Biografi

Ferman (uttalas med ä-ljud), släkt av tyskt ursprung. Stamfadern Christopher Fehrman (begr.-klockringn. 5 sept. 1710 i Stockholm, Tyska) fick burskap i Stockholm 16 okt. 1679. Han uppges då ha vistats åtta år där, härstamma från »Sittau» i Schlesien och varje år ha besökt sin hemort; härmed avses säkert Zittau i Sachsen. Nära detta ligger Seifhennersdorf, som i Sv. Parnassen 1784 anges som familjens stamort. Chr. F. kallas ibland lärftskrämare (Kinnman & Sundberg, s. 54) och 1697 direktör för slessingsmanufakturen. Han bodde 1676 på Södermalm (mantalslängd) och köpte 1683 på Helgeandsholmen en tomt med boningshus och verkstad (Bååth, 1, s. 291 f.), som han ägde ännu vid sin död. Den 5 mars 1697 fick »direktören» Chr. F. fastebrev på en tomt å Kungsholmen, i kvarteret Bryggaren nr 8 (S. Bergh, s. 49), där nu K. Myntet ligger. I bouppteckningen efter Chr. F. 1711 nämnas som arvingar, utom en dotter, sonen lärftskrämaren Christian F:s (f. 1675, d. 1702) döttrar och en andra son, färgaren Daniel F.

Släkten fördes vidare av den nämnde lärftskrämaren och färgaren Daniel F. (f. 1682, d. 1719), ibland (t.ex. i mantalslängd 1711) kallad »slessings manufakturist». Han bodde 1711 i gården på Kungsholmen och hade där färgeri (bouppt. efter D. F. 1720). Den 17 juli 1718 fick han hallrättens resolution på inrättande av ett färg- och cassianstryckeri i Stockholm (Stråle, s. CIX; där står felaktigt Christian F. – denne var ju död 1702). D. F. hade bl.a. sonen Johan Christopher F. (f. 1707, d. 1774), manufakturist och färgare i Stockholm, ägare av tomterna på Kungsholmen (Kinnman & Sundberg, s. 55). År 1763 lät Riksbanken uppbjuda J. C. F:s på Kungsholmen i kvarteret Solvisaren nr 41 belägna egendom »för särskilda honom försträckta lån». Yngre son till D. F. och bror till J. C. F. var k. medaljören Daniel F. (F. 1; d. 1780). Bröderna blevo stamfäder för var sin gren. Till den yngre hörde medaljgravören D. F:s son k. medaljören, professor Carl Gustaf F. (F. 2; d. 1798). Dennes son landskamreraren i Blekinge Carl Gustaf F. (f. 1789, d. 1866) var fader till lantbrukaren Claes Gustaf (Gösta) F. (f. 1818, d. 1894). I gifte med en dotter till brukspatron Fabian Westman på Örbo i Småland hade Gösta F. bl.a. sonen kamrer Carl Gerhard F. (f. 1862, d. 1930) i Karlskrona. En son till denne är kommendörkaptenen Carl Gustaf F. (f. 1895, d. 1941).

Äldre grenen utgår från J. C. F:s son färgerifabrikören i Varberg Carl Fredrik F. (dp 23 dec. 1744 i Stockholm, Kungsh., d. 1819). Denne var fader till Daniel F. (f. 1794, d. 1884), som blev häradshövding 18 jan. 1834 i Höks, Tönnersjö och Halmstads härads domsaga (Hall.); som äldre bodde han i Falkenberg. I gifte med prostdottern Johanna Albertina Varenius hade han sonen Carl F. (f. 1840, d. 1898), kyrkoherde i Träslöv (Hall.) och kontraktsprost. Han var en känd schartauansk präst (Haugsten, Hägglund) och riksdagsman i första kammaren 1892–98, där han hörde till protektionisterna. F., som var förmögen men samtidigt givmild, var en mycket känd, aktad, respekterad och uppskattad prästman. Till det yttre kunde han vara stel, sträv, sträng och myndig, var samtidigt orädd och, i den krets där han trivdes, skämtsam och glad. Han höll korta predikningar, vilket då var ovanligt, men nedlade på dem mycket arbete. Att han ibland kunde vara ironisk ser man av ett yttrande i första kammaren, där han en gång sade: »Jag är väl den obetydligaste här i kammaren, och, mina herrar, det vill ej säga litet!» Till Lunds universitet gav Carl F. stipendiefonder. Hans son Carl Elis Daniel F. (f. 1874, d. 1941) blev fil. kand. i Göteborg 1898, teol. lic. i Lund 1906 och teol. doktor 1912. Han var teologiska fakultetens notarie 1912–26. Han blev 1907 docent i symbolik vid Lunds univ. och 1919 i symbolik och kyrkohistoria samt kompetentförklarades 1918 till professur i kyrkohistoria i Uppsala. Daniel F. var en kännare av kalvinismens teologi och religiösa liv. Hans främsta kyrkohistoriska verk är »Carl Fredrik af Wingård såsom biskop öfver Göteborgs stift» (1–2, 1908–12). Han skrev även om »Lunds teologiska fakultet på 1810- och 1820-talen» (Skrifter tillägnade Pehr Eklund, 1911, s. 125–176), »Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet» (1917), »Rättfärdiggörelsetankens utveckling» (s. å.) samt »Orientens och Roms kyrkor. Bekännelse, lära och gestaltning» (1920). Vid flera tillfällen uppehöll han professur i Lund och var en tid handledare vid den praktiskt teologiska kursen vid universitetet. Han var musikalisk och en skicklig utövare av orgelmusik. Om hans data och skrifter se även W. Norlinds & Bror Olssons nedan anförda universitetsmatrikel. Son till C. E. Daniel F. är docenten i litteraturhistoria med poetik vid Lunds universitet fil. doktor Carl Abraham Daniel F. (f. 1915, d. 2010^[1]).

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Kyrkoböcker, bouppteckningar, mantalslängder, Handelskollegii prot., SSA. – J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige, 1 (1954), s. 412; Severin Bergh, Drag ur Kungsholmens historia (Samf. S:t Eriks årsbok, 1909); L. M. Bååth, Helgeandsholmen och Norrström, 1 (1916); J. A. Haugsten, Carl Fehrman (Julhälsningar fr. Göteborgs stift, 7, 1917), s. 94–115; H. Hägglund, I Schartaulärjungarnas krets (1941); C. Kinnman & Halvar G. F. Sundberg, Äganderättshistoriska undersökningar rörande tomterna vid Norr Mälarstrand (Stockholms stadskollegiums utlåtanden o. memorial, Bih., nr 15, 1928), s. 54 ff.; W. Norlind & Bror Olsson, Lunds universitets matrikel 1939 (1940); W. Norlind & Maurits Persson, Lunds universitets matrikel 1949–50 (1951); C. Sjöström, Blekingska nationen 1697—1900 (1901); dens., Göteborgs nation i Lund 1669–1906 (1907); G. H. Stråle, Alingsås manufakturverk (1884), s. CIX; Sv. män och kvinnor, 2 (1944), s. 501; Sv. Parnassen, 1784, s. 220; [V. Örnberg], Sv. ättartal, 11 (1896). – Meddelanden av docenten Carl Fehrman, riksbankkamreraren Torgny Lindgren (excerpter ur handlingar i SSA samt P.M. om de äldre släktleden F.) och förste antikvarien Nils L. Rasmusson.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fehrman (Ferman), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15202, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15202
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fehrman (Ferman), släkt, urn:sbl:15202, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-23.