Samuel Elmgren

Född:1777-09-30 – Reftele församling, Jönköpings län
Död:1847-11-14 – Växjö domkyrkoförsamling, Kronobergs län

Riksdagsledamot, Präst, Gymnasierektor


Band 13 (1950), sida 388.

Meriter

Samuel Elmgren, f. 30 sept. 1777 i Reftele sn (Jönk.), d. 14 nov. 1847 i Växjö. Föräldrar: kyrkoherden Johannes E. och Margareta Rogberg. Elev i Växjö trivialskola 26 sept. 1788, vid gymnasiet där 1791; student vid Lunds univ. 1 okt. 1795; disp. pro exercitio 9 dec. 1797; examen theologicum 20 maj 1800; fil. magister i Lund 23 juni 1802; prästvigd i Växjö 6 april 1803; vice kollega vid Växjö trivialskola s. å.; biträde i Öjaby församling åt prosten C. M. Agrell 1 febr. 1804–1 maj 1806; gymnasieadjunkt och bibliotekarie vid Stifts- och gymnasiebiblioteket i Växjö 1 nov. 1805 (tilltr. 1 mars 1806); tf. lektor 1 maj 1807; lektor i historia vid gymnasiet där 6 sept. 1810 (stadfäst 14 febr. 1811); gymnasiets rektor 1814–15, 1817–18, 1821–22, 1827–28, 1835–36; teologie lektor där 7 juni 1822 (tilltr. 1824); pastoralex. 1822; sekreterare i Kronobergs läns hushållningssällskap 1814–28, v. ordf. 1833–35; kyrkoherde i Vederslöv (Kron.) 9 maj 1826 (tilltr. 1829); kontraktsprost 21 maj 1828; teol. doktor 10 nov. 1830; led. av revisionen av rikets läroverk 1832; vice preses vid prästmötet i Växjö sept. 1836; domprost i Växjö 22 maj 1839 (tilltr. 1841); riksdagsman i prästeståndet 1840. Korresp.LLA 1815; LNO 1841.

G. 1 juli 1814 i Alseda sn (Jönk.) m. sin halvkusin Christina Elisabeth Rogberg, f. 11 maj 1792 i Växjö, d. 20 mars 1868 där, dotter av kyrkoherden och häradsprosten teol. doktor Johan David Rogberg och Christina Catharina Colliander.

