Axel E. Dahlman

Född:1854-07-08 – Karlstads domkyrkoförsamling, Värmlands län
Död:1938 – Karlstads domkyrkoförsamling, Värmlands län

Skriftställare, Skolman, Kommunalman


Band 09 (1931), sida 746.

Meriter

2. Axel Edvard Dahlman, den föregåendes son, f. 8 juli 1854 i Karlstad. Elev vid Katarina l. elementarläroverk i Stockholm ht. 1864 och vid Stockholms gymnasium ht. 1869; avlade mogenhetsexamen vid sistnämnda läroverk, södra avdelningen, 19 maj 1873; student i Uppsala ht. 1873; fil. kand. 30 maj 1877; fil. lic. 13 sept. 1884; disp. 27 maj 1898; fil. doktor 31 maj 1898; har, delvis med offentligt understöd, företagit utländska studieresor 1894, 1897, 1899, 1900—03, 1905 och 1908 samt deltagit i filologmötena i Köpenhamn 1892 och Kristiania 1898. Genomgick provårskurs vid Uppsala h. allmänna läroverk vt.—ht. 1881; e. lärare därstädes 1882—86; lektor i grekiska och latin vid Karlstads h. allmänna läroverk 19 maj 1886 (med K. M:ts fastställelse 27 aug. 1886); ledamot av Karlstads domkapitel. 1886—1919; stadsfullmäktig i Karlstad 1891—1914 och var därunder bl. a. ledamot av drätselkammaren 1891—93, 1899—1900 (ordförande 1900) och ordförande i beredningsutskottet 1893—98 samt v. ordförande i stadsfullmäktige 1897—1900 och ordförande 1904—14; ledamot av styrelsen för Värmlands naturhistoriska och fornminnesförening 1892—1925 (skattmästare 1892—1912, v. ordförande 1903—07, ordförande 1907—25) samt v. ordförande i Värmlands fornminnes- och museiförening från 1925; rektor vid Karlstads h. allmänna läroverk 19 apr. 1895; skattmästare i Karlstads stifts läroverks änke- och pupillkassa från 1902; ledamot av Karlstads stadsförsamlings skolråd 1902—07; ledamot av Svenska läraresällskapets styrelse 1896— 1912 och av läroverkslärarnas riksförbunds styrelse 1913—21 samt av dess deputeradeförsamling 1913—21; ledamot av styrelsen för Karlstads h. elementarläroverk för flickor vt. 1897—ht. 1899, ordförande i densamma ht. 1900 och ledamot av styrelsen för a.-b. Karlstads elementarläroverk för flickor 19 mars 1898—19 mars 1900; ledamot av kommittén angående lärareproven m. m. 4 juni 1897—30 apr. 1898; en av stiftarna av Värmlands dagblads a.-b. 1903 och ledamot av dess styrelse 14 mars 1903—9 aug. 1905; inspektor för Karlstads föreläsningsanstalt från 1904; ledamot av Värmlands läns landsting 1904—09; sakkunnig för granskning av läroböcker i latin och grekiska 1907, angående undervisningsplan för gymnasium i samma ämnen 1908 samt angående omorganisation av undervisningen å gymnasium 1915; ledamot av styrelsen för riksbankens avdelningskontor i Karlstad 1908—26 (ordförande 1915 —26); ordförande vid allmänna svenska läraremötena i Falun 1909 och Gävle 1919; vik. läroverksråd sommar, ferierna 1910—19 och 1 okt. —15 dec. 1916; ordförande i centralstyrelsen för Nationalförbundet för Värmland 1913—19 och i kommittén för .bildandet av en Svenska städers pensionskassa 1918 —19; erhöll avsked fr. o. m. 1 aug. 1919 från lektorat och rektorat 11 juli 1919; ordförande vid Västsvenska hembygdskonferensen i Göteborg 1923. Hedersledamot av Stockholms nation i Uppsala 1887; RNO 1900; hedersledamot av Värmlands nation i Uppsala 1916. Gift 27 okt. 1882 med Jenny Karolina Alfrida Paul, f. 2 dec. 1857 i Torso, dotter till godsägaren Elias Per Albert Adolf Julius Louis Wiedesheim Paul och Maria Vilhelmina Brobäck.

