Fegræus, släkt



Band 15 (1956), sida 443.

Biografi

Fegræus, släkt. Till denna släkts historia knyter sig en av de stora mytbildningarna i svensk genealogi. Den äldre genealogiska litteraturen fr.o.m. von Stiernmans adelsmatrikel (1, 1754) anger sålunda, att från denna släkt skulle härstamma fyra adliga ätter — Appelbom, Igelström, Strömfelt och Fägerstierna — men att det här egentligen rörde sig om förnyelse av adelskap. Släkten Fegræus skulle nämligen utgöra en fortsättning på den »urgamla, förnämliga Wångasläkten», vilken skulle kunna följas till mitten av 1300-talet och som delat sig i »herreskapen till Bodehult, Ljusefors, Stora Wånga, Hinsekind, Bryneslöf och Näs», för att citera H. Tersmedens kalender över ointroducerad adel 1899. Det anges, att »Wångasläkten» förde i vapnet »tre rinnande strömmar i blått fält»; strömmarna anges stundom med termen »böljor». Mytbildningen i fråga hade bl.a. befordrats av P. Wieselgrens (sign. -N) genealogiska utsvävningar i Biographiskt lexicon (bd 21, 1855, art. Wångaslägten, s. 278—317). Den antagna härstamningen vann i nyare tid hävd icke blott genom G. Anreps ättartavlor, utan även därigenom, att Anrep i »Svenska slägtboken» (1, 1871) på artikeln om släkten Fegræus (s. 234—250) åter gick i god för densamma.

När F. U. Wrangel och O. Bergström 1900 utgåvo bd 2 av sina ättartavlor, tilläto de sig en vag kritik i inledningen till ätten Strömfelt, men vågade »ej alldeles avvisa en dylik härstamning». Ännu i SBL (2, 1920) heter det om släkten Appelbom, att den ledde »sitt ursprung från den bekanta Vångasläkten». G. Elgenstierna uppgav likaledes i sitt första band av ättartavlorna (1925), att ätten Appelbom »härstammar från en gammal frälsesläkt, den s.k. stora Vångasläkten»; påståendet upprepades på Igelström i bd 4 (1928). I bd 7 (1932) hade Elgenstierna emellertid hunnit att börja en kritisk bearbetning av uppgifterna och avvisade under Strömfelt helt genealogiens sex äldsta generationer såsom ren konstruktion; den äldre uppfattningen om släktens härstamning går likväl igen på artikeln Fegræus i »Svenska män och kvinnor» (1944). Elgenstierna påvisade bl.a., att en av de presumerade förfäderna uttryckligen angivits i källorna såsom död barnlös. Däremot bibehöll Elgenstierna en gemensam härstamning från en Bengt Haraldsson (1500-talets början) för de fyra släkterna Appelbom, Igelström, Strömfelt och Fägerstierna och angav i ingressen, att det dock icke vore uteslutet, att denne Bengt Haraldsson, som uppgivits vara bror till biskop Magnus Haraldi i Skara, kan ha varit identisk med en frälseman nämnd 1527. Nyare undersökningar visa emellertid, att frågan är vida mer komplicerad än man trott, varför redogörelse för problemkomplexet här lämnas.

