Helge M Bäckström

Född:1865-10-06 – Örebro församling, Örebro län
Död:1932 – Danderyds församling, Stockholms län (i Djursholm)

Kommunalpolitiker, Företagsledare, Mineralog


Band 07 (1927), sida 110.

Meriter

Helge Mattias Bäckström, f. 6 okt. 1865 i Örebro. Föräldrar: auditören vid livregementets husarer Matts Evald Bäckström och Mina Zander. Elev vid Karolinska h. elementarläroverket i Örebro vt. 1876—vt. 1880 och vid Örebro tekniska elementarskola ht. 1880—vt. 1883; avlade mogenhetsexamen som privatist vid Karolinska läroverket 30 maj 1884; student vid Stockholms högskola ht. 1884, vid Uppsala universitet ht. 1888—vt. 1889 och ånyo vid Stockholms högskola ht. 1889 1—ht. 1890; studerade hos professor Rosenbusch i Heidelberg somrarna 1891 och 1892; fil. doktor i Heidelberg aug. 1891; studerade i Paris dels vid College de France, hos professor F. Fouqué, dels hos gruvingenjören vid geologiska kartverket Auguste Michel Lé-vy ht. 1892—31 jan. 1893 och utförde en kristallofysisk undersökning vid Bureau inter-national des poids et mesures i Breteuil; har företagit upprepade studieresor. Docent och tf. laborator (från 1 jan. 1898 tf. lärare) i mineralogi och petrografi vid Stockholms högskola 4 sept. 1891 samt professor i mineralogi och petrografi därstädes 21 febr. 1908—1 juli 1914 (kvarstår därefter som lärare över stat); ledamot av Djursholms skolråd 19 jan. 1902—1919 och av styrelsen för Djursholms folkskola från 1920; ordförande i Geologiska föreningen 1903 och 1922; ledamot av Djursholms kommunalnämnd och Djursholms kommunalfullmäktige 12 jan. 1903—1913 samt av stadsfullmäktige i Djursholm från 1914 och har därunder bl. a. varit kommunalvald ledamot av styrelsen för Djursholms a. b. från 27 apr. 1910, ledamot av kyrkogårdsstyrelsen från 31 mars 1913, av drätselkammaren från 1914 (v. ordförande 1914—17, ordförande från jan. 1918), av arbetslöshets- och hjälpkommittén 1914 och av järnvägskommittén från 1917; ordförande i styrelsen för Djursholms konsumtionsförening från 1905; ledamot av styrelsen för Djursholms konsumtionsförenings fastighets-a.-b. 10 okt. 1905—11 mars 1912 och från 28 febr. 1916 (ordförande från 1916), av styrelsen för a.-b. Djursholms idrottspark 1905—10 maj 1906, av styrelsen för Djursholms samskola från 25 jan. 1909, av styrelsen för a.-b. Djursholms arbetarebostäder från 28 mars 1917 och av styrelsen för a.-b. Djursholms lärarebostäder från 12 nov. 1923; en av stiftarna av Tidnings-a.-b. Svenska folket och ordförande i dess styrelse 8 okt. 1906—6 maj 1909; skattmästare i exekutivkommittén för elfte internationella geologkongressen i Stockholm 1910 och ledamot av samma kommittés arbetsutskott; ledamot av riksdagens första kammare för Malmöhus län 1912—-19 lagt. och för Stockholms län 1919 urt.—1921 och var därunder bl. a. valman vid fullmäktigevalen 1912—13, 1914 B—1919 lagt. och 1920, ledamot av bevillningsutskottet 1912—-1919 lagt., av första särskilda utskottet (ang. 'spannmålspolitiken) 1919 urt. och av statsutskottet 1920—21; en av stiftarna av Bokförlags-a.-b. Tiden och ordförande i dess styrelse från 7 okt. 1912; svensk representant vid tolfte internationella geologkongressen i Toronto 1913; ordförande i styrelsen för Sveriges praktiska försäkringsanstalt Folket 1914—4 dec. 1924 och ledamot av styrelsen för Försäkringsanstalten Folkets förlags-a.-b. 26 okt. 1914—28 nov. 1924; ledamot av 1917 års bankkommitté 22 sept. 1917—31 dec. 1919; ledamot av styrelsen för a.-b. Vin-och spritcentralen från 17 okt. 1917; ledamot av styrelsen för a.-b. Astra, apotekarnas kemiska fabriker 23 okt. 1920—2 jan. 1924; ordförande i styrelsen för Jakobsbergs folkhögskola från 11 juni 1919; fullmäktig i riksbanken 10 maj 1920—7 juni 1921; riksgälds-fullmäktig 30 okt. 1924; överrevisor i vattenfallsstyrelsen 16 okt. 1925. Jur. hedersdoktor vid MacGill university i Montreal 2 aug. 1913.

