Johan Leopold Englund

Född:1868-01-17 – Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län
Död:1931-04-04 – Göteborgs Johannebergs församling, Västra Götalands län

Idrottsledare


Band 13 (1950), sida 666.

Meriter

Englund, Johan Leopold, f. 17 jan. 1868 i Karlskrona, d. 4 april 1931 i Göteborg (Johanneberg). Föräldrar: handlanden Claes Englund och Charlotta Molin. Mogenhetsex. i Jönköping 31 maj 1888; studier vid Göteborgs handelsinst.; anställd i Göteborg; prokurist hos Hugo Scharfenberg & Co., Göteborg, 1893; innehavare (tills, med R. Beyer) av denna firma från 1904. – V. ordf. i idrottsföreningen Lyckans soldater 1891–97, ordf. där 1897–1910; led. av styr. för Svenska idrottsförbundet 1895–98, 1900–24 (ordf. 1904–14 och 1920–24, ordf. i verkställande utskottet 1908–14); led. av Göteborgs idrottsförbunds styr. 1900–31 (v. ordf. från 1908); led. av Riksidrottsförbundets överstyr. 1904–31 (led. av dess förvaltningsutskott 1916–31); ordf. i Göteborgs gymnastikförening 1917–31. RVO 1912; RDDO 1913; RNO 1924; innehade även ett flertal guldmedaljer.

G. 14 aug. 1899 i Göteborg (Domk.) m. Thorborg Maria Hoppe, f. 17 nov. 1870 där (Kristine, tyska), dotter av fabrikören Eduard Adolph Hoppe och Emilie Mathilde Adelheid Agnes Böttcher.

Biografi

Leopold E. hade efter studentexamen i Jönköping och handelsutbildning slagit sig ned som affärsman i Göteborg, där han 1893 blev prokurist och från 1904 (tills. med Robert Beyer) var innehavare av firman Hugo Scharfenberg & Co. (1927 ombildat till a.-b.), som förde tapisserivaror i parti. Efter att ha varit en efter sin tids förhållanden god allroundidrottsman kom E. att bli en av de mera framträdande idrottsledarna i Göteborg och sedan en av landets tongivande funktionärer och ledare. Grosshandlare E. var en av de män, som genom oavlönat uppoffrande arbete under flera decennier grundmurade den svenska idrottsbyggnaden.

Inom Göteborgs idrottsförbund och Göteborgs gymnastikförening hörde E. i många år till ledningen och var också verksam inom åtskilliga andra organisationer och kommittér. E. var självskriven ledare för så gott som varje tävling inom Göteborgs hank och stör, och hans namn och närvaro gav en säregen prägel av lugn och stil åt tävlingarna. Som ledare för idrottsföreningen Lyckans soldater (föreningens namn hade tagits efter en pojksammanslutning, som bl. a. lekte soldater vid »Lyckan» strax söder om Lorensbergs park) fick E. 1891 i uppdrag att tillsammans med representanter för Örgryte idrottssällskap och Majornas gymnastikförenings idrottsklubb utarbeta gemensamma regler för fri idrott. Under samarbetet föddes tanken på bildandet av ett svenskt idrottsförbund, och när den förverkligades 1895, var E. jämte W. Friberg den mest framträdande bland stiftarna. Under E:s kraftfulla ledning utvecklades Svenska idrottsförbundet snabbt och blev ett av de ledande inom det 1903 bildade Riksidrottsförbundet, med uppgift att administrera fri idrott. Genom sin klarsynthet, sin praktiska läggning och arbetslust och sitt aldrig svikande goda humör var E. en ovärderlig stödjepelare.

E. tillhörde den svenska truppens överledning vid Olympiska spelen 1908, 1920 och 1924. Vid Olympiska spelen i Stockholm 1912 tjänstgjorde E. som överledare för fri idrott och även som sekreterare i kommittén för fri idrott. De omfattande tävlingarna »gick på klockslag och med teknisk fulländning» (Erik Pallin). Vid spelen 1912 framträdde starkt behovet av gemensamma idrottsregler för hela världen, och det var E. som jämte J. S. Edström tog initiativet till internationella friidrottsförbundet, International amateur athletic federation, som stiftades i Berlin 1913.

Få svenskar ha offrat så mycket tid och krafter åt idrotten som E., vilken när han började sin ledargärning nog inte kunde drömma om att idrotten skulle bli Sveriges största frivilliga folkrörelse med många hundra tusen anhängare. Han var en idrottens verklige riddare och gentleman, som ledare den minst omstridde. – Även inom landstormsrörelsen i Göteborg nedlade E. ett intresserat arbete och blev 1914 bataljonschef.

Bland de många medaljer E. erhöll kunna nämnas Gustaf V:s olympiska idrottsmedalj 1912 och kung Alberts av Belgien olympiska medalj 1920. De första exemplaren av Svenska idrottsförbundets guldmedalj utdelades 1913 till E. och till W. Friberg. Vid sitt 40-årsjubileum 1935 lät förbundet utföra en plakett i silver med bilder av dessa två.

Författare

S. Thunvik.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Göteborgs domkyrkoförs:s vigselbok 1899 ooli födelsebok för Kristine tyska förs. i Göteborg 1870. – T. Celander, Jönköpings studenter... (1921); Nordisk familjeboks sportlexikon, 2 (1939); Svenska folkrörelser. 3. Idrott (1939); nekrologer. – Meddel. av lektor Bertil Englund, Uppsala, och dr Tor Englund, Göteborg.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Leopold Englund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16163, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Thunvik.), hämtad 2019-04-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16163
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Leopold Englund, urn:sbl:16163, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Thunvik.), hämtad 2019-04-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se