Biografi

De viktigaste insatserna under sin ganska mångskiftande verksamhet har D. gjort som Skol- och kommunalman. Under trettiotre år tjänstgjorde han vid ett och samma läroverk (i Karlstad), och därav tjugufyra som rektor; ingen har för övrigt efter 1850 innehaft detta rektorat så länge som han. Under denna långa tid genomgick läroverket en period av betydande utveckling. Vid D: s tillträde till rektoratet var elevantalet 375, vid hans avgång 595. Denna starka ökning medförde, att en av rektors huvuduppgifter blev att söka få till stånd en tillbyggnad för att bereda ökat lokalutrymme, särskilt för undervisningen i naturvetenskap. Under D: s tid tillkom även det s. k. »annexet», som innehåller lärosalar för undervisning i biologi, fysik, kemi, geografi och teckning. Ett annat initiativ av D. var införandet av slöjdundervisning, vilken dock upphörde efter några år på grund av brist på lokal. Överhuvud taget torde kunna sägas, att D:s främsta insatser i fråga om skolväsendet fallit mera inom de speciella rektorsgörömålen än på det direkt pedagogiska området.  Även den framskjutna ställning, D. intagit som kommunalman, har givetvis varit till gagn för läroverket. Vad som först gav honom denna ställning i det kommunala livet var nog hans utomordentliga förmåga att leda mötesförhandlingar. Han var en idealisk ordförande, med snabb uppfattning och ett lugn, som ej sviktade under de mest upprörda överläggningar. Den mångfald av ordförandeskap i delegationer Och föreningar av olika slag, varmed han hedrats, visar även, att denna förmåga uppskattats. Många äro även de initiativ inom kommunalpolitiken, som D. ensam eller i förening med andra framfört. Några av de viktigaste äro: år 1897 motionerade han i stadsfullmäktige om utredning av frågan om en järnväg mellan Karlstad och Munkfors, 1898 beslöts på hans förslag att tillsätta en föreläsningsstyrelse, och samtidigt beviljades anslag till anordnande av föreläsningar, 1904 väckte han på tal anskaffandet av ett stadens varmbadhus och året därpå frågan om pensionering av stadens befattningshavare. Även inrättandet av en idrottsplats för stadens ungdom leder tillbaka till en motion av D., även om denna, då den först framfördes, ej bifölls av stadsfullmäktige. Senare har emellertid planen förverkligats, och även de förut nämnda initiativen ha lett till resultat.

Trots sina många rent praktiska göromål har D. även haft tid till en ganska omfattande författarverksamhet. Ett särskilt intresserat arbete har han nedlagt inom Värmlands naturhistoriska och fornminnesförening och dess arvtagare Värmlands fornminnes- och museiförening. Det var på hans förslag, föreningen beslöt utgiva en årsskrift: »Värmland förr och nu», som hittills upplevat 27 årgångar.

