Lorens Faxe

Född:1850-02-05 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län
Död:1923-05-30 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län

Affärsman, Grosshandlare


Band 15 (1956), sida 427.

Meriter

5. Lorens Faxe, bror till F. 4, f. 5 febr. 1850 i Malmö (Petri), d. 30 maj 1923 där (ibid.). Elev vid Malmö h. a. läroverk 1859–66; köpmansutbildning i Tyskland och England; inträdde jämte brodern Cornelius F. i faderns affär; jämte Cornelius F. delägare där 1 jan. 1876 under firma Ad. Faxe & Söner; drev efter faderns död 1878 jämte sin bror Cornelius F. (F. 4) dels en diverseaffär (till 1909), dels en vin- och spirituosaaffär (till 1918); ordf. i styrelserna för Dahlgrenska stiftelsen i Malmö från dess början 1880; led. av styrelsen för Kockums järnverks a.-b. 1882–1923 (ordf. fr. 1910), av styrelsen för Malmö bryggeri a.-b. 1882–1912; led. av Malmö stadsfullmäktige 1889–1916, av drätselkammaren 1886–1910 (ordf. i dess andra avdeln. 1908–10 och vice ordf. i samfällda drätselkammaren under samma tid); stiftare av Margarin a.-b. Zenith i Malmö (styrelsens ordf. 1890–1923); led. av styrelsen för Skånska intecknings a.-b. i Malmö från 1895, av centralstyrelsen för a.-b. Skånska handelsbanken 1896–1919 och Skandinaviska kredit a.-b. 1919 till sin död, av styrelsen för Manufaktur a.-b. i Malmö 1906–23; ordf. i styrelsen för Malmö handelsgymnasium från 1907; led. av Malmö S:t Petri församlings kyrkoråd 1908–23; led. av kommittén för ordnandet av handelsundervisningen i Sverige 1908–10; ordf. i Malmö börsförening 1910–20, ordf. i a.-b. Malmö förenade bryggerier 1912–23 samt stiftare och styrelseled. i Sv. Rederi a.-b. Öresund. RVO 1899; RNO 1912; KVO2kl 1919.

G. 8 dec. 1875 i Malmö (Petri) m. Elly Maria Flensburg, f. 4 nov. 1853 där (ibid.), d. 16 okt. 1934 där (Limhamn), dotter av grosshandlaren i Malmö, konsul Niclas Theodor Flensburg och Emilie Adolphine Ståhle.

Biografi

Lorens F. fick liksom sin bror Cornelius (F. 4) en gedigen kommersiell utbildning och vistades flera år utrikes, i Tyskland och England, därunder tre år hos Fredr. Hutt & Co., London. Samtidigt med brodern började han i faderns firma, och bröderna blevo delägare i denna, nu kallad Ad. Faxe & Söner, från nyåret 1876. Rörande firmans verksamhet och utveckling samt de båda herrarna F: sroll som chefer och förhållande till varandra och personalen är redan redogjort på art. om brodern C. F. (F. 4), till vilken hänvisas.

Liksom Cornelius F. var grosshandlare Lorens F. också en kommunalt mycket betrodd man, satt 26 år i stadsfullmäktige och 24 i drätselkammaren, därav de sista åren som vice ordförande i den gemensamma kammaren och ordförande i dess andra avdelning. Båda brödernas självständiga hållning i stadsfullmäktige, även gentemot varandra, har redan ovan (s. 425) betonats. Lorens F. hade också kyrkliga intressen, som ledde till ledamotskap under 15 år i Malmö S:t Petri församlings kyrkoråd, där han var högt skattad. Liksom brodern tillhörde han en rad av styrelser, ibland som stiftare, ibland som ordförande (se meritlistan ovan). Sedan gammalt intresserad för praktisk handelsundervisning nedlade Lorens F. under många år ett omfattande arbete för Malmö högre handelsinstitut, sedermera Malmö handelsgymnasium, vars styrelseordförande han var sedan 1907. Då gymnasiet inflyttade i sitt nya hem vid Pildammsvägen, fick F. Vasaordens kommendörsband 1919. Hans kunskaper och erfarenhet logos även i bruk av statsmakterna, då han 1908 insattes i en k. kommitté för ordnande av handelsundervisningen i landet.

De båda bröderna vårdade också stadens och släktens minnen. Sålunda läto de 1910 gemensamt reparera det Faxeska korsvirkeshuset (från 1500-talets slut, vid Larochegatan; redogörelse i Isberg, Handbok, s. 387–390), liksom de, jämte vice häradshövding G. Hegardt, bekostade det Hegardt-Faxeska epitafiets i Petri kyrka renovering 1905 (Isberg, Malmö stads kyrkor, s. 245 f.).

Lorens F. var i hela sitt framträdande en försynt och distingerad man, en nobel representant för den gamla köpmannatraditionen i Malmö. Hans anföranden i stadsfullmäktige och drätselkammaren präglades av sakkännedom och gott förstånd och framfördes med den värdighet och älskvärdhet, som låg i hans väsen (A. U. Isberg i saml. om stadsfullm.). I sin villa vid Öresund, Lilla Framnäs, liksom i sitt hem i staden utövade F. och hans maka, av den gamla Malmösläkten Flensburg, stor gästfrihet och välgörenhet. Mot slutet av sitt liv råkade Lorens F. som affärsman ut för ekonomiska olyckor. Dessa orsakades bl.a. av de allmänna konjunkturerna under krisåren efter första världskrigets avslutning med t.ex. deras enorma prisfall och kursfall. Därtill kom, att Lorens F. som köpman torde varit mera optimistisk och mindre försiktig än brodern Cornelius. Genom sin godhjärtade önskan att hjälpa andra ur deras krissvårigheter drogs Lorens F. på det sättet in i andras affärer och engagemang, så att han fick stödja dem med allt större belopp, till dess hans egen förmögenhetsställning var undergrävd. Med växande nedslagenhet och därtill sjuk kunde L. F. visserligen ekonomiskt hålla sin ställning till sin död våren 1923, men dödsboet visade mycket stor brist, som ledde till konkurs. Vad som rörande Lorens F. framför allt kvarstår i minnet, är dock givetvis de stora positiva insatser, som den högt aktade och avhållne köpmannen i sin krafts dagar gjort till fromma både för de företag, som han varit med om att leda, och för Malmö stads allmänna angelägenheter.

Författare

Alb. Lysander.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor (jfr ovan under F. 4 anförda sådana): Kyrkoböcker, A. U. Isbergs samling angående Malmö stadsfullmäktige, konkursakterna nr 62 och 99, 1923, Malmö stadsarkiv. – Kommunalt tryck. – A. U. Isberg, Malmö stads kyrkor (1914); dens., Handbok med uppgifter och förklaringar till A. U. Isberg S:rs historiska karta över Malmö stad av år 1875, 2:a uppl., utg. av A. U. Isberg J:r (1923). – Nekrologer i pressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lorens Faxe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15173, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alb. Lysander.), hämtad 2019-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15173
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lorens Faxe, urn:sbl:15173, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alb. Lysander.), hämtad 2019-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se