1. Historiografiskt sett återgår Stiernmans uppgift på vida äldre källor. Redan i sköldebrevet för friherrliga ätten Appelbom 1719 är myten fullt utbildad och »böljorna» där satta i hjärtvapnet, medan det adliga appelbomska äppleträdet försvunnit ur vapnet. I Peringskiölds genealogier (»Ätte book», Riddarhuset) finns genealogien ännu något tidigare och återgår utan tvivel i viss mån på uppgifter, som i sin ursprungliga, rätt magra form härröra från den 1645 adlade häradshövdingen Anders Haraldsson Appelbom (f. 1576, d. 1649). Medan inga som helst antydningar om frälsehärstamning finnas i sköldebreven för ätterna Strömfelt (1632, konfirmationsbrev 1634), Appelbom och Igelström (båda 1645) eller Fägerstierna (1675), har A. Appelbom efterlämnat vissa biografisk-genealogiska anteckningar, som i senare avskrift (från 1600-talets slut?) finnas i Krigsarkivet (Biographica). Han anger där, att hans fader var Harald Bengtsson, född i Nylöse (Nya Lödöse), »stadsens sekreterare» där, att dennes far Bengt Haraldsson, också född i Nylöse, var »biskop Månses i Skara broder» och att deras far var »Harald Månsson af Stoor Wånga». Möderneuppgifterna i nämnda avskrift äro, såsom J. Liedgren utrett, endast rätta däri, att modern hette Ragnhild och tillhörde en släktkrets från Västervånga (i Norra Vånga sn, Skånings härad), eljest felaktiga, men härröra måhända från en senare hemulsman. Troligare är, att biskop O. Laurelius' notiser i likpredikan över Anders Appelbom (1650) återgå på denne eller hans egen familj, och där kallas modern Ragnhild Svensdotter, dotter av Sven Jonsson i Västervånga, en adelsman. Liedgren har visat, att hon i själva verket hette Ragnhild Jonsdotter, var syster till Sven Jonsson och dotter av Jon Svensson i Västervånga, en frälseman, som deltog i Västerås riksdag 1527 och är stamfar för ätten Lind af Hageby. Då Anders Appelbom sålunda icke ens fullt korrekt vetat namnet på sin morfar, böra hans uppgifter även i övrigt granskas med stark kritik. Notisen att farfadern varit bror till biskop Magnus Haraldi i Skara kan ej kontrolleras, och biskopens släkt är okänd; möjligen är uppgiften riktig. Att Appelboms farfars far varit »Harald Månsson af Stoor Wånga» skulle genom notisens formulering snarast antyda, att det här rört sig om en frälseman. Liedgren har emellertid visat, att Jon Svenssons i Västervånga dotter Ragnhild först var g. m. den ofrälse Nils Ingemarsson och sedan 1574 äktade tullskrivaren i Lödöse Harald Bengtsson — Appelboms far — vilken enligt frälserannsakning 1576 också var ofrälse. Härmed falla alla påståenden om, att familjen Appelboms fäderneförfäder skulle varit frälsemän. Notisen om farfarsfadern och hans gård är tydligen ren konstruktion, påverkad av den frälse mödernehärstamningen från Västervånga. Det visar sig även, att A. Appelboms farfar, på vilken han har rätt namn, kan identifieras genom inlagor i en arvsprocess mellan hans andra maka som änka och döttrarnas i första giftet båda män. Den ena inlagan (Sandbergska saml., YY 4335—4336, KA) är en skrivelse från borgmästare och råd i Älvsborg 24 aug. 1558 (adressat: Måns Jönsson). Den andra inlagan är ett odaterat brev (ibid., YY 4337; jfr även pergamentsbrev i Kammarkollegii arkiv 23 maj 1566), härrörande från Bengt Haraldssons mågar (borgare i Älvsborg); på dess baksida finns en stamtavla, trol. av Rasmus Ludvigsson. Av inlagorna framgår, att Bengt Haraldsson var borgare i Älvsborg, hade skeppsparter där och var bror till »herr Joen i Broddetorp», således en präst. Även dessa uppgifter visa således, att det här rör sig om en ofrälse familj. Tullskrivaren (fullmakt som sådan 5 sept. 1571, Riksregistr.) Harald Bengtsson dog tidigt (före 1587 enligt Liedgren, s. 43), och A. Appelbom (f. 1576) kan därför svårligen ha haft större tillgång till genealogisk kunskap genom honom. Fadern är troligen identisk med den Harald Bengtsson i Lödöse, som kallas salig redan 19 okt. 1586 i Nya Lödöse tänkeböcker (där f. ö. modern nämnes i samband med arvsprocessen efter hennes förste man, se Liedgren) — sonen Anders, den blivande A. Appelbom, var då blott 10 år. Att den sistnämnde hade en bror Bengt Haraldsson (f. 1579), säger han själv (KrA), och denne är tydligen den Bengt Haraldsson, häradsskrivare i Västergötland, som ägde Iglabo i Ljurs sn (Älvsb.) och var far till Harald Bengtsson, 1645 adlad Igelström. Därmed är släktskapen mellan A. Appelbom och H. Igelström klarlagd.

2. Härmed är emellertid ingen som helst frändskap visad mellan gruppen Appelbom—Igelström och prästsläkten Fegræus från F'gre (Vadsbo härad, Skarab.), som fortlevde i en ofrälse gren samt i ätterna Strömfelt och Fägerstierna. Även för släkten Feg-ranis äro riddarhusgenealogiernas uppgifter om de äldsta leden delvis bevisligen orikliga, delvis obevisade och mindre troliga.