Författare

L. Dalgren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De signis militaribus Romanorum, quaj apud Livium occurrunt. Upps. 1886. 4: o (3), 30 s. 4-(1) s. teser. (Konsist.-avh., Karlstad; även i Redogörelse för allm. lärov. i Uppsala... 1885/86.) — Släkten Dahlman (V. Örnberg, Sv. ättartal, 1889, s. 188—194). — Studia critica in M. Tullii Ciceronis ad Atticum epistulas. Karlstad 1898. 4: o (1), 33, (2) s. (Gradualavh.; även i Redogörelse för de allm. lärov. i Karlstads stift... 1897—98.) — Reseminnen från sommaren 1899. Karlstad 1900. (1), 76 s. — Några ord om öfningsämnenas betydelse. Föredrag vid höstterminens början 1901. Karlstad 1901. 15 s. ¦—.Några iakttagelser under en ferieresa. Föredrag vid höstterminens början 1903. Karlstad 1903. 15 s. — Tal vid invigningen af Karlstads högre allm. läroverks nya fana d. 6 nov. 1903. Karlstad 1903. Lit. 8: o 8 s. — Gäckad. Dramatisk teckning i en akt (Nornan, Årg. 31, 1904, s. 205—222). — Ändamålet med skolundervisningen enligt den nya läroverksreformen. Föredrag vid höstterminens början 1904. Karlstad 1904. 13 s. —De franska lyceerna. Föredrag vid höstterminens början 1905. Karlstad 1906. 4: o 12 s. (Redogörelse för de allm. läroverken i Karlstads stift... 1905/06.) — Huru böra lärjungarnas skriftliga arbeten . .. ändamålsenligast anordnas ? (Förhandlingarna vid rektorsmötet i-Stockholm ... 1906, Sthm 1906, s. 87—95).— Några ord om skolans uppfostrande verksamhet. Föredrag vid 'höstterminens början 1906. Karlstad 1906. 18 s. — Bestämmandet af läroböcker vid de allmänna läroverken (Pedag. tidskr, Årg. 42, 1906, s. 426—433). — Tal och föredrag inför skolungdomen. Sthm 1907. 143 s. — Karlstads stadsfullmäktiges verksamhet och stadens utveckling under de sista 50 åren. Före- drag d. 10 jan. 1913. Karlstad 1913. 4: o 54 s., 5 pl. — Högre allm. läroverkets i Karlstad tillbyggnad (Redogörelse för Karlstads högre allm. läroverk .. . 1913/14; 4: o (1), 21 s., 9 pl.). — Sveriges läge inför världskriget. Föredrag för skolungdomen d. 2 sept. 1914. Karlstad 1914. 11 s. — Karlstad (Sveriges städer nu och fordom. 5:[1]. Värmlands läns städer, Sthm 1915, s. 1—25). — Förmåga av försakelse — ett folks styrka. Föredrag vid höstterminens början... d. 31 aug. 1915. Karlstad 1915. 15 s. — Äro svenskarne en hederlig nation? Föredrag vid höstterminens början... d. 31 aug. 1916. Karlstad 1916. 16 s. — Tal och föredrag inför skolungdomen. 2: a saml. Sthm (tr. Karlstad) 1918. 149 s. — Cicero, talaren, författaren, politikern. En skildring av hans person och verk samt hans andra filippiska tal i svensk tolkning. Sthm (tr. Karlstad) 1918. 185 s. (Bonniers klassikerbibliotek.) — Värmlands städer och köpingar (En bok om Värmland, D. 3, Upps. 1921, s. 1—80). — Städernas befattningshavares pensionsfråga (Svenska stadsförb. tidskr., Årg. 14, 1922, s. 495—499). — Gamla gymnasiehuset i Karlstad (Värmland förr och nu, 1923, s. 3—56). — En fotvandring från Karlstad till Mårbacka år 1875 (Hågkomster och livsintryck, Saml. 5, Upps.' 1924, s. 65—73; sep. 9 s.). — Karlstad. En kort handledning för turister. Karlstad 1924. 31 s., 1 karta. (Även utg. utan karta; 31 s.) — Agrippa. En romersk statsman. På klassiska källstudier grundad skildring. Sthm 1927. 97 s., 5 pl. — Från min ungdomstid. Dikter. Karlstad 1928. 123 s. — Några minnen från min skoltid i Stockholm på 1860—70-talet. Föredrag vid '1854 års mäns' högtidssammanträde ... 1929. Karlstad 1929. 20, (1) s. — Maecenas. En romersk märkesman. På klassiska källstudier grundad skildring. Sthm 1930. 110, (1) s. ¦— Vår och höst. Dikter. Karlstad 1931. (4), 110, (2) s. — Litterära skisser i Ny illustr. tidn. (1887; sign. E. L. D.) och Nornan (1906); artiklar i pedagogiska och andra frågor i Tidn. för Sveriges läroverk (1901 o. följ.; D. var en av initiativtagarne till denna publikation), Nya Wermlands-tidningen, Värmländingarnes jul (1923, 1924) m. fl. tidningar och tidskrifter.

Översatt: Ciceros andra filippiska tal i svensk tolkning (se ovan D: s Cicero, talaren, författaren, politikern, s. 97—185). — Cicero om en ståthållares plikter. Översättn. av Ciceros första brev till propretorn brodern Quintus jämte en orienterande översikt över Ciceros brev. Karlstad 1916. 34 s.

Utgivit: M. Tullii Ciceronis in M. Antonium Orationes philippicae prima et secunda. Med förklarande anmärkningar. Sthm 1889. 126 s. — Q. Curtii Rufi historiarum Alexandri Magni Macedonis liber tertius. Med förklarande anmärkningar. Sthm 1908. 59 s., 1 pl., 1 karta. — Därjämte årsredogörelser m. m. för Karlstads högre allm. läroverk 1895/96—1918/19.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 27 aug. 1886 och 19 apr. 1895 (meritför- teckn.), RA. — Personliga meddelanden.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel E. Dahlman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15820, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. Dalgren.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15820
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel E. Dahlman, urn:sbl:15820, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. Dalgren.), hämtad 2024-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se