Carl Magnus Crælius

Född:1773-04-04 – Ekeberga församling, Kronobergs län (på Kosta)
Död:1842-06-07 – Stockholms stad, Stockholms län

Operasångare


Band 09 (1931), sida 61.

Meriter

Craelius, Carl Magnus, f. 4 apr. 1773 på Kosta, Ekeberga socken, d. 7 juni 1842 i Stockholm. Föräldrar: direktören vid Kosta glasbruk, hovkamreraren Frans Kristian Craelius och Maria Helena Hedenstierna. Student vid Uppsala universitet 4 okt. 1790; disp. 4 apr. 1792 (Dissertatio de medicina per incantationem, p. II, sect. I; pres. J. F. Neikter). Aktör och sångare vid K. teatern 1795— 1806; kontorsskrivare vid Drottningholms och Svartsjö läns landskontor; revisor i storamiralsämbetet för arméns flotta (från nov. 1796 kommitterade till förvaltningen av arméns flottas ärender) 12 aug. 1796 och i kammarrevisionen efter befattningens överflyttning dit (enligt K. brev 20 febr. 1797) till 3 febr. 1801; företog med understöd av K. teatern resor till Tysklarid och Italien 1802—09, dels för egen utbildning, dels för anskaffande av italienska operaförmågor; vistades härunder i Berlin 1802 och i Neapel 1803 samt gav konserter bl. a. i Berlin och Leipzig (den sista därstädes 1 okt. 1809); sångmästare vid K. teatern 18 okt. 1809; förste sångmästare därstädes 1 apr. 1812—30 sept. 1814 och 1 juli 1816—30 juni 1831; omnämnd 1812 och 1813 som lärare vid K. teaterns elevskola; kallas revisor, hovsångare och körsångare i akt rörande hans obetalda utskylder 6 apr. 1812 (Operans arkiv); begärde likvid för en påstådd fordran å 1,000 rdr hamb. b:ko, men fick avslag 19 sept. 1812 och dec. 1813; innehade tillika med övriga befattningar anställning som lärare i solosång vid Musikaliska akademiens sångskola 27 juli 1814—juni 1815; ansågs ha lämnat tjänsten, sedan hans uteblivande anmälts inför akademien 18 okt. 1815, varvid tillika anmärktes, att han fått två månaders förskott å lönen för tredje kvartalet. Erhöll hovsekreterares titel. LMA 1822.

Gift 1) 23 okt. 1795 med Johanna Fredrika (Jeanette Fredrique) Fredrisen, f. 12 dec. 1779, d. 23 aug. 1854, dotter till hertig Fredrik Adolf och skådespelerskan Jeanette Fredrique Löf (Löwe); 2) i Rom med Caterina Silvia Gertruda Calderari, f. 18 maj 1785 i Rom, d. 26 apr. 1860.

Biografi

C. slutade snart sina studier i Uppsala och tog anställning vid K. teatern. Utkomsten måtte emellertid ha varit knapp, ty han började samtidigt tjänstgöra i förvaltningen. För det administrativa rutinarbetet passade han dock ej. Det klagades snart över att han alltid uteblev på eftermiddagarna och ofta på förmiddagarna. Själv skyllde han på sjuklighet (en svår nervfeber i början av 1800 med åtföljande tryck över bröstet och spasmodiska ryckningar), men förklaringen ansågs ej tillfyllestgörande. Den 2 febr. 1801 dömdes han till varning för försumlighet och oanständigt skrivsätt och föredrog då att taga avsked för att helt ägna sig åt musiken. För denna ägde han goda förutsättningar tack vare en härlig tenorstämma, men han saknade tyvärr dramatisk begåvning. Några framgångar som dramatisk sångare vann han därför ej heller och uppträdde endast sällan i någon roll. Däremot hade han som konsertsångare rätt stora sympatier. Redan kort efter sitt engagemang vid K. teatern framträdde han å konsert (första gången 19 mars 1796) och var de följande åren intill år 1800 (sista gången 6 dec.) ofta anlitad. Mest sjöng han koloraturarior ur italienska operor. Då han 1802 fick stipendium för utrikes studieresa, erhöll han även i uppdrag att skaffa sångkrafter till K. teatern. 1805 engagerade han i Rom en kastratsångare Sebastiani, som också ankom till Stockholm men ej lyckades vinna sympatier. 1806 engagerade C. flera sångkrafter och på särskild anmodan även hovkapellmästaren I. H. Kuster. Även denna gång hade han otur, enär operan nu indrogs (1806—09). C. fick omedelbart befallning att annullera kontrakten, vilket dock ej lyckades. De flesta av de engagerade artisterna ankommo till Stockholm, där de ej kunde göra sig gällande. Kuster anlände i C: s' sällskap i dec. 1809 och tjänstgjorde till 1812, ehuru huvudstaden då i J. N. Eggert ägde en vida mera betydande kraft, som var mycket omtyckt. Sympatierna för Kuster voro därför relativt små. Att C. under Kusters tid fick en mycket framskjuten plats som sångare var naturligt, men då högst få operor denna tid gåvos, blev det fortfarande endast på konserter, han användes. Ännu 1813 och 1814 var han en gärna hörd sångare. Fr. o. m. 1815 uppträdde han dock mera sällan, endast 1822 sjöng han nio gånger. Efter detta år uppträdde han endast en gång 1823 och sedan sista gången 1 dec. 1830. I Göteborg lät han höra sig två gånger i dec. 1815 (11 och 22). Om hans sångföredrag finnas berömmande uttalanden i den utländska pressen under hans resa. I en notis om Gewandhauskonserten 1 okt. 1809 prisas sålunda hans vackra, uttrycksfulla sång särskilt i recitativ. Recensionen avslutas med orden: »Även utanför sin konst är han en mycket bildad, anspråkslös, sympatisk, helt och hållet aktningsvärd man» (Dahlgren, s. 449).

