Jonas Theodor Fagræus

Född:1729-04-20 – Vittaryds församling, Kronobergs län
Död:1797-04-16 – Tölö församling, Hallands län (i Gåsevadholm)

Läkare, Botanist


Band 14 (1953), sida 777.

Meriter

Fagraeus, Jonas Theo do r, f. 20 (ej 23) april 1729 i Vittaryds sn (Kron.), d. 16 april 1797 på Gåsevadholm, Tölö sn (Hall.). Föräldrar: kyrkoherden Johannes Fagraeus och Rebecka Junbeck. Elev vid Växjö skola 21 april 1740, vid gymnasiet där 1743—48; student vid Lunds univ. sept. 1748; fil. magister där 4 juli 1751; informator 1754 hos J. Alströmers familj i Alingsås och sedan guvernör för sönerna i Uppsala; student vid Uppsala univ. 21 dec. 1756; disp. för doktorsgrad 13 juni 1758; med. doktor 19 juni s. å.; lasarettstjänstgöring i Stockholm; stadsfysikus i Alingsås 1759 (tilltr. jan. 1760); bibliotekarie och intendent för naturaliesamlingen hos familjen Alströmer; flyttade, troligen 1780, från Alingsås till Kristinedal vid Göteborg samt omkring 1785—86 till Gåsevadholm. LFS 1776; LVVS 1777.

G. 30 jan. 1761 i Lena sn (Älvsb.) m. Sara Alin, dp 4 juli 1733 där, d. 2 mars 1778 i Alingsås, dotter av prosten Jonas Alin och Beata Lithén.

Biografi

F. tillhörde småländska prästsläkter på både fäderne och möderne. Hans ene morbror hovrättsrådet Erland Junbeck var gift med en syster till de kända bröderna Bengt och Peter Jonas Bergius; en kusin till F:s mor var Lars Ulmgren, docent i Lund. F. var således inte utan intellektuellt inspirerande släktförbindelser. Han tog först magistergraden i Lund 1751 och fick ett par år senare kondition i ett naturvetenskapligt högkvarter, hos familjen Jonas Alströmer i Alingsås. Till denna familj blev F. i själva verket klient för hela sitt liv. Han anlände till Alingsås 1754. F., »deras trogne dräng», blev nästan som barn i huset redan från början. När sönerna Clas och Jan Alströmer jämte Fredrik Logie skulle resa till Uppsala för att studera, bestämde den gamle Jonas — av F. vanligen kallad »gubben» — att F. skulle medfölja som guvernör. Han skulle därvid själv studera medicin på »gubbens» bekostnad. Till Uppsala kom sällskapet i dec. 1756, och försommaren 1758 var F. färdig att disputera. Hans lärdomsprov följdes med stort intresse inte blott av Alströmarna utan även av Linné, som vars direkte lärjunge F. nu kunde räknas. Redan nyåret s. å. hade Linné skrivit till Abr. Bäck: »Ingen av alla, som studerat i Uppsala medicinen i min tid, har haft starkare huvud och skarpare acumen ingenii än Doktor Fagræus. Den vågar alltså jag rekommendera hos en så nitälskande och lysande Prseses Regii Collegii Medici.» Sedan F. vunnit den gröna sidenhatten, längtade han emellertid tillbaka till Alingsås — så bunden var han redan vid Alströmers. Han utnämndes också snart till stadsfysikus där och tillträdde nyåret 1760. Samtidigt blev F. ett slags bibliotekarie och intendent för de naturvetenskapliga samlingarna hos Alströmers. Ett slag syntes ett större verksamhetsfält hägra: Linné lockade honom med en professur i botanik i S:t Petersburg. Av olika skäl, för vilka redogöres hos F:s biograf Stenström i hans studie 1932, torkade emellertid saken in.

När Alingsås' storhetstid var förbi och de ekonomiska utsikterna mörknade, var det tal om, att Alströmerska biblioteket skulle säljas. Faran gick förbi, men biblioteket fick ett värre öde, varom strax mera. Vad F. själv angår, hade även han en stor boksamling och fick småningom stora samlingar av anteckningar. Han var en flitig skribent i flera olika ämnen, bl. a. utarbetade han i manuskript en zoologisk systematik, tillkommen på Linnés uppmaning. Intresserad pedagog arbetade F. även på läroböcker, bl. a. en räknelära. Som sällskap och läkare för Clas Alströmer fick F. 1773 följa denne till Hamburg. Året därpå voro några resenärer i Alingsås, bl. a. en F:s kollega, doktor Johan Lindvall. »Den buttre doktor F.», skriver Lindvall, var deras ciceron bland såväl alströmerska som egna böcker och samlingar (Grape, 1, s. 730). — Efter F. har C. P. Thunberg uppkallat asiatiska växtsläktet Fagræa.

Den stora olyckan i F:s liv kom den 27 okt. 1779: vådeiden ödelade den dyrbaraste delen av Alströmerska biblioteket, jämte kostsamma instrument och samlingar, och därtill F:s eget hela bibliotek, hans lösöre och alla hans outgivna arbeten i manuskript. Det är därför man vet så föga om dessa.

