Ernberg, släkt



Band 14 (1953), sida 447.

Biografi

Ernberg, släkt, härstammar från hemmansägaren Gumme Nilsson (f. omkr. 1732, d. 1803 i Hovmantorps sn, Kron.). Han och hans hustru Maja Larsdotter (dotter av Lars Nilsson, f. 1697, och Botil Mattsdotter i Ugnanäs Germundsgård i samma sn) erhöllo 1776 fastebrev på 1/4 mantal Ugnanäs Storegården i Hovmantorp. Deras son hemmansägaren Petter Gummesson (f. 1752, d. 1797), som 1783–91 bodde i Vida i grannsocknen Ljuder, därefter i Skrämbohult i Algutsboda och från 1796 å Hässle gård i Hovmantorp, äktade Ingjerd Persdotter från Ljuder. Bland deras fem barn var sonen Johan (Johannes) Peterson (f. 20 nov. 1784 i Ljuder, d. 1860 i Karlskrona), som blev körsnärslärling i Karlskrona, sedan arbetade en tid i Västervik och 1815 flyttade till förstnämnda stad, där han fick burskap som körsnär. Han hade gift sig i Stockholm 28 juni 1812 med Gustafva Ehrenberg (f. 1785, d. 1865).

Denna Gustafva var dotter av Ingemar Ehrenberg (d. 28 sept. 1844 i Stockholm, Nik.), såsom klart framgår av hans bouppteckning. Uppgiften (efter Örnberg), att denne varit född 1746 på gården »Ehrenhult» i Kånna sn (Kron.) är oriktig redan därför, att någon sådan gård icke existerar i Kånna. Vid sin död anges I. E. som 96 år, 7 månader och 21 dagar gammal och skulle i så fall ha varit född febr. 1748. Nu föddes i Ryssby sn, en grannsocken till Kånna, 28 jan. 1748 Ingemar Persson, son av hemmansägaren Per Ingemarsson (f. 2 nov. 1696, son av hemmansägaren Ingemar Persson) och Helena Sebastiansdotter Kastman (Cassman). Per I. var ägare av 1/8 mantal Ernhyltan i Ryssby omkr. 1749–50 och dog 11 sept. 1770. I bouppteckning anges sönerna Carl Ehrnberg och Ingemar samt dottern Anna (Catharina). Helena Kastman dog hos denna dotter och hennes man i Bäcks skattegård, Kanna sn; deras son Johan (f. 1776) kallas i husförhörslängden 1805—10 Johan Ernberg. Man har sålunda förväxlat Ingemars systers familj i Kånna, där sonen heter Ernberg, med Ingemars egen familj i Ryssby. Namnet är tydligen bildat efter Ernhyltan där; någon gång skrives i längderna även Ingemars släktnamn i formen Ehrnberg, liksom brodern Carls. Ingemar Ehrenberg arbetade 1799 i Stockholm vid resandet av obelisken på Slottsbacken och erhöll därför medaljen Iqml 1800. Han hade enligt traditionen redan dessförinnan arbetat vid skeppsvarvet i Karlskrona samt inflyttade 1801 från denna stad till Norrköping, där han i längder kallas byggmästare 1803–05 och spinnmästare 1806–08. Hans första hustru, Gustafvas moder, Elin Andersdotter (d. 1798) var från Kristianopel. I Stockholm, dit han inflyttade 1812 och där han i arkivmaterialet kallas Johan Ingemar Ehrenberg, gifte han om sig och slutade som vaktmästare vid Sjöassuranskompaniet.

Släkten har icke något samband med vare sig adliga ätten Ehrenberg (SBL, 12, s. 229 ff.) eller garvarsläkten Ehrnberg (SBL, 12, s. 506–514) från Simrishamn, icke heller med »Anna von Ehrenberg», som var ett av namnen på Helga De la Brache (SBL, 10, s. 593 f.).

Körsnären Johan Peterson och Gustafva Ehrenberg hade bl. a. sex söner, av vilka de flesta också voro verksamma i Karlskrona: Johan Robert Peterson (f. 1813, d. 1887), järnhandlare där under firma Rob. Ernberg samt kommunalman; P. H. Gustaf Peterson (se art. 1 nedan), grosshandlare och nederländsk konsul i Karlskrona, grundare av firman Gustaf Ernberg & Comp. där; Salomon Knut Peterson (f. 1822, d. 1907), fil. doktor, lektor i matematik i Lund; Victor Ingemar Peterson (f. 1826, d. 1891), grosshandlare och tysk konsul i Karlskrona; Eugène Ludvig Oscar Peterson (f. 1827, d. 1898), rådman och magistratssekreterare där; samt Isac Leopold Peterson (f. 1830, d. 1880), grosshandlare där. Barnen till Robert, Knut, Victor och Ludvig Peterson antogo namnet Ernberg, vilket först förts som firmanamn av dels Robert, dels Gustaf Peterson. Den sistnämndes barn åter antogo farmoderns namn i oförändrad form, Ehrenberg.