Av helt annan betydelse blev C:s' verksamhet som sånglärare. Efter hemkomsten från sin utländska resa anställdes han i denna egenskap vid K. teatern och utbildade där flera betydande krafter, såsom Anna Sofia Sevelin, Kristina Casagli och Henriette Widerberg. Alla lovordade hans goda undervisning (Ehrenström, s. 35), »hans säkra erfarenhet och kännedom i anseende till sättet för rösters bildande» (Musikaliska akademiens prot. dec. 1815). Kort före sin avgång erhöll han (sept. 1830) även den då nioåriga Jenny Lind till elev men fick endast ett halvår handleda henne. Jenny Lind var honom dock alltid varmt hängiven och erkände med tacksamhet, att C. varit den förste, som givit henne rådet att bli operasångerska. Hon stod under sin berömmelses tid i brevväxling med såväl C. som dennes hustru. Ehuru sången och musiken blevo hans egentliga fack, glömde C. aldrig sin akademiska bildning. Bernhard von Beskow omtalar i sin Frigelbiografi, att C. plägade för Frigel läsa grekiska och latinska författare på originalspråken (s. 330). J. P. Cronhamn säger om honom som lärare vid Musikaliska akademien: »Han använde italienska sångmetoden; ansågs som en god sånglärare och hade en ovanligt vidsträckt humanistisk bildning.» Som kompositör framträdde C. med ett häfte solosånger på italienska, tillägnade kronprinsessan: »Quattro pezzetti di canto», som trycktes omkring 1825. De äro hållna i den gängse italienska romansstilen med rik koloratur. Någon mera betydande komposi-torisk begåvning röja de ej. — C. har även tolkat några operatexter för scenens behov. Sålunda översatte han bl. a. åx 1834 Auber's opera »Muraren» för K. teatern. Denna översättning användes dock endast detta år och ersattes vid reprisen 1861 av en ny av F. A. Dahlgren.

Författare

T. NORLIND.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från C. finnas i Musikaliska akademien och musikhistoriska museet (till Jenny Lind).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: P. Metastasio, Pygmalion. Monolog i två akter. Sthm 1818. lös. (Sångspel; italiensk och svensk text; övers.)—Dens., Titi mildhet. Dramatisk handling [i två afdelningar], med musik. Sthm 1818. 29 s. (Sångspel; italiensk och svensk text; övers.)

Tryckt komposition: Quattro pezzetti di canto per voce di soprane con accompagn. di pianoforte. Sthm [o. 1825].

Handskrift: Muraren. Text till Aubers opera. 1834. (Övers.)

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden ur Musikaliska akademiens arkiv av professor Olallo Morales. •— Storamiralsämbetets för arméns flotta registr. och ink. skrivelser 1796, skrivelse från kommitterade till förvaltningen av arméns flottas ärender 7 mars 1797, kammarrättens arkiv, samt kammarrättens prot. 2 och 3 febr. 1801, allt i RA. — B. von Beskow, Minnesbilder, 2 (1866; art. Frigel); J. P. Cronhamn, Kungl. Musikaliska akademien åren 1771—1871 (1871); F. A. Dahlgren, Anteckningar om Stockholms theatrar (1866); Marianne Ehrenström, Notices sur la littérature et les beaux arts en Suéde, 2 (1826); T. Norlind, Allm. musiklexikon, 1 (2:a uppl., 1927); N. Personne, Sv. teatern, 5 (1919), s. 150 o. följ., jämte notiser om elever i olika delar av detta verk; P. G. Vistrand, Smålands nation i Uppsala, 1 (1894); konserthandlingar rör. Stockholm m. m. — Sei övrigt ang. C:s' släkt: G. Elgen-stierna, Sv. släktkalendern 1920—21; V. Ljungfors, Sv. släkter (1908) samt Jungbeckska[1] saml., KB.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Ändrad enl Rättelser o tilläg, bd 9., 2019-06-20


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Magnus Crælius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15641, Svenskt biografiskt lexikon (art av T. NORLIND.), hämtad 2019-10-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15641
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Magnus Crælius, urn:sbl:15641, Svenskt biografiskt lexikon (art av T. NORLIND.), hämtad 2019-10-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se