F. stod nu ej ut i Alingsås. Efter »Trojas brand» flyttade han först till sitt lantställe Bryngenäs vid Mjörn, men troligen redan 1780 till kanslirådet Clas Alströmers lantställe Kristinedal vid Göteborg. Invald i Fysiografiska sällskapet i Lund 1776 och i det göteborgska Vitterhetssamhället 1777, kunde F. nu deltaga i det senare. På Kristinedal fanns en sevärd botanisk trädgård. F. fattade åter mod och fick en smula levnadslust igen. Clas Alströmer hade därtill inne i Göteborg ett oskattbart naturaliekabinett och bibliotek, verklig livsluft för F. Han räknades nu som en av »baronens beständigt närvarande pensionärer». Tillsammans med C. Alströmer och doktor Pehr Dubb (SBL, 11, s. 478 ff.) sökte F. grunda en naturvetenskaplig tidskrift, Samling af rön och uptäkter ... uti physik, medecin, chirurgie, natural-historia ... jämte biographier ... Därav utkommo dock endast bd 1—2 (1781), ganska stora volymer men innehållet likväl rätt magert. Vetenskapsakademien sökte uppmuntra företaget, men tidskriften avsomnade snart. Tillsammans med vännen Alströmer gjorde F. en undersökning angående trangrumset i fiskevattnen kring Göteborg (Haneson & Rencke).

Mot slutet av sitt liv, 1785 eller i början av 1786, flyttade F. med Alströmer till sätesgården Gåsevadholm i norra Halland. Här fick han vårda sin välgörare, som led av en fortskridande förlamnings-sjukdom. Baron Clas dog 1793. Om F:s sista år vet man intet. Han avled på våren fyra år senare. Han hade haft sorgen överleva sin ende till mogen ålder komne son, Johan F. (d. 1793), »assistent på Ost- indien». En F:s dotter levde till 1831.

Författare

Benot Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— Fyra brev (1777—80) från F. till Wargentin samt avskrifter av tre F:s brev till olika personer finnas i Vetenskapsakademiens bibliotek. I Uppsala universitetsbibliotek finnas sex brev (1781—89) från F. till C. P. Thunberg.

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Billigt äreminne af .. . philosophise candidaten herr Hans Gustaf Berglus, som ... cl. 3 novembr. 1748 lämnade detta förgängeliga, ... Lund [1748]. Fol. (4) s. — Specimen inaugurale, sistens medieamenta graveolentia, ... Upsaliaa [1758] 4:o (6), 24 s. [Diss., prres. C. Linnseus.] — Berättelse om Alströmerska biblioteket uti Alingsås; uti svar på Hr*** bref (K. bibliotekets tidningar om lärda saker, Årg. 1768, s. 113—122). — Runor wid hr Gust. Gripenstedts graf, rista de d. 24 apr. 1770 af hr J. F. [!] Fagrseus (Samlaren, D. 0, 1774, s. 702). —Påminnelser vid Hr de la Blancheries Correspon-dance generale sur les sciences & les arts ; nyl. insände til införande i desse tidningar (Stockholms lärda tidningar, D. 13, 1779, s. 775—777). — Konsten at skära frukt träd (VVS Handl., [F. 1], "VVetenskaps afd., St. 2, 1780, s. 45—62; omtr. i Sveriges pomologiska förenings årsskr., 1949, s. 74—81). — Förslag til anställande af sådane försök, igenom hvilka med säkerhet kan utrönas, huruvida hvit-ved med konst kan förvandlas uti kärn-träd, medan et skogs-träd ännu står på sin rot (VVS Handl., [F. 1], Wetenskaps afd., St. 2, 1780, s. 62--6S; även sep.; Göteb. 1780. (4) s.; anon.). — Gäsande ämnens nytta, vid åkerbruket (VA Nya handl., T. 4, 1783, s. 249—256; tysk övers, i L. Crells Chemiscbe Annalen, 17S5:2, s. 50—57, enl. P. M. Hebbe, Den sv. lantbrukslitt, 1, 1939, nr 639). — Carolo Petro Thunberg ... popularl dignissimo, dum floram ederet iaponicam, salutem dicit I. Theodor Fagrseus (C. P. Thunberg, Flora iaponica, Lipsia» 1784, s. V—X). — Strödde anmärkningar rörande sillfiske och trankokeri (Tran-grums-acten, eller samling af ... handlingar ... rörande tran-beredning af sill . .., Sthm 17S4, s. 95—150). — Bihang till Trangrums-acten Götheb. 1785. 4:o (3) s., s. 224—238. (Anon.; förf. av F. enl. J. F. Sacklén, Sveriges läkarehistoria, 2:2, 1S24, s. 4). — Försök til utstakande af tegars läge, skapnad och storlek (VA Nya handl., T. 6, 1785, s. 121—130). — Grunderna til ystning, jemte konsten att ysta chester-ost (VVS Handl., [F. 1], Wetenskaps afd., St. 3, 1785, s. 88—97).

