotter och således också Faxe-ättling, se släkttavlan) – var Adolph F. redan i släktskapshänseende en typisk representant för det gamla, förnämliga patricierskiktet i Malmö. Han förvärvade småningom (helt och hållet 1842) det stora huskomplexet vid hörnet av Laroche- och Engelbrektsgatorna, som morfadern och morbrodern ägt och vars ena del sedan denna tid bär namnet Faxeska huset (se ovan). Då A. F. vid faderns död ej fyllt två år, flyttade han med sin mor till mormodern, fru H. E. Schiuberg, f. Hegardt. Vid 19 års ålder kom A. F. i handelslära hos morbrodern Gustaf Schiuberg, stannade till dennes död 1834 och var sedan i tjänst hos handlanden Mathias Flensburg 1834–40. Efter att själv ha erhållit burskap i Malmö 19 sept. 1840 började A. F. egen verksamhet. Han hade först olika planer (borstbinderi, handskfabrik, korkfabrik, se Isberg, Handbok, s. 386) och drev sedan affärer först med specerier, men även i timmer, stenkol, spannmål och spirituösa. År 1842 köpte han Ribersborg, som ännu ägs av ättlingar. Han var stadsfullmäktig 1867–78. Några år före sin död tog A. F. fr.o.m. 1 jan. 1876 (anmält till magistraten 31 dec. 1875) under firmanamnet Ad. Faxe & Söner sina söner Cornelius F. (d. 1924; F. 4) och Lorens F. (d. 1923; F. 5) i affären, som genom deras arbete huvudsakligen blev en stor vin- och spirituosaaffär – vinhandlartraditioner hade familjen från Adolph F:s farmors far Th. Wendt (se ovan s. 394). Personligen var Adolph F. en välvillig och försynt man. Son till den nämnde Cornelius F. (F. 4) var direktören Erik Gunnar Cornelius F. (F. 6), som bildade firman G. C. Faxe och a.-b. Aga-Faxius, båda med säte i Malmö. Gunnar F:s son Carl Jörgen Cornelius F. (f. 1912, d. 2001) är släktens nu levande huvudman. Jörgen F. är verkst. direktör i G. C. Faxe a.-b. och a.-b. Aga-Faxius. Söner till Lorens F. (F. 5) äro Adolf Theodor F. (f. 1878, d. 1964), verkst. direktör för a.-b. Adolf Faxe, och ingenjören Lorens F. (f. 1888, d. 1974), verkst. direktör för a.-b. Kristallin. – Den utförligaste genealogien över släkten F. är Ulla Bellanders 1920.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Biskop V. Faxes saml. och G. J. Sommelius' saml., LB; Biskop V. Faxes arkiv, hos fd. rektorn fil. dr J. Feuk, Carlsnäs, Nydalakloster; kyrkoböcker, Landsarkivet i Lund; kyrkoböcker, burskapshandlingar, A. U. Isbergs saml. m.m., Malmö stadsarkiv. – J. A. Almquist, kommerskollegium och riksens ständers manufakturkontor samt konsulsstaten (1912—15), s. 507; E. Bager, Med penna och ritstift (1947); Ulla Bellander, Släkten Faxe (Malmö fornminnesförening, minnesskrift 1909–1919, tr. 1920), s. 104–151; Biografiskt lexikon öfver namnkunnige svenske män, ny uppl., 4 (1875), s. 318–329; [E. Bodman], Fyra generationer Malmö-köpmän. Några glimtar av den traditionsrika Faxeska firmans verksamhet (Skånska aftonbladet 24 okt. 1942); F. Böök, Esaias Tegnér, 2–3 (1946–47); G. Carlquist, Lunds stifts herdaminne, 2:4 (1952), s. 476, och 2:5 (1954), s. 110 ff.; S. Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878); dens., Lunds stifts herdaminne, 1,3,5 (1854, 56, 58); The commer-cial Who's who in Scandinavia. Ledande män inom Nordens näringsliv, Del Sverige, red. av R. Ekman (1950); P. Engström, Ett gammalt 100-årigt affärshus. Ett dubbeljubileum i det Faxeska huset vid Larochegatan (Sydsv. dagbl. snällposten, 26 okt. 1942); [E. Follin], Tal vid härads-prostens ... Adolph Faxes graf ... den 26 augusti 1803 (1803); Hantverkare och fabriker inom svensk tobakshantering 1686–1915 (1950), s. 823; A. U. Isberg d.ä., Bidrag till Malmö stads historia, 2 b (1900); A. U. Isberg d.y., Malmö stads kyrkor. 1. Malmö stads kyrko- och graf donationer (1914), s. 245 f.; dens., Handbok med uppgifter och förklaringar till A. U. Isbergs s:rs historiska karta över Malmö stad av år 1875 (2:a uppl., 1923); S. T. Kjellberg, Ull och ylle (1943); J. Kruse, S:t Knutsgillet i Malmö (1898); O. Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719–1917 (1919); Inga Arwin-Lindskog, Ett sjukhus i motvind. Om amiralitetssjukhuset och kungl. flottans sjukhus i Karlskrona (1955); T. Nerman, Släkterna Nerman (1945), s. 21 ff.; Rosa Nisser, Guld och gröna skogar. Svenska äventyr och öden i Colombia (1939); M. Norberg, Äreminne öfver theologiae professoren Jacob W. Faxe ... (1790); A. Z. Pettersson, Minne af e.o. vice-bibliothecarien ... Jacob Faxe (1827); H. Pleijel, Herrnhutismen i Sydsverige (1925); C. Sjöström, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682–1832) (1897); dens., Skånska nationen 1833–1889 (1904); dens., Blekingska nationen 1697–1900 (1901); G. Sommelius, Lexicon eruditorum scanensium (1776–97); Sv. biografisk kalender, 1. Malmöhus län, utg. av Hj. Gullberg & T. Uggla (1919); Sv. släktkalendern, 14, 1950, utg. av Ulla Elgenstierna; Sydsv. dagbl. snällposten 2 april 1939 (art. om Ribersborg); E. Tegnér, Samlade skrifter, utg. af E. Wrangel & F. Böök, 2–10 (1924–25); M. Weibull & Elof Tegnér, Lunds universitets historia 1668—1868 (1868); [V. örnberg], Sv. ättartal, 10 (1894). — Meddel. av överbibliotekarien G. Carlquist, fru Elisabeth Weibull, född Faxe, fru Märta Dieden, född Faxe, direktör Jörgen Faxe, fd. rektorn fil. dr J. Feuk, stadsarkivarien L. Ljungberg, hovpredikanten A. Lysander, fd. förste bibliotekarien A. Uggla, m.fl.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Faxe, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15160, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-10-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15160
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Faxe, släkt, urn:sbl:15160, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-10-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se