Släkten Fegræus uppges härstamma (jfr nedan s. 447) från en präst Hans Bengtsson (Johannes Benedicti), fader till kyrkoherden i Fagre Harald Hansson (så kallad i sigill vid uppgift om Fägre i Älvsborgs lösen 1613, KA), död 1619. Riddarhusgenealogierna uppge, att Hans B. blev kyrkoherde i Särestad 1564, avsatt 1574 (under liturgistriden) och kyrkoherde i Fägre 1577. Vidare anges (så redan i 1700-tals-uppgift i Biographica: Strömfelt, Riddarhuset), att han var född 10 juni 1519 och död 25 aug. 1586 i Fägre; anförda notis i Biographica anger såsom källa gravsten i Fägre (jfr nedan). I primärkällor finns Hans Bengtsson (sigill: HB och bomärkestyp, samt namnteckning) som kyrkoherde i Särestad 1571 (Älvsborgs lösen s. å., KA) och ännu 1577 (tiondelängd), med samma sigill med initialer. Däremot finns i Fägre 1569 kyrkoherden Petrus (SRA, 2:1, s. 306), 1571 Petrus (Älvsborgs lösen), 1574 Petrus (sigill: PL; tiondelängd, KA), 1579 med fulla namnet Petrus Laurenti(i) och sigill samt ännu 1586 P. L. (samma sigill) — troligen samme man ända från 1569. Således äro uppgifterna om Hans Bengtssons avsättning från Särestad 1574 och utnämning till Fägre 1577 oriktiga — 1577 är han kvar i Särestad, och i Fägre sitter Petrus Laurentii ännu 1586, som är Hans Bengtssons påstådda dödsår. Uppgiften om notiserna på gravstenen i Fägre kan därför ej godtagas; i kyrkan (som visserligen brann 1749) finns någon sådan gravsten ej heller bevarad, icke heller namnes den i tidigare uppgifter om Fägre (i ATA). Hans Bengtsson för ett till typen rent ofrälse sigill. Man vet intet om någon hans samhörighet med Lödöse och Harald Bengtssons familj där. Det enda, som kunde tyda på samband, är namnen Bengt och Harald (Hans Bengtssons son), men då ingen bevisning alls finns, är det riktigast att i nuvarande forskningsläge helt utskilja Fegræus-gruppen från den Appelbom—Igelströmska släktgruppen. Hur traditionen om samhörighet uppkommit, vet man ej; kanske är den riktig, kanske är den blott löst baserad på de nämnda dopnamnen och det förhållandet, att något slag av heraldisk »ström» finns i vapnen för såväl Strömfelt som Igelström.

Kyrkoherden Hans Bengtssons i Särestad faderskap till kyrkoherden i Fägre Harald Hansson (d. 1619, enligt av sonen rest epitafium i Fägre kyrka) är icke ens det strikt bevisat; släkttraditionen anger så å det epitafium, som under 1700-talets senare del uppsattes över familjen i Fägre kyrka och kan måhända ha visst vittnesvärde, då släkten dock suttit i Fägre sedan 1600-talets början. Inskriften (Carshult, s. 54) anger här prästerna av släkten, börjande med »Hans Bengtsson Strömfelt» (!), om vilken anges: »P: et P: i Säresta, flytt till Fägre». Av Harald Hansson med familj finnas porträtt å gamla altartavlan i Fägre (bild i Carshult, s. 52). Även andra barn till Hans Bengtsson äro kända av traditionen (Anrep, Sv. slägt-boken, 1, s. 239), bl.a. magister Bengt Hansson »Særstadiensis» (d. 1607), rektor i Skara. Harald Hansson är emellertid släktens med full säkerhet kände äldste stamfar. För honom, som 1608 blev kontraktsprost i Vadsbo, föreligger icke Fegræus-namnet i primärkällorna. I varje fall fördes namnet F. av hans barn, av vilka tre söner blevo officerare. Andra söner voro residenten Johan (Fegræus, 1632 adlad) Strömfelt (F. 1, se Strömfelt) och Andreas F. senior (f. 1588, d. 1651), efter fadern kyrkoherde i Fägre 1620, sedan i Horn (Skarab.) 1633 och prost; en av dennes söner var prosten Thorbern F. (f. 1633, d. 1702) i Horn, som varit lektor i Skara. Ännu en Harald Hanssons son, också med namnet Andreas F. (junior — det förekom, att helbröder hade samma namn; f. 1593, d. 1666), blev vid brodern Andreas F. seniors överflyttning till Horn kyrkoherde i Fägre 1633. Ytterligare i två generationer satt släkten kvar där med Andreas juniors son Harald F. (f. 1628, d. 1693), som blev kyrkoherde i Fägre 1667 och kontraktsprost, samt dennes son magister Johan F. (f. 1673, d. 1732), rektor i Borås, lektor i Skara samt kyrkoherde i Fägre 1706 (tilltr. 1707) och senare kontraktsprost. Den sistnämnde var även riksdagsman i prästeståndet 1719 och 1723. Grenen utdog på manssidan med en hans son 1740.