Biografi

E. levde som student länge som informator hos handlanden Winckler i Karlskrona och hade även andra konditioner, bl. a. i Lund. Efter prästvigningen hade E. lärartjänst i Växjö och pastorala förordnanden där och i Öjaby. Sin huvudverksamhet fick han som lektor vid Växjö gymnasium, från 1810 i historia, från 1822 i teologi. En viktig arbetsgärning vid sidan av sin ordinarie tjänst utövade E. som sekreterare 1814–28 i Kronobergs läns hushållningssällskap. Han samlade där ett icke obetydligt arkiv med kartor över länets vattendrag, upplysningar om bygdernas fysiska beskaffenhet m. m., men denna värdefulla samling förstördes i Växjö brand 1843. Det var under E:s sekretariat, som sällskapet bekostade Elias Fries' forskningsresa 1818 rörande växtgeografien i Kronobergs län. E:s arbete vann allmän uppskattning även i andra hushållningssällskap och föranledde hans inval som korresponderande ledamot av Lantbruksakademien. Som lärare var E. uppskattad. I den skolrevision 1832, som skulle yttra sig över stora uppfostringskommitténs betänkande, representerade E. Växjö stift; han var kyrkoherde i Vederslövs prebende 1826–39 och från 1828 kontraktsprost. Tegnér, som vid detta tillfälle yttrade sig rätt kritiskt om E. såsom bl. a. »tämligt ytlig», ansåg honom icke fallen för »betydliga förändringar» och därför ej olämplig såsom stiftets representant i revisionen. E. bands ytterligare av en noggrann instruktion av domkapitlet, överensstämmande med Tegnérs då konservativa syn på skolfrågorna och även med Chr. I. Heurlins uppfattning. När Heurlin 1838 förflyttats från domprosteriet i Växjö till Visby biskopsstol, blev E., 62-årig, i enlighet med både Tegnérs och Heurlins önskningar utnämnd till domprost 1839. Tegnér tycks över huvud under mellantiden sedan 1832 ha fått större uppskattning av E. och berömde 1836 dennes förmåga av klar och redig popularisering av vetenskap. Under Tegnérs sjuklighet på senare år fick E. länge fungera som ordförande i domkapitlet. Som teolog var E. i yngre dagar påverkad av neologien och ansågs som äldre ej fullt renlärig. Han var språkkunnig och mångsidigt beläst, även i utländsk skönlitteratur. Som riksdagsman 1840 sökte E., stödd av Tegnér, få anslag till Stiftsbiblioteket i Växjö men förgäves. Arbetsam och plikttrogen var E. uppskattad också för sin rättskänsla. Han hade ett humant och vänligt sätt och var hjälpsam mot fattiga ynglingar, bl. a. ställde han om, att J. G. Ek (se denne) fick fortsätta sina studier.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av E:s arkiv, bl. a. Tegnérs (numera tryckta) brev till E. 1828–29, införlivades med hans svågers, professor C. G. Rogbergs samling. Några papper rörande E. finnas i handskr. Fol. 144, Växjö stifts- och läroverksbibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl.: se G. Marklin, Catalogus disputa-tionum Lidenianus eontmuatus, Sect. 2 (1820). – b) prästmötesavhandl.: se A. Uggla, Prästniötesafhandlingar 1780–1020 (1924). – c) övriga skrifter: Theses varii argumenti.. .Wexioniae [1803]. 4:o. 2 bl. – Theses res morales et historiam spectantes... Wexioniae [1807]. 4:o. 2 bl. – Theses hebraeo- et graeco-philologicae... Wexioniae [1810]. 4:o. 2 bl. – Ad orationes festivas, quibus ... religionis christianae per Lutherum instaurationis CCC abhinc annis susceptae memoria in Regio gymnasio Wexionensi diebus 1, 3, 4 nov. celebrabitur. Hoc programmate invitavit... rector Samuel Elmgren. Wexiö 1817. Fol. 2 bl. – Även tr. Holmiae 1817. Fol. 2 bl. – Magnis litterarum patronis ... S. P. D. Regii gymnasii Vexionensis H. T. rector Samuel Blmgren. Wexioniae [1822]. Fol. 2 bl. – Theses theologicae... Wexioniae [1822]. 4:o. 2 bl. – Magnis literarum patronis... S. P. D. Regii gymnasii Vexioniensis H. T. rector Samuel Blmgren. Wexioniae [1828]. Fol. 2 bl. – Som sekreterare i Kronobergs läns hushållningssällskap undertecknat flera protokoll, vilka avtryckts i sällskapets handlingar.

Källor och litteratur

Källor: A. Th. Låstboni, Lunds magistrar 1668–1768,1772–1844 (handskr.), RA. – E. Tegnér, Samlade skrifter, utg. av E. Wrangel & P. Böök, 4–10 (1920–25); Växjö läroverks äldre matriklar, utg. av L. Larsson, 2 (1924). – K. Aquilonius, Det svenska folkundervisningsväsendet 1809–1860 (Sv. folkskolans hist., 2, 1942); Kronobergs läns hushållnings-sällskap 1814–1914 (1914) ; B. Lange, Christoffer Isak Heurlin som politiker (1948); H. Lindström, Växjö stads historia 1719–1862 (1942); A. H. Lundin, Småländska nationen i Lund (1882); H. Lfönegren], Wexiö skola och gymnasium för 50 år sedan (1882); E. Newman, Med Tegnér på prästmöte i Växjö för hundra år sedan (Militärhemmet, 1, 1945); N. J. W. Scheutz, Biografiska anteckningar om lektorer vid Wexiö läroverk, 1–2 (1878–80); C. Sjöström, Smålands nation i Lund 1668–1921 (1922); H. Wijkmark, En källa till 1800-talets svenska kyrkohistoria. Rogberg–Elmgrens manuskriptsamling (Nord. tidskr. f. bok- o. biblioteksväsen, 11, 1924) ; Växjö stifts herdaminne, 1 (1921).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Samuel Elmgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16032, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-03-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16032
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Samuel Elmgren, urn:sbl:16032, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-03-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se