Konsul Gustaf Peterson (se art. 1 nedan) intog 1883 som kompanjon i firman Gustaf Ernberg & Comp. sin äldste bror Roberts son den framstående affärs- och kommunalmannen, nederländske vice konsuln Axel Ernberg (E. 2). År 1931, kort efter Axel E:s död, trädde firman i likvidation och gick ur familjens ägo. Den existerar fortfarande, dock uppdelad i en kolimportfirma Ernberg & C:o a.-b. och en trävarufirma G. Ernbergs Eftr. – Son till Axel E. är Johan Magnus Gordon E. (f. 1885), grosshandlare och nederländsk vice konsul i Karlskrona – detta konsulat har sålunda nu under något mer än ett sekel innehafts av familjen. – Farbror till Gordon E. och äldre bror till Axel E. var vice häradshövdingen, jur. utr. kand. Johan Otto E. (f. 1847, d. 1920), som 1887–1914 var akademisekreterare vid Lunds universitet; han var även stadsfullmäktig i Lund. Mest känd under vedernamnet »Tuppen» var den begåvade och originelle Otto E. på sin tid en mycket bekant gestalt i det akademiska Lund. – En bror till Otto och Axel E. Hjalmar E. (f. 1852, d. 1931) utvandrade till Nordamerika och var handelsagent i Förenta staterna. Han äktade 1896 Anna Sjödin (f. 1874, d. 1940), bördig från Kristianstadstrakten. Denna fru Anna E. blev en mycket känd svensk-amerikansk konstvävnadsexpert. Hon var sedan 1911 lärarinna i hemslöjd vid Berea College, Kentucky, och blev 1928 hedersöverste vid guvernörens av Kentucky stab.

Gustaf Petersons egen släktgren, Ehrenberg, fortlever även. – Son till lektor Knut Peterson är juris doktorn Johan Albert E. (f. 1872), som 1908–38 var professor i speciell privaträtt vid Lunds universitet. – En son till konsul Victor Peterson är Victor Fredric E. (f. 1875), som 1912–44 var disponent för Nordmalings ångsågs a.-b. – Söner till rådman Ludvig Peterson voro regeringsrådet Jarl Ludvig E. (E. 3) samt överläkaren och direktören vid barnsjukhuset Simon och Mathilda Sachs minne i Stockholm, livmedikus med. doktor Johan Harald E. (f. 1874, d. 1944). Dennes insatser inom pediatriken rörde bl. a. knölrosens samband med tuberkulos och svalginfektionens betydelse i spädbarnsåldern.

Av firman Gustaf Ernberg & Co:s papper finnes en del numera i Blekinge museum, medan familjebrev lämnats till Ernbergska släktföreningen. Regeringsrådet Jarl E. har om sin släkt gjort anteckningar varom se nedan.

Författare

Bengt Hildebband.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Om släkten Ernberg: Kyrkoarkiv för bl. a. Hovmantorps, Ljuders och Algutsboda förs., Landsarkivet i Vadstena; Jarl Ernberg, Föredrag vid Ernbergska släktföreningens möte i Stockholm 1 juni 1935 (maskinskrift) och dens., Föredrag vid samma förenings möte 1940 (handskrift), båda i Ernbergska släktföreningens arkiv (det förra särskilt med utredning om släktens ursprung, det senare med bl. a. en biografisk teckning av akademisekr. Otto Ernberg) ; [V. örnberg], Svensk slägt-kalender, 2, 1886; Svenska släktkalendern, utg. av G. Elgenstierna, 1912, 1913, 1915–16, 1919 och 1936. – Om Ingemar Ehrenberg (utom Jarl E:s anförda föredrag 1935): Norrköping Hedvigs, Ryssby och Kånna förs:s kyrkoarkiv, Landsarkivet i Vadstena; bouppteckning 1844, SSA; örnberg, a. a., s. 234, not 1; K. Löfström, Kungl. medaljen Illis quorum meruere labores (1933), s. 53. — Om övriga släktmedlemmar se J. Bromé, Karlskrona stads historia, 2–3 (1934, 1930; rör särskilt Gustaf och Robert Peterson); S. G. Dahl, Läroverks-matrikel för år 1874 (1875; om Knut Peterson); N. Flensburg & C. M. Collin, Tal i S :t Knuts gille i Lund 1903–1915 (1915), s. 72 f. (om Knut Peterson) ; O. R. L[andelius], En svensk kulturgärning bland Kentuckybergens enkla ödemarksfolk (Allsvensk samling 4 aug. 1931; om Anna Ernberg) ; A. Lichtenstein, [Nekrolog över Harald Ernberg] (Sv. Dagbladet 26 maj 1944); W. Norlind & Maurits Persson, Lunds universitets matrikel 1949–50 (1951; om prof. Albert Ernberg); G. Ringius, Anna Ernberg (Allsvensk samling 10 juni 1930) ; Stockholms-Tidningen 9 dec. 1931 (om Anna Ernberg); S.-ö. Swahn, Amiraler och andra (1935; om Sällskapet i Karlskrona, Gustaf Peterson och Axel Ernberg); Sveriges läkarehistoria, 4:e följden, 1 (1930), s. 577–580 (om Harald Ernberg). – Meddel. av flera medlemmar av släkten Ernberg, av Ernbergska släktföreningens sekreterare, förste byråsekreteraren Bernhard Bergström, Stockholm, samt från TJtlandssvenska arkivet hos herr O. R. Landelius. Gråbo (om Anna Ernbere).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernberg, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15442, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebband.), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15442
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernberg, släkt, urn:sbl:15442, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebband.), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se