Bröder till Harald F. (d. 1693) voro landshövdingen Håkan Andersson F., 1675 adlad Fägerstierna (F. 2, se vidare Fägerstierna) samt Thorbern F. (f. 1631, d. 1689), lektor i Skara 1658, kyrkoherde i Mariestad 1671 (tilltr. 1673) och kontraktsprost. Han var riksdagsman 1672, 1675 och 1680. Från honom stammar den fortlevande släkten F.

Prosten Th. F. (d. 1689) hade i gifte med Ursula Loccenia, dotter av rikshistoriografen Johannes Loccenius, sonen Johan F. (f. 1661, d. 1725), häradshövding i Edsberg, Hardemo, Grimstad, Sundbo, Kumla, Sköllersta och Askers härad (i J. E. Almquist, Lagsagor etc, oriktigt kallad Fägerstierna; att det rör sig om den ofrälse J. F. framgår av fullmakten i riksregistr., som har epiteten »ärlig och förståndig» J. F.). Dennes son Thorbern F. (f. 1697, d. 1757) var först jurist, sedan godsägare på Skateby i Askers sn, Närke, och g. m. Beata Charlotta von Meijerhelm. Deras tre äldre söner, alla militärer, kallade sig Fägerborg, men hade inga ättlingar. Th. F: s yngste son hovrättskommissarien Carl Adolph F. (f. 1739, d. 1819) var liksom fadern godsägare på Skateby i Asker. Den mellerste av hans tre söner, bergsfogden i Lekebergslagen och Karlskoga Johan Eric F. (f. 1789, d. 1866 i Sundsvall) var fader till kommissionslantmätaren i Gotlands län Carl Ludvig August Victor F. (f. 1820, d. 1909 i Visby). Denne Ludvig F. skänkte stora paleontologiska samlingar till Naturhistoriska riksmuseet (Ekstrand) . Av hans barn var den ene geologen fil. doktor Torbern Jarl Severin F. (F. 3), som ej efterlämnade ättlingar, den andre ingenjören Thure Harald F. (f. 1862), som utvandrade till Nordamerika. Även en lantmätaren Ludvig F: s brorson Harald Thorbern F. (f. 1861) utvandrade till Nordamerika. Ännu en deras bror var disponenten Erik Robert Oscar F. (f. 1836, d. 1921), som bodde i Örebro och i två giften hade tillsammans fyra söner. Släkten fortlever.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr. och övriga anförda källor i RA och KA; Biographica KrA; Biographica och J. Peringskiöld, Ätte book..., Riddarhuset; Antikvariskt-topografiska arkivet (ATA): Fägre, Vitt.-akad. — Nya Lödöse tänkeböcker (1586 —1621), utg. av S. Grauers (1923). — J. A. Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna 1687—1857 (1909); J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige, 1 (1954); G. Anrep, Svenska slägtboken, 1 (1871); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenske män, 21 (1855); B. G. Carshult, Fagre kyrka (1943); V. Ekstrand, Svenska landtmätare 1628—1900 (1896—1903) och Supplement (1912); G. Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, 1 (1925), 4 (1928), 7 (1932); O. Laurelius, En christeligh lijkpredikan öfwer then ädle och welb. Anders Haraldsson Appelbom ... (1650); J. Liedgren, Ätten Lind af Hageby och dess släktskap med ätten. Appelbom (Personhist. tidskr., 47, 1949); dens., Ätterna Linds äldre vapenbilder (ibid., 50, 1952), s. 92; B. V: son Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala från år 1595, 1 (1928—46); Skara läroverk 1641— 1941 (1941); A. A. von Stiernman, Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel, 1 (1754), s. 312; C. H. Tersmeden, Kalender öfver i Sverige lefvande ointroducerad adel, 2: a årg. (1899); J. W. Warholm, Skara stifts herdaminne, 2 (1874); F. U. Wrangel & O. Bergström, Svenska adelns ättartaflor ifrån år 1857, 2 (1900). — Meddel. av arkivarien J. Liedgren.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fegræus, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15183, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15183
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fegræus, släkt, urn:sbl:15183, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se