B. har därjämte varit intressent i ett stort antal ekonomiska företag och har i denna egenskap bl. a. varit: en av stiftarna av a.-b. Sveaseparator och ledamot av dess styrelse 29 dec. 1900—1902; ledamot av styrelserna för trafik-a.-b. Grängesberg—Oxelösund 13 maj 1902—1906, Mertainens gruv-a.-b. 1903—04, Norrbottens malm-förädlings-a.-b. 1903—04, rederi-a.-b. Luleå—Ofoten 1903—04, Luossavaara-Kiirunavaara a.-b. 1904—06 och Gellivare malmfält 1904 —06; ordförande i styrelsen för a.-b. Ljungströms ångturbin 29 febr. 1908—23 apr. 1923 samt en av stiftarna av dotterbolaget Svenska turbinfabriks-a.-b. Ljungström 12 febr. 1913 och styrelseledamot i detsamma 25 maj—6 dec. 1916; ledamot av styrelsen för a.-b. Nya Grand Hotel från 1910 (ordförande 1910—23, v. ordförande från 1923) samt av styrelsen för Grand Hötels arrende-a.-b. 15 okt. 1913—-16 okt. 1919; ledamot av styrelserna för a.-b. Cellulosa från 26 apr. 1913 (ordförande från 1913) och a.-b. Hartsindustri från 6 okt. 1917 samt av styrelserna för a.-b. Helgerums gård 27 dec. 1917—15 mars 1924, Blankaholms sågverks-a.-b. 10 juni 1918—30 juni 1925 och Västerviks nya varvs-a.-b. 8 jan. 1920—21 apr, 1921; ledamot av styrelsen för Hyrverks-a.-b. Frey 5 apr.—15 maj 1918 samt en av stiftarna av Freys automobiler a.-b, (från 1920 Freys hyrverks-a.-b.) och Freys express a.-b. och ledamot av deras styrelser 14 juni 1918—30 juni 1924 (ordförande från 14 febr. 1919), resp. från 14 juni 1918 (ordförande 14 febr. 1919—1926). Gift 26 nov. 1893 med sångerskan Ragnhild JuelL f. 12 jan. 1871, f 1 aug. 1908, dotter till distriktsläkaren Hans Lemmich Tuell i Kongsvinger.

Biografi

B. erhöll sin grundläggande vetenskapliga utbildning under professor W. C. Brögger vid den nyss upprättade Stockholms högskola och har utfört sina flesta arbeten därstädes. Förutom smärre uppsatser av kemiskt, mineralogiskt och kristallografiskt innehåll har han publicerat flera värdefulla avhandlingar i mikroskopisk petrografi. Bland dessa är hans monografi över det s. k. Vestanåfältet i Skåne den mest betydande. Den är detta särskilt såsom en av de första, som mera ingående och från den moderna petrografiens synpunkter diskuterat uppkomstsättet för de svårtydda kristalliniska skiffrarna i vårt. svenska urberg. Bland hans vetenskapliga arbeten kunna nämnas »tiber fremde Gesteinséinschlusse in einigen skandinavischen Diabasen» (1890), »tiber angeschwemmte Bimsteine und Schlacken der nordeuropäischen Kusten» (1890), »Beiträge zur Kenntniss der isländischen Liparite» (Geologiska föreningens förhandlingar, 1891) och »Bestimmungen der Ausdehnung durch die Wärmo und des elektrischen Leitungsvermögens des Eisenglanzes» (1894) samt den ovan berörda monografien »Vestanåfältet en petrogenetisk studie» (1897). — Som skattmästare vid geologkongressen 1910 var B. synnerligen verksam.

Efter att ända ifrån sin studietid med intresse ha följt de kulturradikala strömningarna i vårt land, drogs B. småningom bort från sin vetenskapliga verksamhet av sina sociala och politiska intressen och av kommunala uppdrag. Detta jämte hans omfattande privatekonomiska intressen, som hindrade honom att ostört ägna sig åt en professors lärareåligganden, föranledde honom att 1914 frånträda sin professur. Vid samma tillfälle donerade B. en fond till främjande av det vetenskapliga arbetet inom hans vetenskap vid högskolan. — Efter anslutning till det socialdemokratiska partiet blev B. 1911 insatt såsom partiets representant i första kammaren. Han har såsom riksdagsman sökt främja den kooperativa verksamheten på skilda områden och även arbetat för en statens livförsäkringsanstalt. Han var ock en av deltagarna i den bekanta, för en del tidningsmän och vänsterpolitici hösten 1915 arrangerade resan till franska fronten och till England. Inom Djursholms samhälle har han tagit .en intresserad del i de kommunala angelägenheterna och innehar där flera förtroendeposter.

Författare

A. Gr. Högbom.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Personliga meddelanden; J. Lundberg, Djursholms kommunal-och samhällskalender (1917). — Ang. B:s tryckta arbeten se: J. C. Poggendorff, Biogr.-literarisches Handwörterbuch zur Geschichte der exacten Wissenschaften, 4: 1 '1904') samt Stockholms högskolas berättelser 1886— 1909 (1891—1911).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Helge M Bäckström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16267, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Gr. Högbom.), hämtad 2019-05-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16267
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Helge M Bäckström, urn:sbl:16267, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Gr. Högbom.), hämtad 2019-05-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se