Meriter

Oscar Hugo Evers, f. 18 april 1833 i Göteborg (Kristine), d. 19 april 1918 i Stockholm (Engelbr.). Föräldrar: grosshandlaren Asmus Heinrich Evers och Christina Sophia von Sivers. Elev vid realläroverket i Göteborg; anställd i faderns firma; utexaminerad från Chalmersska institutet 1851; lantbruksstudier bl. a. i Skottland; förvaltade Ströms egendom (Göt. o. Boh.) från 1850-talet till omkr. 1870; led. av Göteborgs och Bohus läns landsting 1863–69, av dess hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1864–71; inköpte Åkerby, Gräve sn (Ör.) 1870; led. av Örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1871–82 (sällskapets vice ordf. 1876–82); led. av riksdagens första kammare för Örebro län 1879–1887 och för Göteborgs och Bohus län 1889–94 (led. i bankoutskottet 1880–81, i statsutskottet 1882, i tillfälligt utskott 1887 B och 1894); led. av kommittén för lantförsvarets ordnande 19 juni 1880–19 juni 1882; generaldirektör och chef för Domänstyrelsen 30 okt. 1882–22 april 1898. – RNO 1880; LLA 1883; KNO1kl. 1884; KmstkNO 1892.

G. 30 okt. 1860 i Göteborg (Kristine) m. Hulda Maria Catharina Röhss, f. 13 okt. 1840 där (ibid.), d. 9 mars 1928 i Stockholm (Engelbr.), dotter av grosshandlaren konsul Wilhelm August Röhss och Carin Bressander.

Biografi

Oscar E., som kom från ett förmöget göteborgskt grosshandlarhem och gifte sig med en dotter till den rike konsul W. A. Röhss i Göteborg, började först att praktisera i faderns firma men övergick snart till lantbruket. Han förvaltade i många år för sin fars räkning egendomen Ström på c:a 3 000 tunnland, Bohusläns största näst gymnasiegodsen, och vackert belägen vid Göta älv. Kommunalt verksam inom socknen invaldes E. 1863 i landstinget och 1864 i hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Genom köpet av den gamla Wrangelska egendomen Åkerby (Gräve sn, Närke), som bl. a. hade en förnämlig kreatursstam, överflyttade han till Örebro län och var under sex år vice ordförande i dess hushållningssällskap.

Som riksdagsman i första kammaren, vars centergrupp E. tillhörde, ådagalade han stort intresse för frågor rörande kronans jordegendomar och skogar. Under 1882 års riksdag, då E. satt i statsutskottet, behandlades förslag om inrättande av ett gemensamt ämbetsverk för kronans skogs- och jordbruksegendomar. E. var en uppmärksammad talare för förslaget, vilket bifölls. Följande år sammanfördes alltså Skogsstyrelsen och Kammarkollegii domänavdelning till Domänstyrelsen. Då jordbruksegendomarna vid den tiden lämnade större nettoinkomster än skogarna, borde en jordbrukare och icke en skogsman stå i spetsen för det nya verket. Skogsstyrelsens t. f. generaldirektör sedan sju år, C. A. T. Björkman, fick alltså vika för den erfarne godsägaren E., som redan i oktober 1882 utnämndes till chef. Många jordpolitiska frågor fingo under Domänstyrelsens första tid sin lösning. Nyttjanderätter till s. k. stockfångstskogar inlöstes, och ett stort antal av kronans små jordbrukslägenheter försåldes. Man sökte med andra ord få klara äganderättsförhållanden och relativt stora samlade kronoegendomar. Nedåtgående konjunkturer för jordbruket medförde stora svårigheter för jordbruksförvaltningen under E:s första tid. Då många arrendatorer svårligen kunde komma ut med arrendeavgifterna, återgick styrelsen till den gamla metoden att rätta arrendebeloppen efter jordbrukspriserna (markegång).

På det skogliga området hade en betydande lokalförvaltning just hunnit organiseras. E., som icke var fackman på detta område, kallade 1884 samtliga överjägmästare, eller som det då hette skogsinspektörer, till sammanträde i Domänstyrelsen. Med stöd av den förda diskussionen avgav styrelsen sedan sitt underdåniga utlåtande angående lagstiftning för den enskildes skogshushållning. Sedan lång tid tillbaka hållas dylika överjägmästaremöten numera varje år.

Efter grundliga förarbeten utkom 1894 års kungl. förordning angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket. Vid samma års riksdag framfördes motionsvis andra åsikter om denna hushållning, varjämte motionären gick in på frågan om bolagens markförvärv i Norrland. Som ordförande i ett tillfälligt riksdagsutskott försvarade E. med framgång 1894 års skogsordning och styrelsens verksamhet. – Förmögen och oberoende inträdde E. vid jämförelsevis sena år i statstjänsten. Han hade i hög grad riksdagens öra, och hans praktiska erfarenhet och popularitet gjorde, att styrelsens förslag i allmänhet blevo genomfördaoch gällande för lång tid framåt.

Författare

Lars Åkerhielm.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Anföranden i riksdagen, se Första kammarens protokoll, 1879–87, 1889–94 passim. E. har även som kommittéledamot och chef för Uomanstyrelsen undertecknat ett antal betänkanden och utlåtanden

Källor och litteratur

Källor: Dödlista för Stockholm 1918, SSA; Kristine försrs i Göteborg födelsebok 1833 och 1840, Landsarkivet i Göteborg; Engelbrekts förs:s dödbok 1928. – Domänstyrelsens underdåniga utlåtande ang. lagstiftning för den enskildes skogshushållning (1885) ; Riksdagstrycket. – G. Bodman, Chalmers tekniska institut, Matrikel 1829–1929 (1929); Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 6–7:1 (1865–66); H. Samzelius, Jägeristaten (1915); E Thyselius, Förteckning öfver komitébetänkanden 1809–1894 (1S96); R. Törnebladh, Riksdagsminnen (1913); Vikingen 13 april 1889; Th. Örtenblad, In memoriam: C. A. T. Björkman (Skogsvårdsfören: s tidskr. 1909).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Oscar Hugo Evers, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15570, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Åkerhielm.), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15570
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Oscar Hugo Evers, urn:sbl:15570, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Åkerhielm.), hämtad 2024-04-16.