översatt: de Gellieu, Sätt, at frambringa konstiga bi-svärmar, upfunnit af bernska pastorn hr. de Gellieu, ... (Sami. af rön och uptäkter, gjorde i senare tider, Bd 1, 1781, s. 170—176, 1 pl.). — [A. J.] Loriot, Ett murbruk eller cement, tjenligt till mångfaldiga behof, så uti byggnader som till vatten-täta käril och till decorationer under bar himmel, år 1770 påfunnit af hr. Loriot, ... (ibid., Bd 1, 1781. s. 213—231; övers. o. anm. tills. m. T. Bergman). — [P. Patte, m. fl.], Ytterligare underrättelser om Loriotska murbruket, ... insände utaf hr. doctor J. Theod. Fagrseus. (ibid., Bd 1, 1781, s. 272—289). — W. White, Utdrag af doct. W. White's afhandling om orsaken til dunsters upstigande. öfvers. ifrån engelskan och inlemnadt (ibid., Bd 2, 1781, s. 19—33). —¦ M. van Karutn, Försök med feta oljor och dylika ämnen, som lysa i mörkret, ... (ibid., Bd 2, 1781, s. 33—38). — J. van Iperen, Beskrifning på en hvit neger ifrån öen Bali, . .. (ibid., Bd 2, 1781, s. 147—164). — Dens., Beskrifning på en hvit negrinna ifrån Papuiska öarne ... (ibid., Bd 2, 1781, s. 164—175). — B. Higgins, Vidare förbättring på murbruk eller cement, som hr. Bryan Higgins upgifvit uti sina Experiments and observations, made with the view of improving the art of composing and applying calcareous cements &c. Lond. 1780 (ibid., Bd 2, 1781, s. 193—208). — J. c. M. Badermacher & AV. van Hogendorp, Det holländska O. indiska com-pagniets besittningar uti O. Indien, ... (ibid., Bd 2, 1781, s. 209—219). — o. E. AVeigel, Konsten at bereda foglar til förvarande uti naturaliesamlingar, ... (Upfostrings-sälskapets tidningar, 17S3:1, s. 331—340). — [T.] Lowitz, Anwis-ning til et medel, at på sjö-resor förwara watten ifrå förruttnelse, och at göra det förskämda å nyo drickbart ... Til sine sjöfarande landsmäns tjenst öfwers. på swenska, Gfisewadholm i april 1791. Götheb. [1791]. 19 s.

Redigerat: Samling af rön och uptäkter gjorde i senare tider uti physik, medecin, chirurgie, naturalhistoria . .. jämte biographier ... Bd 1—2. Götheb. 1781 (Tills. m. G. Alströmer o. P. Dubb).

Källor och litteratur

Källor: Vlttaryds förs:s födelsebok 1729, Landsarkivet i Vadstena; Lena förs:s dopbok 1733 ocb vigselbok 1761, Alingsås dödbok 1778, Landsarkivet i Göteborg. — Bref ocb skrifvelser af och till Carl von Linné, 1:6 (1912). — Bref til utgifvaren ... rörande den olycka, som medelst vådeld drabbat Al-strömerska biblioteket och D. Fagrrei handskrifne samlingar (Stockholms lärda tidningar, nr 90, 1779) ; C. A. Brolén, Om Alströmerska brefsamlingen i Upsala universitets bibliotek (1917), s. 22—25; C. M. Carlander, Svenska bibliotek och ex-libris, 2:2 (1904), s. 600 f.; O. Gertz, Kungl. Fysiografiska sällskapet i Lund 1772—1940 (1940) ; A. Grape, Ihreska handskriftssamlingen, 1 (1949) ; V. Haneson & K. Kencke, Bohusfisket (Skr. utg. t. Göteborgs trehundraårsjubi-leum, 19, 1923), s. 55; A. H. Lundin, Småländska nationen i Lund (1882), s. 91; A. Påhlman, En linnélärjunges syn på beskäruingen av fruktträd (Sv. pomol. fören :s årsskr., 1949), s. 73 ff.; C. Sjöström & V. Ljungfors, Smålands nation i Lund 1668—1921 (1922) ; F. Stenström, En glömd Linnélärjunge i Alströrners stad (Sv. Linné-sällskapets årsskr., 15, 1932) ; Sveriges läkarehistoria, 2:2, utg. af J. F. Saeklén (1824) ; G. A'irdestam, Växjö stifts herdaminne, 3 (1929), s. 114; Växjö läroverks äldre matriklar, utg. gm Ludvig Larsson, 1 (1921), 3 (1925). — Om F: s mödernesläkt se Personhist. tidskr., 43, 1944—45, s. 85.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Theodor Fagræus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15610, Svenskt biografiskt lexikon (art av Benot Hildebrand.), hämtad 2019-04-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15610
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Theodor Fagræus, urn:sbl:15610, Svenskt biografiskt lexikon (art av Benot Hildebrand.), hämtad 2019-04-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se